Nu har jag bestämt mig för att de närmsta tre månaderna så SKA jag vara utan alkohol! Jag kommer säkert behöva stöd på många sätt. Så det är väl därför jag skriver här. Jag vet ju så otroligt väl vilken skillnad på livskvallite jag kommer få. Tänker vara en pigg och påhittig pappa i fortsättningen. För nu har jag mest sovit bort helgerna. Tips, stöd och hjälp mottages med stor tacksamhet! Kanske någon vill göra denna resan tillsammans med mig?

Tvåbarnspappan

Chatt på alkoholhjälpen är något jag tror vore ett bra hjälpmedel. Jag tänkte att det går fint att nytja msn messenger

Skapa ett nytt mailkonto. Försök att få till din mailadress så den påminner om ditt namn på Alkoholhjälpen
Även i fältet för ditt riktiga namn använder du ditt alkoholhjälpen-namn.

När ni skaffat ert nya mailkonto skriv in det i de olika trådarna och logga in på messenger lägg till dina "nya"vänner...så har vi snart en chatt
Anonymiteten kommer ju fortfarande finnas kvar. Vilket är väldigt Viktigt

Tvåbarnspappan mail = tpappan@hotmail.se

Kopiera och fyll på och dela med hela texten på era trådar om det känns rätt för dig
Tror det kan vara ett bra kompliment till att skriva här

Kramar TP

Dompa

Faktum är att det renar! Jag har gråtit mer de siste tre månaderna än i resten av min sammantagna vuxenliv. Var jag inte ledsen innan? Jorå, men då tog jag en whisky :(
Hoppas iaf. att det känns bättre idag!
Kramar om dig!

Nynykter

Bra tänkt med chatten TP. Det borde ju funka bra med ditt upplägg. För egen del kommer jag nog inte att ansluta eftersom jag blir stressad och distraherad av chattfunktioner, men det är bara som jag personligen fungerar. Jag tycker om att i alla fall FÖRSÖKA göra en sak i taget. Många andra trivs säkert med den funktionen och i vissa lägen skulle det vara väldigt värdefullt, till exempel när någon är på väg att ta det första glaset.

Jag hoppas att idag blir en bättre dag och att vädret är lika fint hos dig som hos mig. Njut av vårsolen och dissa damdrakarna, because you're worth it.

Kram från Nynykter

Tvåbarnspappan

Dompa Det måste vara hemskt för de människor som inte kan släppa ut smärtan genom sina tårar.
Har blivit så rörd utav allt jag läst här inne! Är många levnadsöden och många berättelser som visar hur mycket kampvilja det finns.

Nyny:Va bara en liten idé jag fick angående chatt. Tycker du gör rätt i att ta en sak i taget.
Min känns än så länge betydligt bättre än vad den gjorde igår :-) Solen kvittrar och fåglarna skiner!

Adde:. Vad är din definition av mängder?! Åh till din andra fråga...för att nå ut med min idé till så många som möjligt. Men det är helt valfritt att deltaga.

Nynykter

Härligt att det känns bättre idag!
Jag har tagit ledigt idag. Ska faktiskt städa lite, slänga flaskor (Loka och Ramlösa!) och sånt.
Sen ska jag laga moussaka till barnen. De fick klara sig helt själva igår så nu ska jag pyssla om dem lite. Får väl se om även moussaka kvalar in som svennebananmat.
Enligt Wille Crafords låt Samma typ av annorlunda saker kvalar moussaka nog in. Rolig låt! Kram från Nynykter

hur ska man göra för att inte va som andra
när till&med den allra värsta lantis har koll?
ungar döps till ismael francois eller cassandra
och spelar carambole
mozzaka ja självklart eller nachoz ska man äta
och chartertrippen går till en exotisk atoll
och snart så ska väl medesvensson stavas med ett z
det spelar ingen roll nej nej
för vad du än kan krysta fram för märkligt konstaterar man;
jag har en likadan

för alla vill ha samma typ av annorlunda saker
och vara lite udda på ett likadant sätt
så vad vi än försöker när vi söker nya smaker
då har nån annan jävel garanterat en dubblett

Tvåbarnspappan

Tack för musiken :-). Nu har jag lyssnat på den, riktigt bra text! Moussaka lät gott...blev nått över till mig? :-)

Tänkte på det nu när du skrev om flaskor, vad skönt det kommer bli nu att slippa bära iväg med alla tomglas som har blivit innan. Jag fick ont i magen varje gång jag öppnade mitt skafferi..men nu. är det rensat och det står matvaror där istället....känns riktigt skönt!

Idag har lille(längre än pappa)sonen varit ute och gått en runda och käkat glass, va o lämnade av honom hos sin mamma nyssFick en jättehård kram och så sa han. Pappa, jag vill flytta hem nu! Det va så underbart att höra de orden :-). Det ger mig sån styrka att kunna gå vidare!

Kram på er allihop! TP :-)

kalla

Visst är det lustigt när barnen växer om men lika glad är jag när min "lille" kille 30 nästa år ser ut som när han var liten ibland när favorit rättens serveras hos mamma :D Ungarna är livet och framtiden håll i den//Kram Kalla

Tvåbarnspappan

Tack för kramen :-)!

Ord som man hört förut, MEN vad tiden går fort!
Tycker de va nyss man höll de där små knytena i famnen. Kan tänka mig att du känner likadant :-)

Jag känner att jag verkligen vill ta till vara på de få
åren som jag har dem kvar hemma. Jag har alltid varit en närvarande pappa, men ändå frånvarande på helgerna på ett sätt.

Hoppas att jag också får glädja mina barn med hemlagad pappamat när de blir äldre :-)

Skickar en varm kram tillbaka :-)

/TP

Nynykter

Hej TP! Nog hade moussakan räckt till dig också. Faktum är att du nog hade hunni sätta dig i bilen, köra hit och äta tillsammans med oss för det var väldans många moment. Mycket jox. Allt detta för att det var extrapris på auberginer i affären... Men gott blev det!
Jag känner igen det där att man vill ta vara på tiden med barnen. Vi har dem bara till låns. Barnen var en viktig orsak till mitt beslut. Jag ville vara närvarande fullt ut. Så fin din son är! Någon sa att man får de barn man förtjänar :-) Att han vill flytta hem till dig tyder på att han tror på dig!
Godnattkram från Nynykter

Dompa

Eller kanske förmiddag! Så mycket gladare du låter nu än förra veckan. Och vilka underbara söner du har...båda kramas och deklarerar sin kärlek till dig. Mycket bra läsning. Det kommer ju att komma många fler hemska stunder när både ångest och ensamhet sätter in...men vi får rida ut dem nyktra. Bara kämpa emot...vi kan gråta och härja, skriva här, tvinga ut hunden på en riktig lååångpromenad.

Chatt på MSN tycker även jag är bra... Men jag är nog lite lik Nn där, blir lite stressad av flera saker på en gång.
Jag vet också att det vore ett värdefullt verktyg att ha när ngn är på väg att falla dit. Eftersom vi ej kan ha en här på forum så startade jag en tråd på "förändra sitt drickande" som jag kallade just Chatt...med tanken på att det liksom skulle vara en "akutktråd", att alla skulle veta att ett nytt inlägg där verkligen betydde; Hjälp! Nu! Men den försvann/självdog. Vilket faktiskt är bra...för då behövdes den inte.

Hoppas du får ännu en bra dag. Grabbkram!

Stigsdotter

Vad mycket gladare dina rader låter nu. Jag blir alldeles varm i magen av att läsa om din son som säger att han vill flytta hem - det är ju toppen, då har du ju någon att krama IRl (eller inte ;-)

Bra idé med MSN för dem som har det. Personligen använder jag inte det och vill inte lusa ned min fina dator med Microsoftgrejs ;-) En annan idé om du inte får så mycket respons på det är att gå in på Alkoholhjälpens sida på Facebook. Man kan lägga upp ett "hemligt" facebook-konto som man använder sig av där. Några av oss från denna sida finns där, jag heter Stigsdotter von A-hjälpen om du eller någon annan vill leta upp mig!

Många kramar!

Tvåbarnspappan

NN: Nu är jag jättehungrig,
så du kan väl maila över en rejäl portion
moussaka till mig ;-)

Det känns otroligt skönt att barnen
visat att de fortfarande vill ha sin gamle pappa!
Meeeeen så mycket tankar det virvlar runt i
huvudet hela tiden. Känns som tankarnas autobahn i skallen.
Så ibland när jag försöker svara på era omtänksamma inlägg så blir
det kaos i skallen. Vem skrev vad osv. Men jag läser allt och tar till mig och förundras över
hur jäkla goa (småländska för goda) ni är.
Åh om ni visste vad det stärker mig att
veta att ni finns här och att ni vet vad allt handlar
om. TACK!

Idag har jag varit och pratat med en behandlingsassistent, det kändes inte riktigt
som om han var rätt person att hjälpa mig...
Men jag tänker ge det några gånger till så får vi
se hur det känns. Har även varit i kontakt med psykmottagningen och där jag sedan
tidigare haft en kontakt person pga depression och berättat hur det ligger till.
Känns som om det är lika bra att ta all hjälp som går att få. Det blir medicinering genom campral
och antabus troligen.
Har ni någon erfarenhet av dessa mediciner?

Dompa: Tror det blir hunden som får tvinga ut mig på långpromenad :-).
Jag är så tacksam och stolt över att barnen visar sina känslor för mig.
Känner att den biten kommer från mig, för deras mor fixar inte riktigt
den där biten med känslor.
Min känsla är just nu att det känns förbaskat bra att
lägga sig platt och få ur sig detta! Det känns som NU eller aldrig!
Hur flyter dina dagar på? Är du sjukskriven fortfarande?

Stigsdotter: Jag ska absolut kolla in facebook,
för jag känner understundom att jag blir helt vilse utan er!
kan vara skönt att kunna "prata" så också!

Känner mig lite ego här inne ibland som bara pratar
om mitt mitt mitt....är bara så mycket just nu i början
som händer. Men tänker på er och undrar hur ni klarar allt
runt omkring er och hur dagarna flyter på!

Nu ska jag käka lite moussaka som NN så snällt mailat
över till mig...luktade så gott när jag skrev ut en portion
;-).

Kramar till er allihop.... och lite manligt ryggdunk i kramen till Dompa :-)

Tacksam TP!!!!

Nynykter

Hej TP!
Det är helt okej att vara lite ego här. Här kan vi ta av oss våra masker, skippa fasaden. Här ÄR vi bara precis som vi är just nu. Mycket skönt. Vi slipper gå på artighetsvisit i varandras trådar. Vi behöver inte kallprata om ditt och datt. Det blir äkta och uppriktigt.
Jag har ingen erfarenhet av vare sig Campranil eller Antabus. Dompa tar Campranil och det verkar fungera bra för honom. Sen var det någon annan, har glömt vem, som fick alla tänkbara biverkningar av samma medicin. Men vad bra att du tar initiativ till att få hjälp! Alla kryckor är tillåtna. Man kan slå alkoholdjävulen i huvudet med dem. Eller som jag skrivit förut, varför inte sanda när det är halt? Fast det hjälper kanske inte att sanda i nässelsnåren nä...
Oj, nu kände jag plötsligt hur TRÖTT jag är (gäspar oartigt stort).
Godnattkram
Nynykter

Tvåbarnspappan

Hygglo! ;-). Klådan har försvunnit efter nässlorna
nu tack o lov :-). Tänk att i det fallet lärde jag
mig snabbt...man skola icke rulla sig ibland brännässlor lättklädd!
Det är ju lite
märkligt att vissa andra saker ska ta så många
år att förstå!!!!. Jag kan ju bara tala för mig
själv, men kan tänka mig att ni precis som jag
fått många varningsklockor att ringa av alkoholen.
Tänk så mycket ångest jag har skapat i mitt liv
på grund av att jag hällt i mig gift. Vet att jag
har skrivit om logik innan i denna tråden...vart
har den gömt sig under alla år?! Om någon bad mig exempelvis att äta en viss sorts godis...
-det är gott...men det har vissa biverkningar...
De kommer på sikt förstöra ditt första kärleksförhållande....för biverkningarna
gör så att du blir dum i huvudet var 30:e gång du äter dem
De gör så att du säger och gör saker du normalt aldrig skulle göra.
Risk föreligger även att de gör så att du mår psykiskt och fysiskt dåligt...
Du kommer förlora vänner, du kommer förlora dig själv, samt gå emot dina
egna moraliska principer. Sen kommer de förmodligen
göra så att andra gången du vågar släppa någon nära
för att till slut bli sambo....trots att du är kär..så kommer
du ändå fortsätta äta godis....och förstöra även det förhållandet...
Men vaddå?! Du har ju godiset i alla fall. Du kommer fortsätta
tugga frenetiskt tills du en dag inser.....Men vänta nu...vart tog ni
vägen?! HALLÅ!!!!...Helt plötsligt står du där mitt i livet och
inser att du står där ensam. Insikten golvar dig totalt när du
förstår att du skadat och sårat de personer i ditt liv som
du älskar över allt annat...förutom godiset då förstås!...För
godiset är ju faktiskt det du funderat mest på i ditt liv. ...
Vill du ha en sådan påse med godis???? Svaret är ju ganska givet!
Nej tack, jag äter inte godis!!!!

Men vi som är här inne har troligen fått den där insikten, att det finns
fan inte någon logik i att dricka mer!

Jag har ju börjat denna resan ett par gånger innan, men
har efter många mil hamnat på avreseplatsen igen....
Men har anlitat en annan resebyrå denna gången
En resebyrå som styrs av en man i 40-års åldern och två
tonårspojkar...så denna gången tror jag verkligen att
jag ska komma fram till resans mål. Vet även att jag
har flera medresenärer med både karta och kompass, så
jag tror inte det kommer bli några problem att komma fram.

NU ÅKER VI!!!

Kram från mångatankarihuvudetpåTPinatt

Tvåbarnspappan

Nu seglade jag visst iväg och glömde svara på det du skrev.
Jag får prata med läkaren om vad det finns för alternativ när det gäller medicinerna...eller helt
enkelt kolla om det finns ett par små, små kryckor till en liten vilsen själ.

Hoppas du sover gott nu, ska själv försöka stänga av tankemaskinen och sova en stund.

Godnatt! /TP :-)

kan aldrig göra dig nykter. Det är bara att skjuta upp problemen till ett senare datum eller byta alkoholen mot tablettberoende. Antabus är ju ett tvångsmedel för att inte dricka och skapar ju ingen sinnesro. Campral är helt klart överreklamerat och funkar nog hyfsat på en som är i riskbruk men inte för oss som tagit drickandet till en högre nivå. Campral ska dessutom kombineras med samtalsterapi och förmodligen räcker det ensamt precis lika långt. En gång i min tidiga försöka dricka mindre-karriär testade jag Campral och på mig var den helt utan effekt. Att kliva av från lyckopiller utan att ha lärt sig möta sina egna känslor är snudd på omöjligt, därom vittnar så många som försökt.

Tvåbarnspappan

Jag håller med dig till viss del.
Det bästa är ju givetvis att klara sig utan

piller.
Jag har ganska stor erfarenhet när det gäller så
kallade "lyckopiller". Dels för att jag har ätit det själv, men framför allt genom människor
jag stöttat och hjälpt genom åren. När det gäller
SSRI-preparat så förstår jag inte ditt resonemang riktigt. I det fallet tillsätter du ett ämne som
saknas i kroppen vid en depression. Sen finns
det givetvis tabletter som ger biverkningar vilket inte är så trevligt. Men i det stora hela så ser
jag inget fel i att ta stöd av den kategorin av medicinering.

Om vi där emot talar om bensodiazepiner så borde de i princip förbjudas, men i vissa fall
så kan även de vara befogade att skriva ut under kortare
perioder men under stenhård koll av ansvarig läkare.

Tyvärr är det så att det finns alldeles för många, framförallt allmänläkare
som är alldeles för frikostiga med att skriva ut mängder av dessa
preparat.

När det gäller campral och antabus i mitt fall, så handlar det
delvis om att ge ett lugn till de som står mig nära, och att de
ska känna att jag tar detta på allvar! Sen blir det en viss trygghet
för mig själv. Samt att om det kan göra så att mina barn
kan flytta hem tidigare eftersom det förmodligen ger ett lugn
hos barnens mamma. Då är det värt mycket!

Vi är alla olika individer med olika behov, problem och
bakgrunder. Din tanke är god! Men jag håller inte med dig fullt ut

Mvh TP

PiL

Väl talat TP, även jag har träffat många som svarat otroligt bra på SSRI-preparat. Många här på forumet vittnar också om liknande erfarenheter av främst Naltrexon men även Campral. Vad som sedan är "på riktigt" och placebo är fullständigt ointressant i min värld. Det verkar som personer med genetiskt nedärvd alkoholism svarar bättre på Naltrexon.

Håller tummarna att du tillhör kategorin som får bingo, det verkar vara en viss grad av lotteri hur ens kropp svarar på preparaten. Vissa får önskvärd effekt medan andra mest åker på biverkningar.