Hej alla!
Nyinflyttad idag från "att förändra sitt drickande". Helnykter sedan 1 jan i år, och så kommer det förbli!
Har valt att behålla mitt trådnamn "Det är aldrig försent". Det står för att utveckling i och av livet aldrig tar slut, man blir aldrig "klar". Men det är aldrig försent att hitta nytt, både inom och utom sig!
Ser fram emot att lära känna er härinne, som dem ni är i denna del av forumet!

Lördag o dags för lite uppdatering.

Fick veta min nya lön i veckan o blev besviken. Lönepåslaget var inte dåligt men heller inte i linje med det lönesamtal vi hade i våras. Jag hade förväntat mig mer. Ställde frågor o chefen kände sig pressad tolkar jag det som utifrån hennes svar. Kontentan var att jag har så hög kompetens att det eg inte finns något jag kan göra för att få högre påslag på lönen än att byta jobb till annan verksamhet. Jag blev ganska ställd av svaret. Och besviken. Det lönepåslag jag får fram till pensionen kommer inte påverkas hur jag än gör. Känns ju inte som att hon är så mån om att behålla mig. Eller så är hon bara helt objektivt ärlig, så jag vet hur korten ligger...

Som väntat fick jag inget svar från exmaken om att hämta saker. Så nu får jag börja ta tag i att sälja trädgårdsgrejer. Känner att det är en del tavlor etc som jag inte heller vill ha kvar. De köpte vi när drömmarna om en gemensam framtid fortfarande var levande. Jag behöver rensa bort sådant som väcker obehag, och det gör mycket av det som han lämnat.

Var hos terapeuten i veckan. Som vanligt hjälpsamt. Pratade bla om att den person jag en gång blev kär i (exmaken) inte längre finns. Att jag behöver hitta inom mig att detta är sant. Förstå på djupet på alla plan att den personen är borta.
För jag har ju hållit kvar ett hopp länge att den personen liksom ska ta form igen, trott att den personen finns där bakom. Det var ju därför jag trodde att en vänskap efter skilsmässan skulle vara möjlig. Detta var faktiskt på tapeten redan när vi gick i familjerådgivning för över ett år sedan. Men redan då var den personen borta. Jag fattade det bara inte.

Men återigen, allt som finns är nuet, och vad jag gör med mitt liv här o nu. Det påverkar hur jag mår o har det både nu o längre fram.
🌸🌸🌸🌸🌸🌸🌸

@Sattva Känner igen känslan. När jag och barnens pappa separerade för snart 11 år sedan så började vi ibland prata om hur vi tänkte och kände när vi träffades. Allt kom tillbaka som en svallvåg över mig, så kära vi hade varit. Fanns den personen kvar? Nä, nästa samtal vi hade så var den bittre gubben tillbaka, han som jag inte orkar ta en enda diskussion till med.

Vi är dock vänner ända sedan vi separerade, men det beror på att vi har fortsatt umgås som storfamilj, alla högtider etc. ”Överlämning” av barn varje vecka med gemensam middag i sju år osv. Vi har byggt en ny typ av relation, han är numer som en bror för mig. Ingen känner mina egenheter så väl som han gör, och vice versa. Men alla typer relationer kräver arbete i form av tid och att båda parter både ger och får. Det måste vara ömsesidigt.

Kram 🐘

@Sattva Tråkigt att du inte fick det lönepåslaget du förväntat dig. Det är ett gissel. Verkar som att byta jobb är det bästa sättet för löneförhöjning eller att man går upp i tjänstegrad, till tex chef.

Vad bra att du kan reda ut och få så många insikter i din terapi. Det tar verkligen sin tid med olika processer och för att det ska landa, så att man ser klarare. Pratade precis om det med min man på vår skogspromenad igår. Om att processer tar tid och behöver få ta sin tid. Jag tänkte på olika val i mitt liv, bra och dåliga och att de ändå har lett mig till där jag är idag. Även att lära känna någon tar lång tid och det man såg/kände i början kan ändras till något helt annat. Följs man inte åt i en process, med viljan att hitta en bra balans där bådas behov får göra sig hörda, blir det svårt. Eller så inser man att man är för olika och att det inte finns goda förutsättningar för att kunna nå dit. Hur som, får vi med oss nya erfarenheter och nya insikter och utvecklar vår självkännedom om vad som är bra för oss.

Sköt om dig! Kram❤️

Tack @vår2022 och @Andrahalvlek!
Har faktiqkt varit helt sänkt hela veckan. Det var som om det uteblivna lönepåslaget bekräftade en molande känsla jag haft av att vara gammal, förbrukad, inte så mycket att varken ge eller få i livet längre. Jag tror dock att det kan vara en naturlig reaktion på allt.
Pratade med en nära vän om det, o vi konstaterade-igen-att allt vi har är nuet o vikten av att njuta av det som är gott o fint i livet.

Jag är faktiskt just nu alldeles vid havet i Skåne på en yogahelg. Med människor jag känner väl o känner mig trygg o uppskattad av. Jag njuter!

🌸🌸🌸🌸

@Sattva .Vad tråkigt att lönepåslaget uteblev.Du får fokusera på det som är bra & positivt i livet.Precis som du själv skriver & yogaresa över helgen låter underbart.Ha det så fint.

@Sattva Känner igen det där med det uteblivna lönepåslaget. De gånger när jag fått löneförhöjning har varit när jag bytt jobb och till en annan kommun. Nu jobbar jag ju inom landstinget precis som du och där händer det inte mycket. Skönt att du ändå kunde vila i känslan att här och nu är viktigast🙏🏻 Men jag tänker att det måste vara toppen för patienterna att träffa dig! Så många råd jag fick från dig i början av min sjukskrivningsperiod som var utifrån din yrkesroll. Toppen!

Låter som du har en fin helg framför dig m yoga och Skåne☀️önskar dig en toppenhelg🌻

Kram🥰

Veckorna går riktigt fort nu, redan lördag igen!
Har just inget nytt att berätta. Visning nästa vecka igen. Börjar kännas lite tröstlöst, men kan ju just inte göra annat än att fortsätta försöka få min bostad såld.

En sak som blivit tydlig för mig är att det är verksamt för läkning av en toxisk relation med icke-kontakt. Iallafall för mig är det så. Jag har stängt dörren till exmaken helt sedan tre veckor, och det var det jag behövde göra. Släppa taget, släppa hoppet om en vuxen kommunikation. Släppa taget om önskan att få ett avslut med ömsesidig respekt. Det kommer inte ske, och jag har accepterat det.

Vad som är lite sorgligt är att jag känner en aversion mot män överlag. Har aldrig upplevt detta tidigare o är lite förvånad över det. Jag har alltid bemött andra kvinnor som uttrycker generell aversion mot män med att män individer som är olika alla.
Jag kan inte sätta fingret på vad det är jag känner, bara en iakttagelse hos mig själv, och något som bara uppstår privat, inte gentemot patienter. Känner heller ingen skam över det, utan män är bara ett avslutat kapitel i mitt liv. Ett skydd kanske.

Förresten, idag har jag inte ätit smågodis på 11 mån, snart 1 år! Det är jag stolt över.
🌸🌸🌸🌸

@Sattva Wow 🤩 Inget smågodis på 11 månader, grymt bra jobbat! 🥳🥳🥳

Många kvinnor i min ålder, typ 55+ har tröttnat på att försöka hitta den rätte. Tröttnat på att försöka dejta. Karlar är som toaletter, antingen är de upptagna eller fulla med skit. Jag separerade för 12 år sedan och länge höll jag på och försöka hitta en ny livskamrat. Dejtingträsket innehåller säkert guldkorn, men flest träsktroll. Tyvärr.

Den dag jag blev nykter slutade jag hänga på dejtingappar. Jag förstod att det också var ett beroende. ”Se mig, bekräfta mig”. Och det slutade alltid med att jag var beredd att slå knut på mig själv för att det skulle funka att ha en relation. Jag var till och med beredd att lära mig golfa, vojne, vojne. Flera gånger blev jag hjärtekrossad.

Så i över fem år har jag haft noll fokus på att hitta en ny man. Det tåget har gått för mig, och jag mår inte dåligt över det. Absolut inte. Jag klarar mig svinbra själv, och nu har jag ju sällskap av lillprinsen också. Bättre sambo kan man inte ha ❤️ Det sexuella tillhör historien, bristen på det plågar mig inte ett dugg. Ska jag träffa en ny man så ska jag snubbla på honom i skogen tror jag. Och nej, man kanske inte ska generalisera men många både män och kvinnor är som klippta och skurna stereotyper. Tyvärr.

Kram 🐘

@Sattva Så strongt att inte ha ätit smågodis på snart ett år💪🏻Fantastiskt🤩

Utan att veta så tänker jag att om man har blivit illa behandlad, sårad att då är det lättare att känna aversion fast man kan givetvis känna så ändå. Tänker även att när man blir äldre så har vikten av att leva ett gott liv, sitt egna liv en annan innebörd. Men, jag tänker inte att det är så svart eller vitt som att en del är upptagna eller en del är skit som @Andrahalvlek skrev kanske bilden ändå är lite mer nyanserad🤪

Kram🌻🤗