Dag 4

Lite kämpigt idag. Sambon jobbar halvdag och ska träffa en kompis efter jobbet samt 27° och sol. Normalt hade jag hoppat på cykeln och joinat dem för en öl (eller snarare allt för många i slutändan). Det kanske är tur ändå att jag hade magknip i natt och därför har sovit som en röv hela natten. Orken är mindre till något alls. Dessutom har jag ett läkarbesök i morgon. Men A-suget kommer ju ändå.

Känner också att om jag klarat 3 dagar ska jag väl fan kunna ta mig igenom en fjärde dag!

Ligger med katten i sängen och lyssnar på ljudbok, överväger om jag orkar köra en städvända för att distrahera mig eller bara ska ligga kvar här.

Jag känner mig så himla tråkig och onyttig, men varför ska man alltid behöva vara rolig och nyttig? Behöver en göra just inte ett jota och bara vara är det väl också okej liksom? Varför skulle mitt värde ligga i hur mkt jag får gjort på en dag eller hur intressanta saker jag lägger min tid på eller inte? FOMO är ju dock en verklig grej många lever med. Men det blir bra, jag har aldrig tidigare ångrar en öl jag inte tagit, en festival jag stannat hemma. Varför skulle denna gång vara annorlunda liksom.

Dag 4, jag kämpat på.

Hur distraherar ni andra er i såna här lägen? När ni vet att om ni följer med trillar ni dit?

@kamikazekatten .Jag skulle absolut tacka nej.Jag skulle stanna hemma.Ta en promenad/cykeltur få lite frisk luft & dagsljus.Dricka massa vatten.Ta lite vätskeersättning.Duscha svalt.Lyssna på poddar/ljudbok/kolla film.Göra bara det som känns bra för stunden.Allt vänder snart ska du se.Laga något gott att äta till middag.Ta en liten lugn kvällspromenad med sambon.Ät lite glass.Håll i & stå ut.Sätt ord på det du upplever.I tal & / skrift.Du fixar detta.

@kamikazekatten Jag håller med @molnet 🙏🏼 Du fixar det här. En annan grej: lyssna på "en beroendepodd" avsnitt 68. En fd beroende, Markus Enochsson, numera beroendeterapeut berättar sin livshistoria och kommer med konkreta råd/tips hur man KAN balansera livet utan att "ha tråkigt". Att ha tråkigt kan också fungera som trigger men Markus har strategier för det också. Vi är alla olika men det här avsnittet var lite av en gamechanger för mig. Finns på Spotify och tar upp 58 minuter av ditt liv 🙏🏼🩵

@Carisie @kamikazekatten .Det avsnittet som Carisie tipsar om är helt fantastiskt.En av mina triggers & min akilleshäl är definitivt en stark triggers för mig & även en av orsakerna till att jag ibland åkt i diket.Du får många bra råd kring det i det avsnittet.Samt vikten av goda vanor & balans.

Det är en vecka idag ( om du läser idag (lördag)?
Jag har varit medlem i fem år nästan här, titt som tätt har jag varit här inne, jag har kämpa , snittat säkert med runt 30-40 standardglas per vecka, enligt en pyskolog. det är 20-30 glas för mycket en normalt per vecka, det är kraftigt. Det är från stark- till folköl.

Nu har jag bestämt mig för att skippa alkoholen för gott, jag är inne på dag 4 idag (lördag imorgon).

hoppas du hittar ett måttligt drickandet, men jag tror det kan bli svårt om du snittar 10 långburkar per dag. Hoppas du kan hålla det måttligt i framtiden om du enbart satsar på 30 dagar nyktert. kom ihåg. 10 standardglas per vecka motsvarar 33 cl burkar, och 4 st per dag. högt riskbruk annars.

Förut tyckte jag 10 stanardglas per vecka var lite, efter lite samtal med psykolog tidigare så förstår jag att 30-40 sstandardglas är väldigt mycket, 1st 6 pack folk öl per dag, och ibland ett par starköl på det.

Får jag fråga hur länge du har snittat på tio stycken burkar per dag? och vilken storlek drack du?

Nu försvann allt jag skrev men vi försöker igen @Qwer1.

Jag dricker 10 burkar eller så kanske 1-2 gånger i veckan, ibland 3 gånger på en vecka. Det är helt klart sjukt mycket för mycket oavsett så försöker inte försköna mitt intag på något sätt.

Det är nog det senaste året det ballat ur ordentligt. Jag har alltid varit törstig men inte kört tvådagars eller så ofta flera gånger i veckan tidigare. Mer varit semesteralkis uppe på de nivåer jag är idag.

Jag har ny också blivit utbränd med ångestpåslag också mitt i allt. Bara av att göra saker blir jag utmattad och får som en social "baksmälla". Jag mår liksom skit redan som det är, så varför ska jag hålla på med saker som bara får mig att må ännu värre? Så korkat om man ska vara helt ärlig.

När vi var och badade här om dagen träffade vi på en ung man som själv satt i solen med en sjuttis. Det var en hemsk insyn i en potentiell framtid. Han var så illa däran att vi behövde tillkalla hjälp. Jag vill inte vara där. Den där polisen känner igen, den som ramlar ner i vattnet för att en däckar på bryggan, som ranglar runt bland badande barnfamiljer utan att se hur mina sociala försök skapar obehag. Man talar ju om wake up calls. Kanske var detta mitt. Tack och lov gick plumset från bryggan bra och förhoppningsvis fick han bra hjälp tillslut, även om han inte blev glad över att någon ringt på hjälp.

Jag tänkte liksom att, den här medmänniskan började ju också någonstans. Jag tror iaf inte att någon bara vaknar upp och börjar dricka på ett sånt här sätt från en dag till en annan och blir alkoholist. Kanske kan det iofs starta så, trauma och dylikt kanske. Men tror ändå att det ofta iaf smyger sig på? Jag vet inte.

Jag tänker iaf nu, en vecka i taget. En vecka som kan blir en till och en till. Med mitt nuvarande allmäntillstånd Kanske pressen blir för stor. Men observera att jag INTE för det planerar in jag ska dricka nästa vecka bara för att jag fokuserar på denna som start! Jag har mitt mål kvar, men behöver se en kortare period åt gången som får bli fler och fler.

Vad tror du om den approchen? Jag vet inte alls, men behöver ju hitta något som fungerar bättre. En kortare startsträcka iaf kanske hjälper min a-hjärna. Kanske inte.

Lyckades ta mig iväg till det lokala badhålet med en bok och allt känns underbart även om utmattningen känns. Första gången jag är helt nykter här, kanske för att jag också är själv här. Aldrig varit mkt för att dricka ensam, vilket kanske är något positivt i resan iaf.

Minns min uppväxt med en pappa med alkoholproblem, hur varje ledighet (tyvärr fortfarande men nu bor jag ju inte med honom) innebar extrem fylla. Vissa rödviner klarar jag fortfarande inte ens av doften av. Det har nog räddat mig från "ensamfyllorna" iaf.

Lyckades ta mig till badhålet idag igen, ingen A med mig trots att jag var förbi ICA och gick förbi systemet! Känns bra och ska kämpa vidare med dagen. Inget direkt sug än, men dagen är fortfarande ung. Jag ska dock inte dricka idag heller!

Jag har märkt att min aptit liksom helt försvinner när jag dricker. Det i kombination med mängden A är ju en garanterad katastroffylla. Jag har inte riktigt tänkt på det tidigare, men en öl räcker och sen är som hjärnan helt fokuserad på bara det. Iaf fram till sena småtimmarna. Så sjukt egentligen, att äta och känna hunger är ju en fundamental överlevnadsgrej. Undra hur det egentligen kommer sig?