Hej alla kloka.

Jag vill höra om det är någon som vill bolla det här med bakslag med mig. Befinner mig nämligen bredvid ett sådant nu.

Sambo har bekymmer med självmedicinering med alkohol och har sedan en tid tagit hjälp hos psykolog för att reda i detta. Han säger att det blir bättre. Men nu är det semester och det innebar tydligen ett bakslag, gömd alkohol och lögner om att det inte dricks. Mina spröt är övade och jag är på helspänn så givetvis förstod jag vad som försiggick även om han inte kunde erkänna.

Jag har provat nya lärdomar nu, som att inte hjälpa och inte vara i närheten. Det gör absolut skillnad för mig men han kan inte se sin egen onda spiral.

Jag har lärt mig om gränssättning och nu försökt utöva detta. Typ för att detta ska fungera så behöver du göra a, annars händer b och jag behöver tänka på mig själv (osv osv.). Han kontrar med att det behöver ses långsiktigt och att han själv vet att han klarar saker bättre idag än för ett år sedan.

Men jag har så svårt för att se långsiktighet mitt i ett bakslag. Jag drömmer om den där jädra tryggheten och idag finns den inte här.

Har någon en klok tanke att dela med sig av?

Det är svårt. Vägen till förbättring sker ju inte spikrakt. Återfall är ju mer regel än undantag. Min sambo tycker det är viktigt med komplimanger när hon är nykter. Tex. att jag säger ”Vad trevligt det var igår när vi gjorde lagade mat - det kändes som förr”. Samtidigt är alkoholister experter på att manipulera och ljuga. Det gäller att passa sig. Kanske kan är det bäst att inte lyssna på vad alkoholisten säger utan titta på vad den gör.
Gränssättning har varit a och o för mig. Främst för att jag ska må bra i relationen. Vad skulle du behöva för att må bra? Du kanske kan säga något i stil med ”Vad skönt att du känner du gör framsteg - men jag känner min semester blir tråkig/förstörd när du ljuger om ditt drickande. Jag vill gärna hitta på saker med dig nykter men väljer du att dricka inför nästa semester kommer jag välja att planera aktiviteter utan dig - jag behöver få vila under min semester”. Vad tänker du om det?