av Surkärring

xyz23
tors, 2025-10-09 - 23:50

@Surkärring Du skrev "...min hjärna är totalt kapad av njutningen jag finner i alkohol." Alltså inför tanken på alternativet ett avhållsamt liv. Jo, det kan vi instämma i minsann. Det är ju det som alkohol gör. Dricker man mera sisådär, inga enorma mängder, lär man inte få mera fysik abstinens vid avbrott än en vanlig baksmälla - och baksmällan är väl förresten en sorts abstinens. Men den psykiska abstinensen tar längre tid att komma över; månader.

Jag skulle tro att de flesta av oss har känt precis som du. Stanna på forumet, sök annan kunskap på Nätet och ta hjälp av oss :)

Surkärring
lör, 2025-10-11 - 18:03

Ikväll är det jobbigt.
Jag är tacksam över att jag mår,så bra men åh det suger i öltarmen.
Min man är iväg på en irländsk pub ikväll och jag saknar känslan av att vara, salongsberusad, sitta o snacka skit och bara vara...
Det finns ingen risk att jag kommer att dricka alkohol, jag har te och chips och mitt barn är och hämtar sushi så allt är under kontroll men åh... jag känner ett visst vemod.
Sen tänker jag på hur skönt det är att slippa vara dålig imorgon och jag spar pengar på att byta vinet mot te.
Men ändå.
Att det ska vara så svårt att släppa de "romantiska" tankarna på pubhäng och öl...

Andrahalvlek
lör, 2025-10-11 - 18:23

@Surkärring Det är ett sorgearbete inledningsvis. Man minns de fina stunderna, vill uppleva dem igen. Precis som med ett ex. Man har lämnat en skadlig dysfunktionell relation, men ändå minns man de fina stunderna. Hål i huvudet. Det går över. Precis som med ett ex. Huxflux har du inte ägnat ditt ex en tanke på en dag, en vecka, månader, år. Längst inne vet du ju att den giftiga relationen skadar dig mer än den läker.

Kram 🐘

Molnet
lör, 2025-10-11 - 19:21

@Andrahalvlek .@Surkärring.Väldigt talande jämförelse.Under ” sorgearbetet kring saknaden efter A får man påminna sig själv att minnas hela händelseförloppet.En dag Vill man inte längre ha A för man vet hur dåligt man mår av det & dit vill man inte igen.Man måste också lära sig vilka tillfällen,känslor & mående som triggar suget.Och göra en handlingsplan för det & öva på det tills det sitter.Förebyggande planering kan åxå hjälpa.

Surkärring
sön, 2025-10-12 - 09:08

Idag vaknade jag med huvudvärk men den har släppt.
Jag har ju länge önskat att jag skulle komma till en punkt där nykterhet inte längre var mitt val utan ett tvång för att leva vidare. Så länge jag kunde bestämma själv blev det ju ofta "äsch idag unnar jag mig" men efter de faktiska, medicinska komplikationerna som alkohol nu skulle innebära för mig, är det ändå något jag uppskattar. Klar att det fortfarande är mitt val på så vis att jag kan välja att dricka och ta konsekvenserna, men eftersom jag är så otroligt livrädd för just dessa, är det ändå "lätt" att låta bli.
Det är också lättare att säga nej, och skylla på en diagnos än att bara säga "jag vill inte " eftersom jag fortfarande upplever att människor då gärna vill truga med "bara ett glas, det kan du ju ta".
Jag upplever det som att omgivningen accepterar sjukdomstillstånd mer än individens önskan att vara nykter bara för att, vilket ju på sitt sätt är helt sjukt...

Idag känner jag inget vemod över den missade krogkvällen. Det är som jag hört så många gånger förr: ingen vaknar och tänker att de ångrar att de inte drack kvällen före.
Så himla sant.

Idag ska jag njuta av söndagen med en bok, en fika med en vän och en god middag ikväll.
🍂🫖