Lågt blodtryck, yrslig, aptitlöshet, illamående, obehagskänsla i kroppen, främst i viloläge. Somnar, vaknar tvärt med obehag och oro. Äter B-komplex och magnesium, försöker få i mig vätska och äta på förstånd.

Troligtvis läkartid imorgon, livrädd att berätta om mitt alkoholstopp, men nödvändigt för rätt hjälp.

Noll alkoholsug, tänker inte ens på det, vill aldrig mer veta av eländet.

Men jag är så rädd, tänk om det här inte är abstinens? Tänk om jag är sjuk? Tänk om jag förstört mig?

De första tre dagarna var hemska, sen började jag må bättre, för att för en vecka sen börja må fruktansvärt och det går inte över.

Snälla, har någon upplevt det jag går igenom? Kan någon lugna?

Hej @Bermed och välkommen till Alkoholhjälpen!
Du mår verkligen dåligt just nu och det väcker förstås också en stark oro hos dig. De flesta skador som kan kopplas till alkohol är reversibla. Kroppen har en otrolig förmåga att läka sig själv. Det är så klokt att du dels tar hand om dig själv bäst du kan, men framförallt också att du söker hjälp och vård nu när du mår sämre efter en tid. Tillsammans med din läkare kommer ni kunna reda ut vad det här kan bero på och det är första steget till att må bättre.

Ta hand om dig!

@Bermed, jag var ganska illa däran med kraftiga abstinens men blev inlagd på sjukhus och blev medicinerad så jag blev bättre efter några dagar. Jag hade dock jättehögt blodtryck, skenande puls, riktigt stort illamående och kräktes hela tiden. Som Nell säger så läker kroppen sig själv och min diagnostiserade fettlever (pga högt alkoholintag) är nu borta samt nu provar jag att inte få blodtrycksmedicin då det har fallit till normalt och den stora ändringen är att jag slutat med drickandet. Jag rasade också i vikt och fick ett mycket bätre mående också.

Jag hoppas att du ber om hjälp, min erfarenhet är bara positiv från beroendevård samt kommunens samtalsterapi.

Det viktiga är vad du gör nu. att fortsätta med alkohol kommer inte att göra något bättre och en ev skada är redan gjord och det bästa du kan göra är att sluta och minimera fortsatta skador.

Lycka till!

@Molnet Det gick, jag vet inte om jag vill säga bra, men jag kände mig hörd. Jag lider av panikångest, vilket är grunden till att jag en gång började självmedicinera. Det hjälpte i början, tills det gjorde allt flera resor värre. Såklart.

Jag fick ta prover (som visade normalt bortsett från MCV som var lätt förhöjt), fick påbörja behandling med SSRI, hjälp för sömn. Kontaktat psykolog som jag i detta nu väntar återkoppling från.

Symtomen kvarstår, men de går uppochner och är inte längre konstant ihållande. Tillräckligt obehagligt när topparna nås, känner inte igen mig själv. Jag är här, men går i nån form av hjärndimma. Önskar så att dessa symtom snart ger med sig, jag vill så gärna börja leva igen.

Vill aldrig mer ta till alkohol!

@Bermed .Vad bra att du blev hörd av vården.Tack vare det har du nu kommit igång med SSRI,hjälp för sömn.Du har även kontaktat psykolog.Bra jobbat.Nu är det viktigt att du inte dricker A.Ta god hand om dig med egenvård: bra mat regelbundet,pauser med vila, sömn.Frisk luft dagsljus och lite rörelse.Sysselsätta dig med lite trevliga saker.Nu är du på G att få bli friskare.Håll i & håll ut!