@esterest Tack snälla! ❤️ Och god fortsättning! Tycker det hjälper otroligt mycket att stötta varandra här på sidan. Vet inte vad jag skulle gjort annars!

Menar du bekräftelse från mig till honom att han är på rätt väg, eller bekräftelse jag är i behov av att han är på rätt spår? 😊

Jag tänkte nog mest utifrån vart jag själv befinner mig på kartan - jag vill ha synliga bevis som bekräftar att min man är på väg att vända skutan. Jag fattar ju att det är ett jätteprojekt. Men ja, bara jag VET till 100% att han vill göra situationen till det bättre, så vill jag ju vara kvar.

@esterest
En liten tanke bara.. jag tror att de flesta vill, men sen blir det ändå inte så.. då blir konsekvenserna för de anhöriga lika stora ändå..
Synliga bevis eller ej.

Jo jag håller med dig @esterest. Det som sägs är inte värt lika mycket som handling, men samtal med nya insikter kan också ge hopp. Man vill veta att det går i rätt riktning.
Jag ser hur du menar @rike! Och det gäller säkert många.
Men man vill ge den man älskar en chans, och det finns ju faktiskt de som kan leva i tillfrisknande även om de är beroende för livet. Det finns behandlingar, och många blir hjälpta av dem.

Jag tror att det jag var efter, är den här konflikten mellan att han vill känna att han ändå har kontroll och jag vill att han ska erkänna att han är maktlös inför beroendet (första steget i tolvstegsprogrammet).

Men efter att ha processat detta ett varv till, har jag kommit fram till att hans ansträngningar att minska sin konsumtion också är värt mycket.
Och han har minskat den kraftigt de senaste månaderna!
Jag är glad över hans framsteg och ska lämna hans känslomässiga insikter ifred - de är bara hans och inget jag kan styra över.

Andra förbättringar är att vi har en öppen dialog om problemet nu, och jag kan uttrycka mina behov och känslor på ett helt annat sätt. Jag har börjat ta dagar och nätter i mitt eget boende där jag kan läsa, vila och bara njuta av egentid. Det är också nyttigt för min egen alkoholkonsumtion eftersom jag inte har lika många triggers att dricka där.
Idag när jag sa att jag skulle gå över till mig för egentid sa han lite efter det att han tänkte ta en tablett idag (inte dricka). Jag blev frestad att säga att jag kunde stanna, för jag tror att det var det han ville. Men jag tänkte att det är viktigt att jag sätter mitt behov av egentid i första rummet, oberoende av om han tänker dricka eller inte idag. Och han accepterar att jag behöver vara själv hemma hos mig❤️

Jag har bestämt mig för att ge min sambo tid till att lösa sitt alkoholproblem. Det viktigaste är att jag tar hand om mig själv under tiden.
Sen jag började dricka måttligt själv, läsa om medberoende och Al-anons litteratur, ser jag en stor förbättring i mitt egna mående. Jag har slutat vakna på nätterna och oroa mig. När orostankarna kommer försöker jag fånga upp dem och säga: han får lösa problemet själv, det är inte mitt ansvar. Sen tänker jag på något annat. Det är som ett mentalt Stopp när jag kommer på mig med att älta.
Innan kunde jag oroa mig och älta i timmar hur allt ska gå och hur det är. Nästan oavbrutet faktiskt.
Nu ber jag sinnesrobönen när jag känner mig stressad och det hjälper faktiskt.

Jag känner mig hoppfull inför det nya året och mitt egna tillfrisknande från medberoende❤️

Hur tänker ni runt "ansvaret" att inte dricka med den alkoholberoende?
Har ju läst att man inte ska det. Tycker samtidigt att det är ganska svårt.
Vi har snart varit ihop i ett år. Under ca 5 mån levde jag i medmissbruk där jag drack 30-40 glas/vecka tillsammans med sambon.
Nu har jag gjort ett stort jobb med att styra upp min situation, och ligger de senaste 2,5 månaderna på ett genomsnitt av 6 glas/vecka.
Men det innebär ju fortfarande att jag dricker med min alkoholberoende sambo flera gånger i veckan.

Ett alternativ skulle vara att ta några helnyktra månader. Upplever det som lite "slitsamt" på relationen då han skäms mer när jag inte dricker, och jag tycker det är jobbigare att vara med honom på kvällarna när han dricker. Men jag har även min egen lilla bostad att gå till. Dock har han i princip inga vänner att umgås med, och det känns så jobbigt. Ja jag vet, jag är medberoende och jobbar aktivt med det... Borde jag hardcore sluta möjliggöra genom att bli nykter? Men det blir ju också utifrån hans behov, i stil med att allt kretsar kring hans beroende...

Vill bara höra hur ni tänker och gör, man behöver inte vara rädd att trampa mig på tårna eller så🙏

@myssockan jag förstår precis vad du menar. Även om jag kanske inte har svaret.

Kanske att du ska göra det som är rätt för dina egna mål, din ”budget”? I första hand.

Det är kanske lite som med syrgasmasken på flygplanet, att man först räddar sig själv innan man räddar den intill.

Mina tankar var lite samma lika som dina igår kväll. Vi hade hämtmat efter en lång bilresa och jag drack vatten. Sen ville jag ha ett glas rött i soffan, pga ja kändes ok (för mig!) i stunden. Kanske skavde det lite för jag precis kommit upp i min veckobudget.

Han dricker tre öl samtidigt. Lite nöter mina tankar efteråt om han druckit mindre totalt - om jag hade tagit te istället? Hjärnan jobbar ju med två ansvar samtidigt… mitt och hans?

@esterest Vad fint att du skriver❤️ Man känner sig lite ensam ibland med att varje dag behöva tänka på de här sakerna och fatta beslut...

Mina tankar går precis som dina. Och jag har märkt att ofta dricker min sambo klart mindre om jag inte dricker. Men han kan också tex gå och ta en bastu och spåra ur totalt i mängd, medan jag är hemma nykter. Så precis som med allt annat går det inte att "styra".

Jag tänker nog som du med syrgasmasken också. Jag måste ju kunna leva i det här liksom, allt handlar inte om hans beroende och behov.
Men jag legat nära eller på maxgränsen flera veckor och det känns inte helt bra för min egen del. Någonstans tänker jag att det kanske skulle förenkla saker och befria mig från de här dagliga besluten om jag valde att inte dricka alls under en period. Samtidigt som det skulle vara nyttigt för honom.
Men jag är osäker på hur jobbigt det kommer bli för mig🙈 Sambon är hemma hela tiden just nu i väntan på nästa jobbprojekt.

Vi skulle satt igång igår med de dagliga skidrundorna, men då hittade han inte sina pjäxor. Nu letas det överallt.
Skidor är tydligen lika med minskat drickande, så nu väntar jag på pjäxorna som jag väntat på förändring😂
Men när man tänker på det är en lång runda i skidspåret kanske ett bra argument för att unna sig några öl?
Jag är minst sagt tveksam till hans nyårslöfte.

Ja hitta pjäxorna! Fattar att det säkert förväntas vara en ”belöning” efteråt. Försöker man med varm choklad så kan det bli tips om att man kan spetsa den.
Kanske grädda våfflor!
Oavsett, så kanske längdskidor ger lite nya tankar på fler nya sunda val … 🌸

@esterest ja, jag tror att han tänker att det ska gå lite per automatik med att inte dricka när han sportar. Det kanske var så förr.
Men oavsett, så kan säkert skidåkningen minska mängden en del och som du säger, leda in tankarna i andra spår😊

Tips på bra poddar om beroende och den första nyktra tiden? 😊
Sambon har bestämt sig för en nykter månad. Tänker att det kan vara hjälpsamt med fakta om det fysiska, folks erfarenheter såväl som pepp dag till dag.
Det kan vara svenska så väl som engelska, men kanske hellre brittiska än amerikanska isåfall.

Sambon har klarat en vecka nykter! Jag är så glad. Det som tidigare verkade så omöjligt ser helt annorlunda ut nu när han själv har bestämt sig. Jag har nästan blivit lite förvirrad av hur bra det gått.

Han funderade till och med på att gå med i en stödgrupp, här och häpna, men det har sen skjutits på. Han har inte haft så mycket symtom på abstinens förutom oregelbunden sömn, som har börjat bli mycket bättre nu. Inte mycket sug heller.

Men eftersom det har gått så lätt, oroar jag mig för att han inte har tillräckligt med verktyg för när jobbiga situationer och sug uppstår... Den här veckan har vi tillbringat tillsammans och jag har varit ledig. Vi har åkt skidor och gått promenader, lagat god mat och haft det väldigt fint.

Nu ska han på jobb hela nästa vecka och jag har fått tillbaka en del av den gamla oron jag hade. Jag har pratat lite med honom om att börja testa stödgruppen, och fortsätta lyssna på en podd, men han verkar inte känna behov av det och jag vill nu respektera hans integritet och inte tjata.
Är orolig att han tänker att han inte hade så mycket beroende och börjar dricka igen. Han vill fortfarande testa måttligt drickande efter en eller flera nyktra månader...
Men processen är ju hans.

Läser en ny bok för anhöriga; "Beyond addiction" enligt CRAFT, som rekommenderas av programmet Smart Recovery som erbjuder stödgrupper som ett alternativ till AA (mer forskningsbaserade och utan andliga inslag). Där verkar de ha en lite annan syn jämfört med detta med medberoende. Man ska ta hand om sig själv som anhörig, men ens stöd är en väldigt viktig resurs. De menar att man inte alls ska ta avstånd generellt och känslomässigt som teorin om medberoende anser. Utan mer uppmuntra till det alkoholfria och avlägsna sig vid drickande.
Jag tror faktiskt att AH:s anhörigprogram är baserat på metoden CRAFT intressant nog.

Känner mig kanske lite förvirrad just nu mitt i all förändring.
Försöker tänka att jag måste låta honom ha sin process och även om han faller tillbaka kommer han att ha kommit steget längre.
Känns skönt att kunna skriva här och veta att ni finns, oavsett hur det går med min sambos nykterhet ❤️
Jag bytte namn, var lite trött på myssockan så det blev November istället😊

@november25 Så fint att höra. Kan ju vara starten på nåt riktigt bra. Som medberoende gäller det nog alltid att lyssna inåt, så inte allt handlar om den sjuke. Att ge det stöd man mäktar med. Att finnas där i alkoholfrihet och avlägsna sig vid det motsatta innebär ju att man behöver en egen sfär, ett eget boende och det tror jag stenhårt på. Håller tummarna för er 🧡

@Kevlarsjäl62 Tack snälla! Du formulerade det så bra. Har nog fallit in lite i det där starka fokuset på honom igen, eftersom det kändes så viktigt att stötta nu när det går åt rätt håll. Vi har ju haft det väldigt fint men jag blir också trött och behöver lite egentid.

Ja, jag har ju behållit mitt egna boende som är en lite spartansk variant. Och har faktiskt nu skrivit kontrakt på egen lägenhet med låg hyra, för några dagar sen! Är så glad över det.
Det blir inflytt om några månader😊 Väldigt nära till min kille med. Jag kan bara gå över till mig när jag behöver, vilket känns väldigt tryggt och skönt både för nu och framtiden. Han är också helt okej med detta och förstår att jag behöver både en plats för egentid och en väg ut om det inte funkar mellan oss på grund av drickandet. Otroligt skönt att han förstår och stöttar detta! ❤️

@november25 jag tappade bort dig lite när du bytte namn, trodde först att du stängt ner ditt konto och blev lite orolig.

Tänker att det alltid är svårt (och dränerande!) att gå många händelser i förväg. Alla dessa "tänk om...". En vecka framåt kanske är rimligt för tankarna. Hur länge är han borta när han är borta med jobbet? Känns endå så som att det lyser igenom mellan dina rader att ni har en riktig omstart på ett bra sätt?

@esterest hej! Jo jag förstår. Fint att höra från dig igen! 😊 Grejen är den att sambon letade efter en stödgrupp, och frågan var om han skulle komma hit. Jag ville rekommendera det här stället, men samtidigt kändes det jobbigt om han skulle läsa tråden om honom själv🙈 Även om vi pratar om allt detta är det ju skillnad. Så jag bytte namn för att vara mer neutral.
Men sen kom vi fram till att en engelskspråkig grupp passar honom bättre, och inte att skriva utan gå på videomöten. Nu har hans motivation till det fallit bort, eftersom det gått så lätt hittills.

Ja, precis som du säger är det en process där man måste tolerera osäkerheten och alla varianter snurrar i huvudet... Jag tror kanske att jag tänker en vecka fram i taget, precis som du säger.

Han ska vara borta i en vecka, åker imorrn. Han ska jobba med andra och de andra har önskat långa arbetsdagar. Det är både plus och minus, innebär att hans "witch hour" infaller på arbetstid. Så han blir distraherad då. Men en liten oro att han skulle gå över gränsen och dricka på arbetet. Men det skulle vara totalt livsfarligt, i direkt bemärkelse. Jag tror verkligen inte han skulle göra det.

I slutändan antar jag att det inte är en katastrof om han faller tillbaka igen. Men jag vill ju så gärna. Läser vidare i Beyond addiction på Nextory och lär mig mer om förändringsprocesser, och hur de har olika faser. Man kan röra sig framåt och sen bakåt igen. Allt är inte spikrakt och antingen eller... Mycket intressant bok😊

Hur har du det? ❤️

@november25 tänker på dig! Förstår att veckan är en prövning. Att hans jobb-upplägg att vara borta återkommande, kommer att fortsätta utmana även länge fram.

Är lite nyfiken på vilka böcker och poddar som stöttar dig? Hitills har jag inte riktigt närmat mig läsningen, men tror att jag är mer redo nu när jag är mindre sårbar.

Hej @esterest 😊 Ja, det gäller att kunna leva med ovissheten.. Och det är svårt.
Han har inte varit påverkad när vi pratat. Men första ölen märks heller inte på honom.
Jag vet inte än hur veckan gått, kanske får jag inte ens veta sanningen när jag frågar honom imorrn. Det känns jobbigt.
Tycker ändå det har gått bra, för jag har jobbat själv och haft fullt upp med det. Men nu känns det lite jobbigare inför morgondagen. Kanske blir jag besviken... Kanske kommer jag att hitta burkar igen fast han var så beslutsam att ta en nykter månad.

Jag läser Beyond addiction - How science and kindness make people change. Jag tycker mycket om den hittills. Den har perspektivet att anhöriga ska ta hand om sig själva i första hand för att orka. Men de rekommenderar inte att man avskärmar sig på samma sätt som böckerna om medberoende gör. Utan man är mer delaktig i att hjälpa den beroende, med sitt eget beteende (om medberoende har jag läst Djävulsdansen och Bli fri från medberoende, också bra)

När det gäller poddar så hjälper de mig genom ökad förståelse för hur beroende funkar och hur det varit för andra. Sober powered ger bra kunskap med stor bredd på teman. Sen tycker jag om The house podcast. Där finns intervjuer med berättelser om erfarenheter av beroende och medberoende. Båda dessa finns på Spotify.

Hoppas du kan hitta något som passar dig! 💞

Nu dricker han igen - han sa att han tyckte det räckte med två veckor utan alkohol. Och blev dessutom lite sur att jag ifrågasatte det.

Jag blev förstås ledsen, besviken och arg. Tog en snabb 40 min promenad för att få utlopp för ilskan. Det fungerade faktiskt väldigt bra! När jag kom hem var jag inte arg längre, bara ledsen och trött. Packade lite saker och skrev ett sms att jag åker över till mig ett par dagar, eftersom jag inte klarar av att hantera detta på ett bra sätt när jag samtidigt är trött efter jobbet. Tackade för blommorna han köpt till mig. Han skrev att han förstod.
Det är iallafall inget drama. Anstränger mig för att hålla mig lugn.
Nu går fokus tillbaka på att ta hand om mig själv.
Jag har det ändå ganska bra på många plan i mitt liv, kom jag på igår när jag läste om skattningar av lycka på olika områden (relationen är inte allt! Tänk vad fixerad man blir vid problemet när man lever med någon som är beroende)
Påminner mig om att det är hans val om han vill dricka eller jobba med sitt beroende, och det är mitt val om jag vill vara där eller inte.
Dags att omgruppera trupperna och samla ny kraft.
Han måste ju förstås besluta själv vad han ska göra vidare. En vettig fråga från min sida kan väl vara vad han planerar att göra annorlunda nästa gång han försöker. Men det skulle vara att gå händelserna i förväg just nu... Och lägga sig i det jag inte ska lägga mig i.

Påminner mig om att förändring sällan är en rak väg fram. Och att ta det lugnt. Läser dagens kloka ord i min Al-Anon bok. Det handlar lustigt nog om hur man påverkas av att leva med planer och regler som när som helst kan ändras utifrån alkoholistens vilja.

Ikväll ska jag tvätta håret, dricka en kopp te (hittat ett nytt med hibiskus som är väldigt gott), läsa vidare i tredje delen av Knausgårds senaste bokserie och kanske se en film.
Är lite kluven om jag ska ringa mamma eller inte. Vill inte belasta henne för mycket, samtidigt är det skönt att få prata om det. Funderar på att ta reda på om jag kan få samtalsstöd från kommunen.

Tack för att ni finns här!🙏❤️

@november25 Du tänker logiskt och verkar väldigt samlad. Jag vet dock hur ont varje besvikelse gör, varje gång man känner sig "bortvald". Jag tyckte åtminstone att det var svårt att inte känna så, även om det handlar om ett sjukdomstillstånd. Så bra att du har "ditt eget" och att du fokuserar på att ta hand om dig själv.
När det gäller din mamma, så har jag själv vuxna barn och jag tror att din mamma, liksom jag hellre vill veta än lämnas utanför. Hon kommer ändå att känna av att något är fel, med sin "mammaradar" 😉
Ta hand om DIG vännen

@Kevlarsjäl62 Tack snälla! ❤️ Jo jag har väl samlade tankar samtidigt som alla upprörda känslor och ångest över situationen också finns där. Det gör väldigt ont😪
Fick ett anfall av lust att själv dricka ikväll också, just på grund av de jobbiga känslorna. Men pratade igenom det med en vän som också har nyktra veckor just nu, och det gick över 😊

Ja det känns så bra att kunna vara hos sig själv och ta paus från att hantera situationen. Bara göra det man själv mår bra av.

Mamma vet hur det är, jag har berättat det för henne. Men försöker att inte lasta av när det känns som jobbigast, utan i mer balanserade stunder.
Jag har haft flera relationer med killar som haft problem och hon har haft många timmar av lyssnande när jag var yngre😅
Man blir lite trött på sig själv också. Varför kan man inte träffa någon som inte har problem. Osv osv..