av Guldlock

Guldlock
sön, 2026-03-15 - 08:35

@Dragonfly ja det gör otroligt ont 💔
Det överskuggar hela tillvaron. Gör att jag egentligen inte vill någonting och att även solens strålar mattas. Världen att kännas färglös. Jag önskar ingen att uppleva det. Vill ändå tro att det är rätt att hålla mig nykter, det oavsett ska ge mig mer livskvalité. Eller i alla fall inte en kvalité under bottennivå där jag nu sprattlar. Hoppas du har en bra helg och njuter söndag 🌺

vår2022
sön, 2026-03-15 - 09:17

@Guldlock Du är så stark som fortsätter i den nyktra banan! Det är det enda rätta när livet är svårt. Då kan du få tillgång till dig själv, dina äkta känslor och din sorg. Jag förstår att det känns oerhört tungt med längtan❤️.

En dag i taget, det ena benet framför det andra leder dig framåt. Det ger dig möjlighet att läka, känna och sörja. Massor av kramar❤️

Jempa123
sön, 2026-03-15 - 22:04

@Guldlock instämmer med föregående talare. Så starkt av dig att fortsätta välja nykterheten ❤️ tänker att det snart kommer en dag då du oxå får vinster av det!

Guldlock
tis, 2026-03-17 - 14:43

☀️ skiner och det börjar så sakta bli vår.
Jag tror att det kommer gå fort nu. Det både skrämmer (jag vill att tiden ska få stå still tills allt är bra igen) och kittlar just för att våren är vår med ljuset, blommor och ja ni vet.
Kanske är det också just det: att ☀️ skiner i dag som gör som att det känns ganska ok. (Tidigare dagar har varit fruktansvärda där jag vaknat av gråt, gråtit mig genom dagen när ingen sett och gråtit mig till sömns).
Jag har tagit beslut i att när det går ge mig pauser utan att tänka att jag är lat eller fundera över vad jag tror att andra tänker om mig. Jag hoppas jag kan stå kvar i det beslutet när sjögången kommer igen. För den kommer att komma.
Jag märker även hur stresskänslig jag är. Så fort telefonen eller datorn eller vad det än är ger ljud ifrån sig smärtar det till i hjärtat och stressen skjuter i höjden även fast jag inte sett vad som kommit. Jag lever i ständigt skarpt läge. Det blir inte ens katastroftankar utan katastrofkänslor och aktion. Resultaten därefter. Så stanna upp, göra en sak i taget och inte försöka bli klar med allt på en gång.
Jag skrev tidigare att jag ska skriva ner allt bra jag gör. Ingenting blev skrivet. Jag har förstått att jag längre inte vet när jag gör någonting bra eller rätt och endast lever genom andras gillande eller ogillande. Så jag får släppa den. I stället läste jag nyss någonting som tilltalar mig: ”All kärlek börjar i hemmet”. Det är där jag får börja, med mig, för mig. Inte för eller genom andra.
Det har tagit mig 46 nykterhetsdagar och en vårsol. Jag tror inte jag hade förstått det (eller rättare smått börjat förstå) utan dom.
Fin tisdag på er! ☀️ ☀️ 🌺