MarkSz

@Rike Jag vill få det bevisat att hon druckit. Om jag märker att hon är berusad så kommer jag konfrontera henne och sedan ta ett beslut.

fooliehutten

@MarkSz jag tror nog att du gjort allt som står i din makt att göra, frågan är väl mer vad hon har gjort och är beredd att göra? I en kärleksrelation är det viktigt för mig med tilliten. När den bryts stängs jag av och ramar in relationen mellan två parenteser. Den första står för stunden vi blev ihop och den andra bygger jag upp när vi skiljs åt. Innan parentes 1 kände jag inte människan och efter parentes 2 och bruten tillit känner jag inte heller människan. Det har varit mitt sätt att hantera och överleva en sån situation; detta är rakt inte så lätt som det skrivna orden gör gällande. Känslorna lever ju ändå kvar över viss tid, men de bleks bort vart efter. Dagarna går sin gilla gång och jag kan allt tydligare se tillbaks på tiden inom parentes med nyktra ögon utan att ödsla nämnvärd kraft åt att gräma mig åt separationen. Jag har som jag tror jag nämnde i tidigare inlägg ingen kunskap om just din relation, men jag ser likheter med när min dåvarande käresta helt sonika gick bakom ryggen min med en annan man. Din särbo går på sätt och vis också bakom ryggen din med en annan: alkoholdjävulen; därmed ser jag tilliten som bruten. Hur mycket energi och tid du vill ägna åt den där kvinnan bestämmer du. Det finns andra där ute som sätter större värde i tillit och du kanske ska låta denna kvinna få som hon vill och supa i fred? Stryrkekram till dig i din kamp🤗

MarkSz

Jag känner också det att hon går bakom min rygg om hon dricker i smyg.
Jag vill bara vänta på nästa tillfälle då jag kan tydligt se och påpeka att hon druckit. I måndags luktade hon inte alkohol men verkade ändå full eller påverkad på något sätt.
Så svårt att få henne att erkänna. Det var inte helt tydligt då, men jag tyckte att hon var berusad.
Nu håller jag koll och om hon bryter sitt löfte då får jag helt enkelt avsluta.
Det sorgliga är att hon har välmående barn, ett fint hem, bra jobb och är högutbildad.
Allt det gör så otroligt sorgligt.
Helt onödigt att förstöra allt det fina med alkoholen.

fooliehutten

@MarkSz är det så att hon verkar påverkad men säger att hon inte druckit, är väl frågan vad annat hon påverkat sig med? Om det är så att hon nyttjar andra preparat så ljuger hon ju inte om att hon inte druckit. Luktar etanol gör hon inte heller, men vissa hundar kanske skulle visa ökat intresse för henne? Droger är i omlopp och används av hög som låg, så helt osannolikt är det inte. Hjärnan trubbas av under missbruk och gränser mot olagliga preparat blir lättare att överskrida. Men vad vet jag egentligen🤔 Alkohol räckte för att nästan knäcka mig och idag känns det obegripligt att jag tillät den så stor del i mitt liv. Fi donc!

MarkSz

@fooliehutten Hon hade säkert druckit men ville inte erkänna.
Frågan är hur jag kan se ifall hon dricker på vardagar när vi inte bor ihop?

fooliehutten

@MarkSz vad tror du om en alkomätare och slumpmässiga tester? Jag vet att det blir lite hobbypolis över det, men resultatet borde visa vad hon vill med sitt liv rätt snabbt.🤔

Bubbelmorsan

@MarkSz, nej. Kontroll är inte vägen att gå. Det är inte värdigt ett vuxet förhållande utan blir en förälder-barn relation.

Man kan inte förändra en annan människa, bara sig själv och sitt eget tankesätt. Tror på tydlighet mot henne och framför allt mot dig själv vad du accepterar. Det är ett vuxet förhållningssätt, bådas ansvar. Släpp kontrollen, det bara förgiftar…

MarkSz

@Bubbelmorsan
Jag håller med dig att kontrollera är inte rätt väg att gå.
Men vad ska man göra när hon är tydligt påverkad och nekar på onykterhet och skyller på trötthet?

Bubbelmorsan

@MarkSz, har inget svar på det. Har inte varit i den situationen.

Jag tror på dialog och ärlighet och tydlighet i det mesta. Berätta att du är orolig, känner dig osäker och otrygg. Att du behöver hjälp från henne att minska din oro. Hur kan ni göra det tillsammans?
Vad kan hon göra? Kanske går hon i attack när du säger så, en beroende vill försvara sitt drickande och vill inte ha insyn.

Åter igen, man kan bara förändra sig själv. Om hon slutar dricka för din skull så är det inte en hållbar lösning. Hon behöver göra det för sig själv.

november25

@MarkSz Jag tror inte heller att kontroll är rätt väg att gå.
Men du var ju inne på att du hade ett behov av kontakt när ni inte ses.
Du kanske kunde föreslå att ni ringer varandra på kvällen en stund när ni är ifrån varandra. Det behöver inte vara långt, fem minuter räcker. Facetime kan vara fint för då får man ju se varandra.

Om hon absolut inte vill det tycker jag är svar nog att hon dricker på vardagar. För vem vill inte prata några minuter med sin partner, om partner har ett behov av det och tycker det är mysigt?
Då har man ju nåt att dölja.

För mig handlar det inte om kontrollbehov, men jag har ett behov av kontinuerlig känslomässig kontakt med den jag är ihop med oavsett om vi bor ihop eller ej. Så om nån skulle vägra den kontakten tror jag faktiskt att jag skulle avsluta relationen på grund av det.
Vet att vissa här kanske tycker annorlunda, men det är så jag är iaf.
Kan vara fint med olika perspektiv.

MarkSz

@november25 Det är en bra idé att ringa till varandra! Då skulle jag säkert märka om hon var påverkad.
Frågan är vad jag gör om hon nekar till det. När jag tänker på senaste gången då jag konfronterade henne, verkade hon mest avtrubbad och skyllde på trötthet.
När hon dricker då brukar hon inte vara så seg som hon var då.
Kan hon ta någon medicin eller både medicin och alkohol?
Hon luktade inte alkohol så jag har ingen aning vad det var.
Jättesvårt för mig att avgöra och få henne att erkänna.
Jag fortsätter att hålla koll när vi umgås. Mer kan jag inte göra
.

MarkSz

@Bubbelmorsan Jag har nämnt för henne att jag är orolig och hon tar det bra och försöker lugna mig med att hon var låg på energi.
Samtidigt vet jag att hon döljer något.
Hon var påverkad av antingen alkohol eller medicin för hon var inte sig själv.
Hon påstår sig ha ändrat sina beteenden och dragit ner på tillfällena då alkohol erbjuds.
Jag försöker lita på det, men magkänslan säger att jag ska hålla koll.

Sesame

Hej @MarkSz

Som jag tidigare har skrivit, så önskar jag dig och din flickvän det allra bästa.
Men ju mer jag läser i denna tråd, så blir jag mer och mer tveksam till Ert förhållande.

Dvs, du kan inte släppa kontrollen. Det jag undrar över är hur mycket tid/vecka som du funderar över hur mycket din flickvän 'dricker i smyg'...

Jag förstår förvisso att du gör det. Det jobbigaste som finns är att få undvikande svar, eller rena lögner, på sina frågor.
T ex: 'Jag har inte druckit någonting... Varför frågar du det...??'
Detta trots att du tydligt märker att hon är påverkad.

Men som så många har nämnt, så kan du inte påverka hur mycket din flickvän dricker, när hon är själv...
Jag förstår att det känns mycket frustrerande, men det är som det är.

Du skriver att du vill ha 'bevis' på att hon har druckit. I det läget kan du konfrontera henne.
Men måste du låta det gå så långt? Dvs, att konfrontera henne? på din magkänsla. Den har nästan alltid rätt...

G0eran

Förstår din frustration till 100% min sambo hon har druckit typ 19/20 helger lite över ett år. Vi har levt ihop i 7år. Innan det var det lite mer periodvis. Man mår skit och skulle gladeligen vända upp och ner på allt bara man visste att det skulle få personen nykter.

Hennes farsa var alkis i typ 40 år, hennes morsa slängde ut honom när hon var 6. Hon har också levt med en alkis i 10 år. Så jag tog snacket med henne i januari efter att hon kom hem så full så hon knappt kunde gå eller resa sig när hon hade barnhelg och hon sa att hon tyckte att det blivit lite mkt ett tag och skulle ha en längre nykter period. Och hon lovade att hon skulle vara nykter de helger hon hade barnen frammöver. Det höll i 3 veckor och sen dess har hon druckit varje jävla helg ändå. Och ibland i veckorna när hon är ledig då hon jobbar skift el kväll ...

Saken är den att man aldrig kan hindra någon från att dricka hur mkt man än vill om du inte låser in dom i en skrubb 24/7 och det är inte heller någon relation värd namnet.

Jag tycker det låter som att din partner kanske/förmodligen tar antidepressiva också. Min sambo blir precis lika off när hon druckit typ ett glas vin eller två. Men medecinen förstärker berusningen på så sätt att den redan från början gör en avskärmad från omvärdlen.

Hade jag varit du hade jag konfronterat och upplever du inte att det blir bättre så hade jag gått vidare direkt. Nu sitter man med ett helt liv sammanflätat och då är det så mkt mer på spel, oron sorgen och ångesten över något man typ inte kan påverka äter lixom upp en innifrån. Kärlek är fantastiskt, men också en drog i sig själv. Tycker du att det är värt konsekvenserna så stanna - annars vet du ju var dörren ut är

has

@MarkSz om det är något jag ångrar från min tid med en alkoholist så är det att jag lyssnade mer på honom än min magkänsla.

Jag la så mycket tid och energi på att försöka tänka ut och förstå hur illa det var. Det är otroligt dränerande!

Sjukdomen alkoholism gör den som dricker manipulativ. Den ljuger och försöker få personer runt dem att inte se hur illa det faktiskt är.

Min magkänsla (som jag först inte lyssnade till) stämde. Fast verkligheten var till och med mycket värre än vad min magkänsla sa. Därmed extremt mycket värre än mitt ex sa.

Jag tror att ett viktigt skifte är att gå från att försöka förstå och lista ut hur allt ligger till, och istället lägga fokus på: hur blir den här situationen för mig och barnen? För det är egentligen den enda informationen du behöver för att fatta beslut kring vad som behöver göras och agera utifrån det.

Det är så tufft, men det är tyvärr det enda vi som står bredvid kan påverka.