Hej!

Jag är 57 år gammal, kvinna, och beroendet tar mitt liv. Det måste bli ett slut på detta. Skammen och ångesten varje gång det spårar ur - hemsk, ändå trillar jag dit igen. Utan att älta detaljer, det har jag gjort tillräckligt för mej själv, så känner jag nu att botten är nådd. Jag lever ett bra liv med snäll make och bra jobb. Det är skönt att hitta detta forum och få känna att man ändå inte är ett alldeles hopplöst monster. Den här gången ska jag klara det, finns ingen annan väg. Min man säger inte så mycket, han dricker själv för mycket ibland och vågar väl därför inte slå näven i bordet. Man nu känne jag att hans tålamod börjar tryta. Hur kul är det att ens fru slocknar framför TVn på kvällen?
Jag bor på en liten ort där det är svårt för att inte säga omöjligt att vara anonym så jag känner inte att jag kan söka professionell hjälp. Jag tror också att man kan klara det själv. AA är hur som helst inget för mej, det känner jag.
Jag vet att jag kan och nu har jag bestämt mej. Ska följa med forumet och er andra.

Kram!

Jag ska läsa in mej på era "trådar" och se hur ni har det men jag har ännu en vecka ledigt innan jag börjar jobba så jag kommer inte att vara vid datorn så mycket ännu. Är bara tillfälligt hem och jag har ingen internetuppkoppling på stugan, funkar inte. För långt från civilisationen:-)

Fenix - hösten är egentligen den allra bästa tiden för nystart tycker jag så ta tag i det du önskar nu så kan du se fram emot nästa sommar på ett annat sätt. Jag satsar på Beach 2013 nu fast jag tror jag kommer att vara nära mitt viktmål långt före det med den här farten. Framför allt tänker jag aldrig mer dricka alkohol, inte lura mej själv igen att tro att ett glas går bra. Jag tänker inte klassa mej själv som nykter alkoholist men verkligheten är ju den att jag inte kan dricka utan att det blir för mycket. Jag behöver bara tänka på hur det skulle vara att ta ETT glas vin så känner jag att det är ju ingenting, jag vill ha MER.

Jag kan säga att den här sommaren har varit helt underbar. Jag har varit sann mot mej själv och andra, ingen ångest, inga moralare, inget svek. Fullt av aktiviteter där jag annars skulle börjat dricka vin redan mitt på dan och sen spåra ur. Nej tack, så vill jag aldrig mer ha det. Ser fram emot en spännade höst!

Jag reagerade väldigt starkt när jag läste om Eva Rausing, det visar hur oerhört lite som behövs för att man ska trilla dit igen:

"I rätten berättades det att paret Rausing var utan droger i elva år, men började missbruka igen på nyårsafton vid millenniumskiftet. Då tog de båda ett glas champagne, och så var det i gång igen."

Stigsdotter

Det låter som om du har haft en härlig sommar. Toppen att det går så bra för dig. Jo, det är nog så att om man en gång har dragit på sig den här sjukdomen så får man aldrig glömma bort att ett endaste glas kan göra att den bryter ut igen.

Grattis, hoppas du får en skön höst.

och det känns väldigt bra att komma tillbaka på jobb pigg och fräsch och 10 kg lättare! Inget plufs längre. Den här gången tänker jag verkligen inte sumpa nykterheten för nån kortvarig frestelse.

Stigsdotter

Härligt att du mår bra och till viktminskning - det är mycket kalorier i alkohol. Bra att du inte gör som jag, tar igen det med annat :-)

Hej, ni ser mej inte mycket på forumet men det beror på att jag har så mycket på gång i mitt nya nyktra liv! Fantastiskt vad mycket roligt man kan göra istället för att sitta med sitt vinglas:) Efter snart 12 nyktra veckor och med LCHF har jag gått ner 11,5 kg och mår utmärkt. Bortsett från att jag fick magvärk i söndags som blev värre och jag tänkte att nu är det gallan som fått för mycket. Shit! Läkaren tog en massa prover och det visade sej vara urinvägsinfektion men han tog också lever
prov bl.a och till min stora glädje var levervärdena perfekt. Jag var lite orolig men jag känner nu att kroppen förlåtit mej. Jag måste rusa på jobb nu och önskar er alla en trevlig, nykter helg!

kalla

Knäppa vi är som kan bli glada över ett leverprov, min läkare tittade lite konstigt på mig när jag såg ut som jag vunnit högsta vinsten. Men så visste han ju inte bakgrunden, men jag blev lycklig :-)
Kramar till dig//Kalla

Jag fattar inte hur jag hann dricka förut, eller snarare så var det väl i stort sett det enda jag gjorde på kvällar och helger. Tyvärr. Nu har jag så mycket på gång och lever ett så rikt liv. Det gamla livet är historia, nu är det full fart framåt. Alltmer sällan funderar jag på det som var, om tankarna kommer så slår jag bort dom. Jag vill glädjas åt nuet och se framåt, inte skämmas och ha ångest för det som var. Förmodligen behövde jag all den här tiden för att nå hit. Mina misslyckanden fyllde kanske ett syfte och jag kom ju ur det innan nån större skada skedde.

NU är jag ju här i alla fall. Jag känner lycka lite nu och då och det är åratal sen jag upplevde det. Jag utstrålar nog självförtroende och glädje också och allt är så mycket lättare. Även jag:) Allt är så bra just nu och jag känner mej så trygg i min nya livsstil och så nöjd med mej själv och allt. Men ibland blir jag rädd, tänk om jag en dag får för mej att jag kan dricka ett glas vin igen! Om jag tror att jag är så säker att jag klarar det. Jag VET ju med förnuftet att det inte går. Jag och många andra har testat det. Det går inte och jag vill inte heller, har inget sug alls. Men tänk om jag får för mej att jag är trygg, att jag kan ta ett glas champagne på nyårsafton och tro att jag kommer undan med det! Jag får ha en plan om det skulle bli så. Förhoppningsvis inte, jag saknar det inte ett dugg och är så stolt över att jag låter bli. Lycka till alla som kämpar, det är mer värt att komma bort från missbruket än att få "vara som alla andra" när man går på fest.

Maria42

Så är det ju, härligt att du mår bra och har fullt upp. Imorgon är vi också nyktra. Kram !

Det tog mej ända till juni innan det blev ordning på allvar med nykterheten men antagligen behövde jag den tiden. Det känns som två skilda liv, då och nu. 12 kilo lättare också så ser jag ut som en ny människa även på utsidan. Jag ser mest framåt och försöker att inte tänka på det som varit och all bortslösad tid. Den fyllde väl ett syfte och ingen större skada skedde som tur är. Jag vill inte ägna tiden åt att gräma mej över att jag blev alkoholist (ordet jag inte gillar:) men jag får heller aldrig glömma att det är just det jag är. Och det är underbart att jag inte alls saknar vinet utan känner mej FRI!

Stigsdotter

Lättare steg av flera anledningar, grattis! Det där tror jag är superviktigt, att inte glömma. Precis som jag nämnde på min tråd, det alkoholistiska tänkandet som gör att man riskerar lura sig själv "det var inte så farligt det här, jag kan nog ta ett glas...".

Att det tagit tid är nog bra, så har det varit för mig med. Processen fortsätter dessutom, är nog inte ända framme än.

Godnattkram!

Det är så otroligt många fördelar med att vara nykter. Bland det bästa är att aldrig mer behöva vakna med ångest och fundera över vad man gjort. Att inte behöva kolla telefonen ifall man ringt eller messat nån eller talat med nån som ringt. Jag kan också ta bilen idag på morronen när det regnar utan att fasa för ifall jag har promille kvar i blodet. Jag behöver heller inte oroa mej för att levern ska ge upp och packa ihop, jag har tagit prov och dom är bra. Min kropp har förlåtit mej. Det finns massor med mindre saker också att glädja sej åt. Jag ska lista allt jag kommer på nån dag. Ifall jag framöver får nåt sug så ska jag ha långa listan med nykterhetens fördelar att läsa igenom.
Ha en bra dag alla!

har nu varit nykter i 15 veckor samtidigt som jag äter enligt LCHF och gått ner 12 kg. Jag mår alldeles utmärkt och tycker inte jag försakar nånting. Jag har fått så mycket välmående istället.

Tilde

...jag har läst hela din tråd just nu och sett din resa. Den inspirerar ska du veta. Härligt att livet kan bli så bra. Jag ser i din och många andras trådar att "upp och nedgångar" får man räkna med och det är bara att ge sig på det igen för oss alla som inte kommit lika långt som du. Att kämpa på, det är vad det handlar om. Upp på hästen igen när man faller. Det ska bli riktigt bra för mig och för alla oss som kämpar så tappert.

Kram och grattis till ditt nya liv.
Tilde

tack för hälsningen! Jag har också läst runt ikväll och slås än en gång av hur lika vi är och haft det. Skönt att se, det lindrar skammen att inse att det är nåt kemiskt som ligger i botten.
Man kan få försöka flera gånger innan det lyckas men nu tänker jag verkligen inte ge upp mitt nya lyckliga liv. Kämpa på Tilde, det är värt det. Kram!

sims333

Här är är en till som suttit och läst tråden och följt resan. Jag blir så inspirerad att gå samma väg. Vara så där stark. Det måste ju gå. Idag gör jag ett femtitusende försök att vara nykter. Jag startar med en medicin som heter Campral som ska ta bort suget. Jag har också fått Theralen som ska ta bort ångest och oro, som jag lätt drabbas av. För första gången gick jag till läkaren och sa som det var och tro mig, det var så befriande att konstatera: ja, jag är alkoholist.

Jag får hjälp nu, och jag tar hjälp nu. Det är det största steget jag har tagit i mitt liv. Jag tror jag ska börja simma också igen. Det är något jag lagt på hyllan, fast jag älskar det. Mina barn väntar och hejar på mig i bakgrunden (dom vill inte bo hos mig längre), min särbo stöttar mig och håller tummarna, så nu får jag inte misslyckas. Ska inte misslyckas.

Tack Santorini för att du bjudit på din resa. Är så glad att det gått bra för dig. Det värmer inombords och veta att någon klarat det så bra som du.

Simma lugnt!/sims

sims333

Dessutom stärker det mig att veta att jag tagit tag i detta tidigare än dig. Jag har nog bättre chans då. Jag är 44 år och ännu inte så gammal. (oj, förlåt, menade inte att 57 är gammalt, men förstå mig rätt). Jag har inte en massa extrakilon än och äter mycket frukt och grönt, så jag har nog bättre utgångspunkt än vad du hade. Så jag ska fixa detta!

Tack för att du bjuder så fint på dig själv!

Sims