Första steget måste ju vara att ens registrera sig här.
Är väl inte alkoholist, men har ett väldigt komplicerat och osunt förhållande till alkoholen. Osunt, eftersom jag använder vinet till avkoppling, nedvarvning och belöning. Känner mig sällan så lugn och lycklig (typ) som efter ett halvt glas vin. Hade jag inte barnen, skulle jag nog pimpla vin varje kväll. Inte mer än två glas, det varken orkar eller kan jag. Så inte blir jag full direkt. Vanligen.
Har i säkert tio års tid varit väldigt försiktig med festdrickandet. Försökt hålla mig till de där två glasen. Aldrig någon sprit. Och om det alltid höll sig så, då skulle jag gärna fortsätta med det här osunda förhållandet. Men de senaste åren har jag flippat ur, kanske två-tre gånger per år. Tror att jag ska klara det där tredje glaset, vi har ju så himla trevligt. Men sen tappar jag det helt. Det blir inte mer än kanske fyra-fem glas, men det räcker för att jag ska tappa omdömet, bli alldeles för frispråkig och vakna med rejäla minnesluckor. Och en ångest som är på gränsen till suicidal.
Senast nu i veckan, med jobbet, för första gången. Barnen och jobbet, det har alltid varit totaltabu. Där tappar man INTE kontrollen. Men med ungarna blev jag full i somras, vet inte om de märkte det, men bara rädslan räcker. Och nu i torsdags morse vaknar jag med en skenande ångest. Vet inte riktigt vad jag sagt, i baren på konferenshotellet. Vet inte riktigt hur jag kom i säng. Letar panikslaget efter något dömande i kollegornas blickar vid frukosten.
Nej, för hundraelfte gången ska jag försöka i gen. Att bli helt nykter. Kanske går det bättre om jag skriver av mig här....

MarianneM

Får inte tappa gnistan. Har liksom aldrig tid att gå in här, men jag behöver det, känner jag. För att med jämna mellanrum påminna mig om varför jag ens signade upp mig. Märker hur jag börjar förhandla med mig själv om när jag ska "börja dricka igen".
Drack faktiskt två glas lättvin (8%?) i påskas. Mest för att vara sällskaplig. Men det gav ingen mersmak. Som TUR var! Men senast för två timmar sen var det nära att jag skickade iväg ett sånt där "Vin på kvarterskrogen?"-mess till en kompis. Och det kanske funkar sen, någongång. Men anledningen nu var en helvetesdag på jobbat. Och det är ingen bra anledning!
Så jag kör vitt ett tag till. Är ju faktiskt inne på den tredje månaden!

mod60

Hej MarianneM
Ja hjälp så lätt det är att falla tillbaka. Jag tror att det är så mycket som triggar igång alkoholdjävulen igen hos oss. Gäller att vara vaksam och inte falla dit. Grattis till tre månader. Hur har de varit? Jämför med om du skulle druckit i tre månader och se alla fördelar det finns med att vara nykter. Skickar styrkekramar till dig med. Vi är några som behöver det just nu. Jag har också tänkt på alkohol idag. Är det våren och solen eller? Men nej det BLIR inget för mig...styrkekramar//mod60

Sara_con_experiencia

MarianneM och Mod60, jag känner igen mig i så mycket…
Jag är inne på min fjärde månad…
Älska Serier (hade min värst drickperiod med Mad Men när jag drack massor av allt, som huvudpersonen) och har nu tittat på den sista DVD som finns att tillgå, när jag är nykter och han sköter sig…),
drack vin i påskas som inte gav mersmak,
har beslutat om att jag kanske klara att dricka senare men inte nu (jag drack också som belöning och för att koppla av, ångest-lindra osv).
Tänker ibland på alkoholen, men har inte varit sp aktiv här (är mera på FB…). Inatt har jag dock haft stöd av te-drickande och forumet…. Kolla gärna
;-)
Sara

MarianneM

Att vakna "o-bakis" är så skönt! Men jag är fortfarande besviken över att jag inte känner mig sprudlande pigg och kvittrande glad, trots nästan helt vit sedan februari.
Har "unnat mig" tre avsteg, och det har funkat. Kanske för att de varit planerade och mycket måttliga. Ett glas cider (4,5 %) på AW, mest för att vara en trevlig kollega. Och det hade ju gått lika bra med cola, kände jag. Och så ett glas vin på kvarterskrogen när vi firade en födelsedag. Tror att det funkat för att jag planerat det och hållit mig till planen.
Det har ju gått förvånansvärt lätt ändå. Men häromdagen var det SÅ nära att jag gick in på Systemet efter jobbet. "Bara en halvflaska, för att det är så jobbigt på jobbet", typ. Men jag klarade det! Varje sån gång är ju en seger.
Och i natt, när jag vaknade i soffan med kläderna på vid 2-tiden, med en jobbig känsla ("vad har jag druckit?", "hur kom ungarna i säng?"). Och så kommer man på att det starkaste man drack var Pepsi Max. Det är också en sån fantastisk känsla!
Så, heja oss!!

Stingo

Jag har alltid varit en som brukat vakna snabbt och enkelt, men nu efter 9 månaders nykterhet är jag seg som phan på morgnarna. Vet int riktigt varför, antar att det har med förändrade sömnrytmer att göra. Annars mår jag bra, det är bara att komma upp ur sängen, som är svårt.

MarianneM

Jäkligt nära idag. En flaska vin står i skafferiet (kattvaktslön från grannen). Jobbet rubbat stressat och det hade varit så najs att belöna/trösta sig med ett glas i soffhörnet. Men det gick att stå emot. Det blev baguette med sjukt mycket smör istället!
Förra helgen blev det tre glas vin. Två var planerade. Vi blev utbjudna och jag ville köra all in. Det tredje glaset var dock utanför planen, och kändes väldigt onödigt egentligen redan när jag drack det. Men inga katastrofer och ingen ångest och då får jag väl känna mig nöjd.

MarianneM

Tre månader senare. Måste skriva till mig själv, för att påminna mig om varför jag gick in här från början. Började dricka "organiserat" där i maj. Och har fortsatt så. Och det har väl funkat ok. Inga fyllor, inga ångestbakishelvetesmorgnar. Men jag känner att jag skulle kunna hamna där igen. Och därför måste jag in hit och läsaläsaläsa.
Det som var så skönt under de vita månaderna, var att jag lyckades "avprogrammera" mig, så att inte alla myssituationer förknippades med vin. Att bada - vin, att laga mat - vin, att slappna av - vin, att läsa på altanen - vin. Det var inte så himla svårt. Men ännu lättare är ju att programmera tillbaks sig. Och det känner jag att jag är på väg att göra nu.
Det var som att vår och sommar var tvunget att innehålla vin, för att hålla feelingen uppe (för make, vänner och mig själv...). Har visserligen kört en del 4,5%-cider, vilket ju är bättre. Men sött och inte alls lika gott. Och nu är det nog läge att vara vit igen. Nästa vecka börjar jobbet, och då bör jag skärpa till mig. Ska ut och käka med en kompis på måndagen, och vi har redan bestämt oss för en alkoholfri kväll. Då har man ju råd att käka lite godare också. Och ta bilen hem! Sen är det kräftskiva på helgen. Då är jag chaufför. Och så ska jag försöka köra på i det spåret. Och läsaläsaläsa här. Wish me luck!

LenaNyman

Det är precis det där jag är rädd för. Att tycka att jag varit nykter så pass länge att jag kan testa på igen, lite försiktigt. Plötsligt är man tillbaka i gamla vanor igen. Usch, förödande.

Nä, läsläsläs här, kära du, och lyckalyckalycka till med höstnykterheten. :)