Ny här, men har läst ett par år! Sitter nu med rejäl abstinens efter ett race på 6 dagar. Varför gör man detta mot sig själv - och vänner som är oroliga. Jag har en gång för tre år sedan legat inne för avgiftning - men lik förbannat så har jag gjort detta ett par/tre gånger om året. Får rejäl ångest, blir rastlös, sover risigt - även om insomningstabletter hjälper en del. Skakig in händer o ben, svettning/frossa, hög puls. Nu har det gått 2½ dygn och det värsta har väl lagt sig. Jag nojjar på det där med dilerium - och googlar sönder mig om NÄR det sker. Nojjig nojjig:-)

Kan ett dilerium komma trots att man känner sig ok. Har varit ute o promenerat och pulsen är normal, inga svettningar. Kan det vara ett mellanrum mellan abstinens och dilerium? Eller hänger de alltid ihop?

Undrar när nästa race kommer, för det kommer väl fler? Varför? Jobbet inga problem - bara sjukskriver mig själv upp till sex dagar - men de börjar väl snart undra när man är sjukskriven 4 ggr per år.

Fantastisk att läsa på dessa sidor - vilka kämpar det finns!!!

Anders 48

Nån annan som tycker att det är en bra/ok idé. Jag kommer inte på någon bättre...... Jag har dessutom ganska länge tänkt att ta hjälp för just detta, eller snarare depression, och SSRI-behandling. Jag vet ju så väl att depression/alkohol hänger ihop - och att vi ibland inte vet vad som är ägget och vad som är hönan.....

HelenaN

Jag tycker inte att du ska skjuta upp att berätta för din chef. Nu vet jag ju inget om hur din chef är, men om hen är det minsta lik mig och andra chefer jag känner - skulle det definitivt uppskattas om personen själv kom och berättade om sina problem.
Jag skulle känna stor respekt och verkligen göra allt jag kunde för att hjälpa till. Det är betydligt sämre om det går så långt att jag som chef måste konfontera personen och tvinga fram en utredning under hot om uppsägning. Har gjort det några gånger utifrån att det funnits onormalt hög frånvaro, annnat misstänkt beteende, arbetskamrater som slagit larm mm
Du hamnar i ett sämre läge inför din chef - och även inför dig själv - om du låter det gå så långt.
Så jag säger - ta tjuren vid hornen och berätta vad som ligger bakom din frånvaro nu! Som arbetsgivare har man ansvar för att hjälpa folk som är sjuka att rehabiliteras - det gäller vid alkoholmissbruk likväl som vid andra sjukdomar. F.ör mig känns det som att du inte har något att förlora på att ta det steget - men väldigt mycket att vinna!

Anders 48

Tack snälla för din kommentar.....ja kanske är det allra bäst. Jag har det i bakhuvudet, och tänker allt mer på det. Det känns bara så jobbigt och skrämmande. Det är därför jag vill få en annan diagnos så länge - och fixa alkoholbiten privat. Men jag funderar även på att göra som du säger - jag får tänka på det nu när jag går och lägger mig.....

Än en gång tack/Anders

Vändningen

Det är jättesvårt att säga faktiskt. Rent på pappret, så visst finns det en chans att du kan dra den varianten, men det är omöjligt att veta vad de på ditt jobb egentligen tänker. Inte minst när du ringer in dubbla gånger och ger frånvarobesked inom loppet av en timme.

Det är helt upp till dig vad du väljer att göra, men våga bara ta den hjälp du faktiskt behöver. Det viktigaste av allt är att du inte hamnar i sådana där karatefyllor igen och sätter jobb och annat i livet, inte minst din hälsa, på spel. Om du får ett löneavdrag för ogiltig frånvaro eller annat är kanske det lilla i sammanhanget..

Ska inte dela ut moralpinnar, men glöm bara inte att kroppen kan ta för jäkla mycket stryk av mediciner + alkohol i kombination, särskilt de mediciner som har någon form av levertoxisk påverkan. Vet inte hur det är ställt med dina sömntabletter osv, men det finns mer än en anledning kanske att kolla upp allmänhälsan. Förstår hur du tänker där med att du vill reda ut det privat, men försök ta tjuren vid hornen på något sätt i varje fall.

Med viljestyrka och mod, kommer man långt.

HelenaN

Åh jag förstår att det är svårt! Kräver mycket mod och viljestyrka. Men någonstans in dig anar jag att du har just det :)
Och så har du också oss här på forumet att ta stöd från! Hur du än väljer att göra.
Kram!

Anders 48

Jag har gått på "min" plan, så länge...... Jag träffade läkare på min vårdcentral idag. Jag förklarade att jag har varit enormt pressad under hela våren (vilket jag också varit), och att jag fått panikångestattacker (vilket jag de facto har haft) - och att jag inte ser det möjligt att arbeta de närmaste dagarna. Förklarade att jag varit på jobbet i måndags men fått gå hem p.g.a. panikångestattack. Han förstod det hela. Vi nämnde aldrig "elefanten i rummet":-) Han kunde själklart inte sjukskriva mig retroaktivt - men kunde skriva i läkarintyget att jag borde ha varit sjukskriven även igår! Nu får vi se om jobbet tycker att det är tillräckligt utan att reagera, och tycka det är konstigt? Kanske "köper" de det hela, då de vetat om hur pressad jag har varit under våren p.g.a. problem med nära anhörig. Läkarens diagnos blev "Stressreaktion".

I läkarintyget står även om panikångestattacker och sömnproblem. Jag fick nya insomningstabletter och även lugnande. Bara det känns som en lisa för själen! Inga mer mardrömsnätter ett tag framöver - trygg i att jag får sova. Visst, jag har ett beroende av insomningstabletter, men det känns som att jag måste få lägga det här sista fylleracet bakom mig - utan att därför glömma det. Sen kan jag, när jag är starkare, försöka ta tag i det också. Just nu är de min "livlina" - faktiskt!

Jag vill ta tag i det här med alkoholproblemen - men jag väljer i nuläget att göra det privat - och inte blanda in jobbet....-att jag ringde och sjukskrev mig 2 ggr på en timme får jag väl på nåt sätt försöka förklara inom ramen för läkarintyget.

Jag hoppas att det fungerar! Jag har iaf fått lite respit med det hela - och kan ändå skjuta upp en ev. diskussion med jobbet till efter semestern - och det känns enormt skönt. Hade jag inte fått denna läkarkontakt idag så vet jag inte vad jag hade gjort? Jag känner ett visst lugn just nu. Det här ordnar sig nog?!

HelenaN

Hoppas du får frid med din elefant under semestern, så att du i lugn och ro kan fundera på hur du ska göra med den sedan.
Kanske kan börja med att vara öppen inför läkaren?

Håller tummarna för dig!

Vändningen

Känns det OK och du får andas nu, så gör det. Få lite distans till det hela.
Det enda jag blir orolig över när jag läser det du skriver, är att du fastnar i den klassiska spiralen där du tjongar dit på etanolen, sedan tar till andra medel för att "bli som folk igen". Innan nästa tjonga kommer. Bara det inte blir ett plåster på ett plåster..

Sov som folk nu och ladda energi. Du kommer behöva den om du menar vad du skriver :)
Får ta och följa dig här och se så det går bra för dig.

Anders 48

Jo, jag får ta itu med elefanten senare.....-min "fint" gick hem - och dagen utan giltig frånvaro ströks när de läste mitt läkarintyg. Det ligger ju sanning i intyget - även om det känns som att jag kör med viss lögn. Sov 12 timmar i natt - vilket var väl på sin plats. Min "räddning" den här gången kanske var att jag varit rätt ärlig om att jag har haft det tufft privat under våren....... Jag balanserade på en skör tråd ett tag kände jag, vad gäller jobb-biten, men jag fick en försäkran om att den ogiltiga frånvaron stryks - följt av en hälsning om att inte tänka mer på det, utan se till att jag får en bra semester. Puh och stön, så skönt.

Balanserar på en skör tråd ändå - och jag tror att den här smällen precis innan semestern gagnar för att jag inte kommer att använda semestern till att krama närmsta Bag-in-box! Jag funderar på om jag skall berätta för min läkare hur det ligger till, eller ta kontakt med en terapeut som jag har fått namnet till, som är specialist på alkoholberoende. Det är möjligt att det blir av den här gången - jag hoppas att jag har den styrka och det mod som krävs - för jag vill för allt i världen inte gå igenom det jag har gjort den senaste veckan. Jag har lekt med elden - igen. Att det gick "bra" den här gången ger mig ingen styrka - och det är bra. Det ger mig bara respit och andrum för att gå igenom vad som hände. Sen får jag höja blicken och försöka ta mod till mig att söka hjälp - det är dags nu.....!

Anders 48

Det är med andan i halsen jag följt mig själv de senaste dagarna...:-) Jo, jag skall ta tag i det hela! Skall stå betydligt starkare och rakare i ryggen när jag går till jobbet om en månad! (Note to myself - and others....)

HelenaN

Att kontakta terapeuten låter ju superbra. Helt perfekt att det är en som är specialiserad på alkoholberoende. Genom de fall jag hanterat genom mitt jobb har jag haft kontakt med en alkoholterapeut som var mycket erfaren och klok. Han hade dessutom själv varit missbrukare så han visste väldigt väl vad det handlade om. Det har gått bra för många som han jobbat med. Hoppas du också får träffa en sådan terapeut!

LenaNyman

... som du, Anders. Kört dom där fyllerejsen, tagit det lite lugnare ett tag - och så på det igen. Det är precis som att jag måstat marinera mig länge och väl, under så lång tid att kropp och psyke till slut verkligen fått nog, liksom totally soaked. Flera dagars supande på raken, dygnet runt. Abstinensen sen är fruktansvärd. Hjärnan svampig, kroppen skakar, hela ens sinne är bortom. Jag har legat utslagen på soffan två dygn i rad och varit i så dåligt skick att jag knappt fått i mig vatten, rädd på riktigt att nu jävlar slår det faktiskt om.

Det var ett oskönt liv.

Jag firade just fyra månader i alkoholfrihet. I dag har jag varit på ett sånt djefla strålande humör
att det nästan skulle ha beskattats. Har fått enormt mycket gjort. Mått helt super. Det är dags för allt det här nu, i mitt liv. Kanske är det dags för dig med? Det som är så fantastiskt i allt detta är att plötsligt, faktiskt, så händer det. Plötsligt är man där. Och man märker att det oföränderliga faktiskt kan förändras.

Anders 48

Tack för din hälsning! Härligt att läsa att du mår så bra......:-) Jag börjar så sakteliga resa på mig - och ser faktiskt riktigt ok ut när jag tittar mig i spegeln, tro´t eller ej. Den karusell jag varit inne i den senaste veckan lämnar mig inte oberörd. Så mycket som var så nära att gå ännu mer fel. "Saved by the bell" - eller vad är det man säger? Nu väntar en månads semester - en tid som jag tänker använda till att byta riktning och försöka påbörja en läkning av mig själv. Skall iväg på semesterresa med god vän - som vet om allting, och har hjälpt mig till beroendeakuten en gång - så resan är inga problem att låta bli att dricka. Kommer nog inte ens vara sugen om jag skall vara ärlig. Bara varma härliga bad, och goda middagar!

Anders 48

Den terapeuten jag har pratat med har också själv missbrukat - och på något sätt så tycker jag bara att det gör hen ännu mer förtroendeingivande. (Jag har alltså pratat med terapeuten - men valde den gången att inte gå vidare......)

Jonte

För ett år och fem dagar sen, så skrev jag här. Då var jag där du var i januari. Abstinensrace, avgiftning, å sen bakslag.

För mig har det betytt: seperation, uppsägning å tuffare abstinens.

Jag är idag inne på mitt andra helvetesdygn! Galen abstinens!

Ingen i min omgivning vet nåt, jag har skyllt på utbrändhet. Då hjälper det verkligen att läsa igenom din resa, för den liknar verkligen min!

Anders 48

Glad om min rader kan hjälpa någon - och jag lider med dig. Förstår att du har ett "helvete" just nu. Inte roligt att läsa om separation och uppsägning från jobbet. Jag har "dansat med djävulen" åter en gång - men har jobbet kvar, även om jag kände mig tveksam när det var som värst för några dagar sedan. Lyckades "rädda" situationen den här gången. Hur går det nästa? Jag är fast beslutsam att kontakta en terapeut för att på något sätt börja bända och vrida på problemet. Tror inte att Antabus är något för mig, men jag vet att det finns någon annan medicin som gör att det lustfyllda med alkohol försvinner. Min alkoholism ser ut som så att jag utan vidare kan vara nykter, utan att vara sugen över huvudtaget, i veckor/månader. Konstigt? När sen tillfälle gives så kan jag ta fyllerace på 4-5 dagar. Blir inte klok på mig själv.

Jag var till en läkare härom dagen och fick något lugnande. Har gjort mitt eget "nedtrappningsschema" där jag började med 5 tabletter, och sen tar jag 4 nästa dag o.s.v. Det ger ett lugn i kropp och själ - samtidigt som det finns ett slut på det hela - utan att jag riskerar att få sug efter mer. Viss sinnesro känner jag för tillfället - och jag önskar detsamma till dig. Hoppas att det är något lite bättre idag. I morgon så är du ytterligare en dag ifrån den värsta abstinensen.

Idag är det en vecka sedan jag drack någon alkohol - och det känns mer än bra. Inte sugen på någon heller - och det känns ännu bättre.

Hoppas Jonte att du håller samman - och ser ljuset i tunneln. Det finns där, även om det är svårt att se ibland. Håller på dig!!!/Anders

mod60

Tittar in och vill ge dig många kraftfulla styrkekramar så att du mår bra och står emot alkoholen. Vilken kraft den har men det går, det går att stå emot och du har ju visa

Vill titta in och säga grattis till din nykterhet. Du är tillbaka:)
Jag har inga råd att ge, tror du vet vad du behöver göra och när du kommit till att nu får det vara nog. För mig tog det ett antal år men det gick. Nykter 7 månader i morgon. Räknar fortfarande tiden och tänker " en dag i taget" !!! Idag är jag nykter! Ge inte upp Anders det är värt det....lovar:)
kramar mod60

Anders 48

Tar mer än gärna emot dina styrkekramar - precis vad jag behöver just nu. Och jättegrattis till din långa nyktra period. Bra jobbat!! Jag skall f-n inte ge mig den här gången. Det går inte mer! En vecka nykter nu - glad för det, även om det inte är mycket att hurra över. Har precis tagit mig igenom abstinensen - och spottats ut på andra sidan. Något tillknycklad och omskakad. Tack snälla än en gång! Nu höjer jag blicken och siktar framåt. Skall försöka att inte blicka för mycket bakåt, och älta - det hjälper sällan. Ska istället försöka ta in att jag har semester i en månad - och det blir en semester utan alkohol. Det känns skönt. Kram på dig själv/Anders

LenaNyman

Skönt att du ridit ut abstinensen, A. Och att du kom levande ut på andra sidan. Se dig som nyfödd, vetja. Inget förflutet, bara en nykläckt du, här och nu. Det sköna med en a-fri semester är att man vare sig behöver jaga eller jagas av flaskan. Kram på dig.