Ännu en kväll då det barkade ur totalt. Ångest som går att ta på. Tre barn. Mamma spyr. Vill inte leva. Eller jo. Inte värd att leva. Hur ska jag ta mig ur detta helgdrickande? Hetsdrickande? Behöver hjälp!

Några saker man kan börja med.
1. Häll ut eller ge bort den alkohol du har hemma. Finns det ingen a är det svårare att skaffa när suget sätter in.
2. B-vitamin Försök få i dig B-vitamin, köp i affären.
3. Skriv en lapp med positiva och negativa saker med att dricka alkohol som du sedan kan ta fram när det blir som värst.

Ångesten försvinner på ett par dagar, beroende på hur mycket du druckit och mår för övrigt. Försök att göra saker så tiden går. Ät lite fetare mat och drick mycket. Du lider säkert av vätskebrist.
Se dig själv i spegeln och säg att nu jävlar så kör vi på nykterhet. Jag är jävligt bra när jag är nykter och det ska jag förbli ett bra tag framöver.
Har du någon hobby så återuppta den.

Styrkekramar från en artfrände

Systeryster

Tack för kloka ord. Jag ska verkligen försöka att hålla mig ifrån alkohol en period nu. Denna ångest. Kropp som skakar. Vad är jag för mamma? Jag jobbar som lärare. Tankarna mal och far men jag har stöd från sambon. Än så länge.

om du har läst vad som skrivs på forumet vet du att du inte är ensam. Är säker på att du kommer att få mycket hjälp av oss andra som är eller har varit i exakt samma situation som du. Jag tar hjälp av antabus som funkar bra för mig. Håll ut! Kram!

Vändningen

Du är med andra ord inte ensam! Välkommen hit och bra att du inser att så kan det inte fortsätta. Skönt att du har stöd från sambon också!
Börja som föregående talare med att avstå från alkoholen helt nu en period och ge kropp och knopp en chans att andas. Ta den hjälp som finns - det finns allt från terapi till behandlingsgrupper till medicin - beroende på vad som behövs och krävs i ditt fall. Se det inte som ett misslyckande eller så om du behöver ytterligare hjälp, se det som ett redskap som så många andra använder för att komma ur alkoholens klor. Alkoholen har en kraftfull inverkan på belönings- och behovsmekanismer i hjärnan och du kommer att behöva stålsätta dig och stå emot ett tag för att det ska släppa. Det kan bli tungt, det kan ta tid - men det går.

Tänk inte på vad du var för mamma igår eller på vad alkoholen gjorde då. Tänk istället på vilken mamma du kommer att vara nästa helg - då givetvis helnykter, pigg, fräsch och glad. :) ... dags o skapa en framtid!

Fruhoppfull

...eller skribenter i det här fallet :).

Vändningen är inne på ngt klokt där, då är då och nu är nu. Föräldraskap är ingen uppvisning i perfektion. Ett bra föräldraskap innebär att den med livserfarenhet leder och guidar barnet så att barnet tids nog klarar sig någorlunda själv tänker jag. En förälder som på allvar tar ansvar och agerar när något är destruktivt eller skapar oro hos barnet är en bra förälder i min mening.

Vi är många här som skäms över oss själva och som samtidigt förstår mycket väl varför det blir fel för så många andra. Du har tre barn och jobbar dessutom som lärare. Ansvar, ger av dig själv, antagligen lite stress och dåligt med tid för att pyssla om dig själv om jag får gissa lite. Det är kanske fullt mänskligt att det blir fel ibland. Så förlåt dig själv och fokusera på vad du kan göra för att undvika att det händer nästa helg. Och läs lite härinne. Jag vill ändå påstå att forumet befolkas av ett stort antal högpresterande omtänksamma individer. Men vi har problem att hantera alkoholen, så på det området har vi förbättringspotential. Du kommer nog att känna igen dig i många historier. Så vet att du inte är ensam och att det går att få ordning på sitt drickande.

Systeryster

Har inte loggat in här på hela veckan och blir nu alldeles varm och rörd. Så långa engagerade svar. Fulla av hopp. Jag har inte druckit en droppe sen förra hemska fredagen men veckorna brukar heller aldrig vara några problem. Nu är det dock första gången på många månader som jag går mot en helg fast bestämd att inte dricka en droppe. Jag ska istället vara i stallet med min dotter, kolla sonens hockeyträning och läsa hundra godnattsagor för lillen. Äta godis, springa en vända, mata kaniner och bara vara nykter. Så är planen. Jag är speedad och uppe i varv och har tandvärk men det är skönt med tandvärk. Hellre tandvärk resten av mitt liv än fylleångest.
Kram till er alla kloka fina människor

Systeryster kan inte du rätta mina kemiförhör också? :) Ja visst är det härligt att kunna göra vad fasen man vill utan att behöva tänka på om man är för onykter att vistas ute eller köra bil.

med din nyktra helg! Nykterhet är ett underskattat tillstånd, det har jag insett nu efter snart tre månader. Jag går till vårdcentralen två gånger i veckan för att ta antabus, och det gör tillvaron problemfri när det gäller alkohol, finns inte på kartan och jag behöver inte vara rädd för den där plötsliga ingivelsen att "bara en gång till, bara i dag" som jag hållit på med i så djäkla många år.

Systeryster

Jag tar gärna dina förhör:) Tar du mina föräldrasamtal nästa vecka då..? Sitter här och är spiknykter och äter ostkrokar och tittar på värdelösa Youtube-klipp som ungarna envisas med att visa på tv:n men jag är så tacksam. Jag är nykter. Fortfarande tandvärk men efter de senaste dagarnas bilder från Medelhavet känns tandvärk som en gåva. Tacksam. Livet är så orättvist. Hoppas du har en bra kväll!
Fenix: starkt jobbat! Verkligen! Ha en bra helg nu!

Systeryster

Jag är mitt inne i den första nyktra helgen sen i vintras någon gång. Det känns bra. Mina tankar kretsar inte bara kring vad jag ska dricka och när och hur. Bara att jag inte ska dricka idag. Och inte i morgon. En dag i taget. Hela tiden far tankarna till alla de människor som precis just i detta nu flyr för sina liv från krig och tortyr. Jag ligger här bredvid min tvååring som snusar så tryggt. Älskade barn. Jag tänker mycket. För mycket ibland. Jobbet är just nu halvkaos men nykter ska jag nog kunna fixa det här. Idag var vi på födelsedagsmiddag där jag egentligen hade alla möjligheter att beställa ett glas rosé men jag tog vatten. Tänker att det blir säkert tuffare och tuffare för varje helg som går eftersom hjärnan min verkar ha en förmåga att radera ut alla hemska alkoholminnen och istället börjar planera för mysiga glöggkvällar i höstmörkret. Hur fan funkar jag? Jag hatar att tänka så här! Det blir inte mysigt! Backa nu och ta dag för dag. Ingen glögg idag och med största sannolikhet inte i morgon heller. Vad bra!
Vet inte ens om någon läser det här men jag känner att jag behöver skriva av mig och hoppas att det är ok.. God natt alla kämpar!

Eeeeh jag håller nog mina kemiförhör. Jag ade samma tankar som du. Uteservering, öl och god mat. Kunna ta en öl ibland. Kan intyga att dessa tankar blir färre och kommer mer sällan ju längre man inte druckit. Så tiden är en viktig faktor här. Du kommer bli piggare, gladare och mer uppåt ju fler dagar du är nykter.

Nyckelpigan

Ville bara skriva samma sak som arromagnus, tankarna på att sitta där med ett glas rosé blir inte fler eller starkare utan precis tvärtom! Ju längre tid som går utan a, desto mer fokus hamnar på annat. Sug och förhandlingar kommer men försök hitta en strategi för att hantera dem, det finns massor av tips här på forumet. Själv läste jag massor här i början och läser fortfarande.
Jag förstår det där med att skämmas inför nära och anhöriga, det är vi nog många av oss som gör. Just nu fokuserar jag på framtiden, att göra annorlunda. Jag kan inte ändra på det som hänt men jag kan göra allt jag kan för att ändra på vad som händer i framtiden. Jag fokuserar även på nuet, att gå igenom vad som hänt tidigare får jag ta när jag är starkare och har fast mark under fötterna. Hoppas du har en avkopplande söndag! Kram

Systeryster

Hur vet man om man klarar av att lära sig dricka lagom eller om det helt enkelt bara är att inse att det inte är någon idé att dricka alkohol överhuvudtaget? Ibland funkar det ju.. Ett liv utan alkohol? Det är galet vad tankarna far. Nu har jag varit nykter i nio dagar och känner att delar av mig redan planerar för att dricka längre fram i höst. Jag blir rädd för mig själv. Det känns skönt när ni skriver att ju fler dagar som går desto mindre blir fokuset på alkohol. Jag hoppas verkligen det.
Jag har på många sätt haft en riktigt skön helg. Gruvar mig för jobbet i morgon för det ligger en del konflikter och spökar lite här och där. Men efter jobbet blir det raka spåret till stallet som betyder otroligt mycket för mig nu. En fristad där jag mår bra. Kram till er

Systeryster

Dagarna rullar på. Tredje nyktra helgen. Det har blivit en hel del godis och skogaholmslimpa men ingen ångest:) På fredag kommer den stora prövningen. Tjejträff. Hon som alltid dricker och aldrig säger nej ska köra. Gissar att det blir en del trugande men jag ska inte dricka. Vill fixa det. Ska fixa det.

Hoppas det gick bra i fredags! Känner igen velandet kring alkoholen. Dricka el inte dricka. "Lagom" funkar för mig, tror jag. Dock är "lagom" numera nåt glas ute tillsammans med vänner. Inte en halv flaska vin hemma till helgen. Har provat att dricka "lagom" hemma , men det har då eskalerat tills jag tagit nya krafttag igen. Det "lagom" får vara för mig nu. Inte värt det helt enkelt. Jag tror inte man kan veta om det funkar, man får pröva sig fram.., och nu kan jag faktiskt inte ens förstå varför det köndes viktigt att kunna helgdricka. Med lite perspektiv på det känns det viktigt att inte helgdricka, bl.a. för att jag är en bättre förebild för barnen, närvarande och utan ångest. Bara det! så jag hoppas det gått bra för dig i helgen. Lycka till!

Systeryster

Det blev en helnykter tjejkväll. Jag har berättat för min närmsta väninna precis hur det ligger till och jag sa att jag helt enkelt vill vara nykter en period. Jag är för skör och kan inte hantera alkohol. Just nu finns inte ens suget men det kommer att komma en vacker dag. En dag i taget. 32 nyktra dagar nu.

Systeryster

Det gick ju bra ett tag. Men från november och fram till nu har det blivit åtskilliga vinglas. Min förhoppning är att ta en vit period nu. Ångesten och självföraktet och de rent fysiska tecknen med hjärtklappning, skakningar och värk är inte ok. Tankarna om att inte leva mer vill jag inte ha. Jag skriver detta mycket för att skriva av mig och för att på något vis få ner på pränt att jag har problem. Ser att jag inte är ensam. Känner så mycket för alla de anonyma namn här på forumet. Bakom varje namn finns en historia som är viktig. Jag vill bara vara normal.