Ja, nu börjar jag få lite ordning efter att ha flyttat ifrån min alkoholist.. Nej, det var inte lätt och det är fortfarande inte lätt, när han sms:ar och ringer (på fyllan) och tycker synd om sig själv..
Men beslutet var helt rätt!
Ja, vi har gått igenom och går fortfarande igenom de olika stadierna av "förhandlingar", hotelser, löften och köpslåenden som dessa människor så fiffigt (enligt dem själva) är kapabla till.. Och där de kan vrida och vända på de svar du ger dem, så det ska passa in i deras tankemönster.
Ett tankemönster som beror lite på dagsformen och mängden av alkohol som inmundigats..
Det som gjorde mest ont var nog dessa förslag om "tjatsex".. Jag var ju "tvungen att förstå" hans frustration.. Han tyckte att jag var jättekonstig som inte var ett dugg "sugen" på sex.. (nej, det hade vi inte haft på snart ett halvår ändå) speciellt, när han i sina egna alkoholindränkta tankar var "oemotståndlig"..
Jag hade fått ett löfte om att använda vår gemensamma bil under flytten.. Och vips tyckte han sig ha hittat det perfekta "bytesobjektet"/utpressningsobjektet.. Mellan raderna och nästan rent ut så lät det: Inget Kn--a, ingen bil!
Jag höll på att kasta bilnyckeln mellan ögonen på honom, men besinnade mig och la den på en bänk i hallen och sa adjö!
Nej, jag tycker inte om manipulationer! Nej, jag anser INTE att jag ska behöva gå med på den sortens byteshandel, hur fiffigt han själv än tycker att det verkar..
Mina "antenner" har blivit så känsliga, att jag inte ens tar emot hjälp som faktiskt kan vara vänligt och ärligt menad, bara för att slippa diskusioner som kan uppstå efteråt, där han får för sig att jag går med på vissa saker i utbyte mot att han varit "snäll"..
Jodå, en DEL av honom förstod att jag menade allvar.. Även om han fortfarande tjatade och tjatar om "anledningen".. Enligt hans sätt att se det, så är hans alkoholvanor bara ett svepskäl.. Mycket tjat och sagg har det blivit om jag har ett "nytt förhållande"..
När jag sedan faktiskt skaffade lägenhet och med hjälp av barn och kvinnliga vänner flyttade, var han konfunderad.. DET ingick ju inte i hans planer.
Han kastade ringen i vredesmod och "hotade" med skilsmässa, varpå jag sa Varsågod, det är bara du skaffar pappren och betalar..(än har jag inte hört något..) men den biten lär jag få ta itu med själv..
Det han inte insett, är att hans nuvarande handlingar och uttalanden verkligen leder fram till skilsmässa.. Det finns ingen chans att jag kan låta det passera "som om inget har hänt".. Och tyvärr, drickandet eskalerade, liksom hans ångest.. De som hälsat på, säger att han fortfarande, trots att han är ensam i huset, "gömmer" alkoholen" i källaren.. Fastän han skulle kunna sitta med vinglaset vid bordet..
Istället travar han oupphörligt upp och ner för källartrappan under olika förevändningar om saker han måste "titta till".. Sorgligt, är bara förnamnet..
Nej, jag fick inte allt med mig, men det känns inte längre viktigt. Det är ju bara "saker".
Istället har jag fått en inre frid och frihet som jag är lite ovan vid.. Men livet är väldigt gott just nu.
Kramar till er alla som kämpar för förändring!
Kom ihåg, att detta är MIN resa. Ni/du har en egen resa att göra.. Inspireras gärna, men ta egna beslut och följ era egna hjärtan!