Mitt första riktiga försök

Det är inte lätt för mig att skriva dessa första rader, kan inte riktigt svara på varför. Här kan jag vara anonym, men jag har aldrig för någon erkänt att jag har problem att hantera alkohol. Det kom såklart smygandes och har också sett olika ut i olika perioder. Första klunken kom som 13:åring. Första gången någon kommenterade att jag ibland kunde bli för full/bete mig illa på fyllan var när jag var ca 24. Men då drack jag aldrig i veckorna och tänkte att det nog skulle reda sig med tiden.

Åren gick och först efter en svårare livskris där jag tog mig ur ett förhållande med psykisk och fysisk misshandel började det eskalera, iallafall i perioder. Jag hade svåra obearbetade minnen som ledde till panikångest som ofta inte hjälpte på annat vis än med alkohol. Förlorade därefter min bästa vän efter år av depression och jag slutade bry mig om att ta hand om mig själv. Det började tidvis handla om överlevnad - att överleva ångesten och att orka leva.

Med antidepressiva blev jag fri från depressionen och ångesten minskade. Men nu hade alkoholen blivit en vana. Inte till en början okontrollerat - första gången jag någonsin tog en återställare var 2018. Men då kunde jag dricka en flaska vin om dagen och på helgen ännu mer.

Varför vill jag bli bra? Mitt liv har generellt rett sig ganska ok efter jag blev kvitt depressionen, jag är 30+ men har ett jobb jag trivs bättre med idag, en stabil inkomst, börjar återfå lust att umgås med folk och lära känna nya människor, jag borde egentligen inte klaga - helt plötsligt är alkohol mitt största hinder. Den tar ner min sociala förmåga, blir mindre rolig, kvicktänkt, sämre på mitt jobb och ökar min ångest avsevärd.

Har på egen hand försökt få bukt med alkoholen - har lärt mig många knep för varje gång jag försökt, men först nu börjar jag känna att jag har en ryggsäck full med kloka erfarenheter - det enda jag kan sakna är stöd - då jag ju aldrig vågat erkänna för någon att jag har problem, annat än numera - mig själv.

Så hej, hoppas få klokheter och råd från er andra - verkar finnas många underbara människor här på detta forum, hoppas några vill vara med och följa min resa.
Idag är dag 3. Målet vågar jag ännu inte säga högt, börjar med en dag i taget.

Fick ångest så fort jag postade mitt inlägg, känns så utelämnande trots att det är anonymt. Och trots att jag inte nämnt detaljer än något av de hemskheter alkohol orsakat i mitt liv, det är så mycket...
Men jag har haft vita perioder för första gången jag minns de senaste 6 månaderna (sommarsemestern var bland annat helt vit) och sedan dec har jag främst druckit på helger. Men nu vågar jag ta steget till längre nykterhet och kanske borde jag även våga behålla min tråd, vi får se... ;)

Fenix och Kristina78 för era kommentarer. De fick mig att känna att det jag skrev inte bara slukades i ett svart hål någonstans utan att någon fanns där och tog emot mina meddelanden:)
Kristina78- visst är det så, det blir plötsligt mer verkligt när man skriver. Men jag har vart in och smygläst ett tag och det har hjälpt mig när det vart svårt, så skönt att känna igen sig i andras berättelser, framför allt de mörkare - och känna att man inte är ensam. Styrkekramar till dig!

Blom09 tack för ditt inlägg. Jag brukar också bli ledsen på mig själv att jag behöver försöka om och om igen och att jag ännu inte nått dit jag vill. Men jag har faktiskt äntligen lärt mig att börja bli lite snällare mot mig själv med och inte klanka för mycket på mig själv när jag åter är tillbaka i en svacka. För så länge jag inte ger upp helt så har jag lärt mig något varje gång jag försöker på nytt, så jag har faktiskt börjat känna att det blivit lättare att resa mig varje gång.

En av sakerna som hjälpt är att föra dagbok. Där kan jag i efterhand läsa om hur måendet blir bättre dag för dag - att det blir bättre efter fler vita dagar har jag ju glömt några veckor senare då allt kanske är svart igen om jag inte hade kunnat läsa det där i dagboken svart på vitt. Dag för dag försöker jag anteckna något.

...och den har vart tung. Första dagen var tuff och suget var då stort, men sen dess har det vart lugnt fram till nu. Jag har dock ingenting hemma för det har jag lärt mig sedan tidigare bara triggar, men jag känner mig väldigt låg och orolig. Mensen är sen vilket den bara vart några få gånger i livet, alltid under svårt stressiga tider. Konstigt ändå. Att menscykeln oftast är normal när jag dricker men blir rubbad när jag blir vit. Det har nu kastat in mig i vad som känns som en oändlig pms, allt känns oerhört meningslöst och svårt.

Men stort tack Tomen och Fibblan för era gulliga välkomnanden ? Och ni har ju båda så rätt, skriva ska man ju främst göra för sin egen skull, och man ska se det som en tillgång, och är nog lika svårt för alla vid första inlägget. Jag har släppt lite av ångesten över det nu, men kanske främst för alla snälla ord ?

Första större hindret har dykt upp - en festkväll om några veckor hos mig som jag planerat med några bekanta sedan länge, och det var jag som tog initiativet. Nu vet jag inte hur jag ska ta mig ur det hela. För jag tror inte att jag är redo att vara omkring folk som dricker redan då, men känns svårt att dra mig ur då det var jag som tog initiativet. Jag hoppas jag hittar på en bra ursäkt tills dess.

Kram på er alla som kämpar där ute ❣️

Påminner mig själv om att jag måste vara snäll mot mig själv hela första veckan, som jag alltid tycker är avsevärt mycket tuffare än t ex vecka två och tre. Därför ska jag inte ängsla mig över sådant som inte finns framför mig här och nu, det kan jag ta när jag är lite starkare. Så här och nu tänker jag plocka fram lite snacks, lightläsk och slå på en tv-serie.

Stort tack för välkomnande och pepp ❣️ Och du har rätt inställning gällande din egna kamp - Keep it Up! Kram från mig

Tack igen för pepp ?
Idag är första helgen nykter på ett tag så jag bestämde mig för att det vore klokast att vara för mig själv för att undvika alla triggers, så istället har jag sagt till folk att jag hälsar på föräldrarna över helgen för att undvika frågor.
Jag ska nog komma på något bra för min bjudning. Blir lögnen för stor är jag dock rädd att bli synad, så det är därför jag behöver klura lite mer på just att ställa in något som jag själv tagit initiativ till, men det löser sig :)

och skönt att det är helg samtidigt som det känns tomt. Jag har själv valt att spendera fredagen och lördagen själv för att slippa riskera att komma i kontakt med alkohol men ändå känns det ensamt. Lite stress måste dock ha lagt sig för mensen har äntligen kommit, kroppen fungerar igen, yay! Det river dock fortfarande ganska mycket i mitt inre och jag längtar tills jag känner att det lättar lite. Försöker ta en dag i taget och uppehålla mig med film, serier och undvika allt jag tycker känns tråkigt eller tungt, det får fortfarande vänta till en annan dag.

Det känns jätteskönt att höra från dig som är inne i samma kamp. Dag 18, det är fantastiskt, grymt bra jobbat! ? Skönt att höra att det äntligen börjar kännas lite lättare för dig!

Jag började faktiskt precis som du vid nyår sist men den veckan föll det på sömnen, jag låg vaken nätter i streck tills det kändes som jag skulle bli galen och behöva sjukskriva mig. Så då drack jag, för hellre det än att sjukskriva mig igen kände jag då. Och sen var det igång även om motivation till förändring till ett bättre 2019 än 2018 fanns kvar.
Så jag kontaktade läkare och bad om icke vanebildande tabletter för oro/sömn och fick Atarax som jag fått tidigare. De gör en lite slöare men nu var jag redo att försöka igen. Och det är för mig de som gjort min vecka att funka.
Vi får hitta våra vägar, ibland behöver vi hjälp med det, men framåt ska vi, eller hur?! Styrkekramar tillbaka ❣️

och även om vädret är väldigt grått och kallt känns något idag lite lite lite lättare. Inte mycket, men lite lite lite är bättre än inget alls:)
Jag hade min första nyktra fredag igår på väldigt länge. Jag sov länge idag, dels pga Ataraxen jag tog igår men också pga att jag känner att min kropp behöver ta igen sig, den har vart utmattad av all stress pga alkohol osv och nu tar den ut sig. Det känns skönt att den tar den rätten! Det var också skönt att sova länge utan att det var pga bakfylla. Istället för att vakna och känna att man slösat bort en lördagsmorgon känner jag att jag använt den på helt rätt sätt, att sova.

Om någon som läser detta har erfarenhet av viktförändring efter man slutat dricka, skriv supergärna och berätta om det. Nu menar jag viktnedgång som man främst kopplar till nykterhet och sidoeffekter som ökad vardagsmotion pga att man har mer energi, inte främst genom träning som gym.

Jag har ca 20 kgs övervikt som jag till stor del vågar skylla på en långsam viktuppgång pga långvarig överkonsumtion av alkohol. Jag kommer i ett senare skede i min strävan efter nykterhet även börja träna, men - jag vill inte börja med det nu. Jag har dålig erfarenhet att förändra för mycket på en gång, det brukar för mig leda till stress - vilket i slutändan inte gynnar min nykterhet. Så - jag är därför mest nyfiken på vilka effekter ni fått på vikten av "bara farten" - skriv jättegärna om ni har såna erfarenheter.

Klappar mig själv lite på axeln, nu känns det som jag är igång. Haft min första nyktra helg på länge och idag känner jag inget som helst sug.
Ångesten har till stor del lagt sig, känner mig dock låg. Men det är ok, jag har inget intresse av att ge upp detta i nuläget.

Jag får nu se upp för kommande stressorer, men i övrigt känns det ok. Kanske inte kommer uppdatera varje dag nu, men tackar er som kommenterat och läst och hejjat på mig.

Längsta jag vart utan alkohol sedan tonåren är en månad, det fixade jag förra sommaren innan en mindre hjärtesorg fällde krokben för mig. Nu är jag singel och har bestämt att jag inte tänker dejta innan jag fått bukt på detta. Full fokus på mig själv och inte ta några beslut som potentiellt kan kasta in mig i en kris igen innan jag har koll på mig själv. Minst en månad ska det bli, och när jag tagit mig dit, blir det till att reflektera och förhoppningsvis sätta ännu modigare mål.

Jag kämpar på.

Kram på er alla ❣️

Åh, tack Stor-Babs. Behövde nog den där kramen!
Jag känner igen det där, att man jagar den där här-och-nu-känslan. Men istället ger man sig en jäkla massa ångest lagom till bakfyllan som får en att åter gå igenom allt djävulsskap som någonsin hänt om och om igen istället för att leva i nuet. Så dricker man igen och igen osv.
Äntligen kan vi faktiskt få chansen att leva här-och-nu på riktigt! Jag tar till mig ditt råd och ska öva på det ännu mer ?

Åååh tack Fibblan ❣️ Och jag fortsätter hejja på dig med!! Och tack Pim-Pim, det är så fint att du går in och hejjar på mig! Hoppas allt tickar på för dig med ?
Kram på er!

Vill bara berätta... att jag har överträffat mig själv idag. Hade en ganska seg start men sen har det lyft timme för timme. Ska inte ta ut något i förskott, för det kommer säkerligen gå upp och ner men idag....
...är första dagen med hanterbar ångestnivå sedan min nyktra månad i somras
...sprang jag ut och joggade första rundan på länge och hade mycket mer ork än jag trodde (jag som skulle vänta med att träna - men jag sprang ut bara för att jag fick lust ☺️(!))
...har jag inte känt något som helst sug på hela dagen
...har jag börjat läsa en bok, som jag inte heller haft tålamod för att göra sedan sommaren. Känns fantastiskt!

Även om som sagt jag säkerligen har många svåra dagar framöver och kriser kommer komma och gå - så är jag tacksam för den lättnad jag känt idag och mina framsteg!

Och idag var ännu bättre än igår. Känt mig lugn, social och framåt. Bara lite trött.
Och istället för baksmälla har jag träningsvärk från joggingrundan igår ✌️

Tack fina PimPim ? Japp, nog den enda värken man blir lite nöjd över ☺️ Hoppas dina dagar fortsätter lunka på och att fler och fler glädjeämnen infinner sig i vardagen?

Tack fina Fibblan ❣️? Du är så fin som kommer in här och peppar och stöttar!!
Ja visst har man haft tillräckligt av de svåra dagarna och onekligen kommer de visa sig igen, så njuta av alla lugna, bra dagar som kommer i min väg känns som det enda rätta. Såg att du gjorde detsamma. Så bra ❣️
Tack för tvåsiffrigt grattande och idag är det 13 dagar, snart två veckor och jag känner med mig att jag kommer klara en månad! (Sen tar jag nytt beslut och fortsätter förhoppningsvis nykter)

Igår åt jag middag med bekanta och de drack vin och jag gjorde den ovana beställningen av alkoholfritt. Kändes som ett enkelt beslut och stort ❣️ Känner redan att jag inte kommer behöva tacka nej till tillställningar där alkohol finns, jag kommer helt enkelt dricka alkoholfritt. Igår skyllde jag på att jag vill gå ner i vikt så har några vita månader. Eftersom jag har kammat med mig viss övervikt av alkoholen så är det en vit lögn som fungerar, folk frågar inte mer om det.
Sen vill jag ju gå ner i vikt men det är ju definitivt inte huvudsyftet. Jag slutade dricka för tusen andra skäl. Och så mycket har infunnit sig. Känner mig lugnare, har minimalt med ångest, social, mycket mer ork och motivation, skrattar mycket och har börjat kunna planera för framtiden igen ? Har dessutom börjat minska på min dos antidepressiva då jag dragits med en del biverkningar sen starten -än har det inte vart några problem alls. Börjar jag må sämre ökar jag såklart igen men känner mig trygg i att nykterheten gör att jag inte behöver lika hög dos. Känns fantastiskt!

Hejja alla oss som kämpat eller fortfarande kämpar för ett bättre och friskare liv, det är SÅ värt det ?

...och jag har slutligen mött en sådan situation som jag vart orolig för att möta, orolig om jag skulle klara det utan att dricka - då den förut hade fått allt att rasa och allt hade vart igång igen - alkohol som ångestlindring och som "enda utväg", och jag klarade den. Jag drack inte.
Dagen har vart tuff och jag smärtsamma minnen har gjort sig påminda och när jag kom innan för dörren efter jobbet sjönk jag ihop på golvet av utmattning och ångest, satt och gungade fram och tillbaka, ville skrika och fanns inget jag ville mer än dricka...
Vad gjorde jag? Tvingade på mig träningskläder, satte på mig hörlurar med hög musik och gick ut och sprang. Försökte springa av mig ångesten. Orkade inte så långt, blev bara en tio minuter innan jag vände men - det hjälpte!! Kom hem och kände mig lättad och stolt över att inte ha druckit, härdat ut och försökt en annan metod för att bli av det den rivande inre smärtan - och lyckats!

Jag mår inte bra, jag känner mig fortfarande ängslig - men det är nu helt hanterbart! Jag har för första gången klarat av en sån smärta jag på många år inte kunnat hantera på annat sätt än att dricka.
Imorgon kommer jag vakna till ännu en dag utan bakfylla, ännu en nykter dag, och snart har det gått tre veckor.

och idag känns allt mycket lättare än igår. Glad att fortfarande vara nykter!

Visst har du med saken att göra ? Du har tappert kommit in här och kommenterat och peppar och det betyder jättemycket! ?
Sedan sist har det gått upp och ner, vissa dagar har jag känt mig stark som en oxe, men denna dagen har vart tuff som tusan. Första gången jag känt sug på några veckor och t o m haft en a-hjörna som försökt resonera med den andra hjärnhalvan om "det inte vore lika bra att dricka lite, bara den här kvällen, bara just idag, för att ångesten ska släppa. Just idag förtjänar jag nog det...". Det är långt från tankar till handling och jag kommer lägga mig nykter. Men inser att det är skört fortfarande, det här med nykterhet. Så..jag får gå tillbaka till att räkna de små segrarna och det är 25 dagar idag, snart 4 veckor och det är jag glad över.
Kram till dig Fibblan och er alla andra som kämpar ❣️ Det är oerhört tufft ibland, men det är värt det.

Tack kära Fibblan. Du är så fin som kommer in här och stöttar. Inte så många som skriver i den här tråden, men det kan vara att jag fortfarande har en viss rädsla att blotta mig, trots att det här är anonymt. Trots att om man inte blottar sig så är det svårt att nå människor på djupet och folk kan inte se vad vi har för likheter. Jag känner igen mig i oerhört mycket jag läst här på forumet men jag själv har svårt att be om hjälp och svårt att visa mig svag. Finns med sen barnsben. Har också svårt att stötta innan jag är trygg nog i min egna nykterhet, är så rädd att låta förljugen. För hur kan jag stötta när det känns som så mycket hänger på en skör tråd hos mig själv hela tiden? Har insett att stötta handlar om så mycket mer. Bara visa att man finns, att man ser och hör. Bekräfta en annan persons känslor.
Tror jag kommer orka mer framöver.
Många känner viss platå vid tre veckor, jag tror att jag nått den nu istället vid fyra veckor. Ett annat lugn, en annan stabilitet och beslutsamhet.
Jag är på min vakt men jag njuter samtidigt av lugnet.

Fibblan -jag ser nu den lilla arbetsmyran du pratar om. Du är så fantastisk med metaforer. Det är arbetsmyran som tagit oss hit och dags att uppmärksamma den. Tack Fibblan för att du hjälpt mig uppmärksamma den!

Kramar till dig Fibblan och alla andra där ute som kämpar ❣️

Har förresten bokat en resa som belöning till min tre månaders nykterhet, dvs om två månader, så jag har något att se fram emot och så att jag ser till att ge mig en belöning för allt slit. Eller belöning till den lilla arbetsmyran.
Inser att det också innebär att jag känner mig trygg att jag kommer klara tre månader. Det har innan känts lite överväldigande att tänka på så lång nykterhet och tro på mig själv att jag klara det. Men äntligen vågar jag tro att jag verkligen kommer klara det. Så fantastiskt!

Tack Wasabi, heja oss! Kanske vandrar vi sida vid sida här vid forumet i minst två månader till. Det är fantastiskt skönt det där att veta att man kan.
Kan tipsa dig att också planera någon belöning att se fram emot, behöver ju inte vara en resa men något som känns värdefullt för dig. Du kämpar ju på så bra! ?

Tackohej, tack för pepp! Du kommer hamna där, bara du gett dig fan på det ? Fast det enda man kan göra är sitt bästa, och har man gjort det kan man vara stolt! Men du, vad är paa för något? ?

PimPim, tack fina du. En weekend låter också helt förträffligt och ja finns inget bättre sätt att fira en lång kämpig vinter med värme och solkyssar i någon mysig storstad, kanske t om sitta på en uteservering med en rykande färsk kopp kaffe och nybakad croissant ?☕
Kram på dig!

Fibblan jajjemen, fin utsikt här, uppe på min platå, ser längre bort än vad jag tidigare gjort, och jag ser dig med stå där och blicka ut över horisonten ? Kram på dig!

Tackohej, ja postakut abstinens såklart. Har läst lite om det men kanske inte tillräckligt mycket. Bra att du tar upp det!
Jag tycker det är oerhört bra att kunna gardera sig i förväg och söka kunskap för att vara "redo".
Jag känner dock redan nu många symtom som jag har kopplat ihop med just detta. Får inte såna toppar som jag kunde få ibland i början av nykterheten, har svårare att känna mig "glad" även om dalarna också är mycket färre (vilket väger tyngst för mig just nu). Men då jag tyvärr med naturen är en kicksökare så kan det bli en lång utdragen period för mig som jag kan behöva vara beredd på.

Träning har jag börjat använda som redskap för mycket, ibland för att få känna små kickar av lyckorus, som jag faktiskt kan känna kort efter en intensiv löprunda.
Men jag ska läsa mer om paa och hur man tar sig igenom det. Tack för tipset och önskar dig en god natt Tackohej ?

Hej Georgia ?
Vad roligt att du skriver om appen, för jag råkar använda precis samma redan ?
Jag tycker den är jättebra, den är lite peppade och plus i kanten för memoryspelet man ska använda som tidsfördriv, jag använder det faktiskt för att se hur mitt minne förbättras, jag är hundra gånger bättre på memoryspelet nu än första dagen ? Så det blir peppade.
Återställa appen är bättre än att avinstallera ❣️ Önskar dig lycka till på din resa. Skriv gärna av dig här om hur det går när och om du känner för det!

...och jag inser att jag redan slutat räkna dagar. Tänker veckor och ser redan fram emot två eller tre månader. Inte för att jag i dagsläget ser framför mig att jag då kommer dricka igen (det beslutet skjuter jag än så länge upp), utan för att jag ser fram emot alla hälsovinster som kommit och fortsätter komma med nykterheten.

Jag känner mig klartänkt, generella oron har minskat avsevärt, sociala oron har minskat massivt, sömnen förbättrats tusenfaldt (hade stora sömnproblem med alkohol och flera veckor efter jag slutade dricka, det har nu vänt) sover utan andra hjälpmedel än kamomillte och magnesiumtillskott till kvällen (skulle nog kunna sova utan men de ger mig ett större lugn).

Alkoholen gav mig troligen ett sockerberoende för känner att humöret svänger mindre nu.

Njuter mer av småsaker som de goda jordgubbarna jag nyss köpte, den nyttiga men goda maten jag orkar laga, tulpanerna jag köpt till mig själv, solen mot min kind tidigare idag osv osv.

Musik är mitt största intresse och äntligen kan jag få de rysningar som en riktigt bra låt i lurarna kan ge.

Börjar kunna planera framåt, resor, konserter, middagar osv och ser fram emot dem. För en månad sen såg jag inte fram emot NÅGONTING ALLS! Överdriver inte, tyckte allt var helt meningslöst.

Orkar träna (en annan sak jag innan tyckte var meningslös syssla också ☺️) och den har äntligen börjat ge resultat, kroppen orkar mycket mer!

Ser ut som jag gjort ett ansiktslyft, huden har lyster och börjar åter få blickar från män ? Vikten håller sig kvar men känns sekundärt och känner med mig att det kommer ge sig med tiden.

Har massa mer positivt men behöver avsluta mitt säkert allt för långa inlägg haha.

Just det en sak som för mig känns stor för mig haha...fick förra veckan en fnissattack (!), ni vet en sån där när man inte kan sluta och folk börjar vända sig om? Har inte haft en sån på ÅR.

Jag går förbi systemet varje dag men kommer på mig själv med att inte bruka tänka på det längre.

Nej allt är inte bra, kan fortfarande ha riktiga skitdagar, men de är färre och det ⬆️ som jag skrivit menar jag till hundra procent.

Vill tillägga att jag under hela den här tiden tagit b-vitamintillskott, vad det gett för effekt går inte att säga - men stress och alkohol gör att man gör av med b-vitaminer i mängder så har trott på att det gett mig en extra skjuts. Sen har jag joggar tre gånger i veckan, något jag aldrig orkade tidigare.

Kram till er alla som kämpar...det kan bli så mycket bättre!!!

Kul att du kikade in!
Glad att kunna peppa! Vill kunna göra det då jag själv blivit stärkt av att läsa framfarten av de som legat steget före mig i nykterhet. Samtidigt som det känns skönt att dela med sig av framsteg såväl som bakslag.

Dag 16 (17 idag) - så grymt bra jobbat! Känner igen det där när man slås av hur dålig form man vart i först när man börjar må bättre. Och det gör en imponerad över sin egna kropp och dess inneboende (men under alkoholets grepp sovande) styrka och förmåga till återhämtning!
Varje dag kommer din kropp och knopp må lite bättre, keep it up! ??

Och pepp!
Känns bra att även se fram emot lite viktnedgång men är ok med att det ändå inte kommit än. För min del är det föga förvånande att det inte visat sig så mycket på vågen. Kan känna skillnad i hur kläder sitter ändå samt är mindre plufsig i ansiktet - tror en del viktomfördelning skett, kanske mindre fett men också lite mer muskler!
MEN då nykterhet vart överlägset prio för mig framförallt första veckorna har jag unnat mig ALLT jag vart sugen på i stunden förutom alkohol. Det har inneburit mängder lightläsk, snacks och choklad (livräddare under kombon abstinens/pms). Så även om jag ätit främst hemlagat så har nog bland annat lightläsken gjort att jag hållt hårt i kilona, ökar matlust för mig). Och jag ångrar inget av detta - detta är vad som hjälpt mig i min oro.
Men Äntligen känner jag att jag är stark nog att lämna detta bakom mig, så inte druckit läsk på fem dagar, inte köpt onyttiga snacks osv och det känns bra! Igår köpte jag jordgubbar för att lyxa till det, en annan gång kanske det blir nötter.
Så - nu kanske saker kommer börja hända på viktfronten!

"inte längre en svullen boll med mörka ringar och rödsprängda ögon", ser framför mig en lustig liten boll, men precis så såg jag nog också ut!
Stort tack Fibblan och du är del i vad som tagit mig hit! Ditt pepp och uppmuntran har betytt mycket!! ?

Stor kram! ❣️

Sett från det jag läst av dig har du en oerhörd inneboende styrka och den värme och stöttning du sprider här på forumet är beundransvärd! ❣️
Kram ??

Vad kul att läsa att jag har en följare ?
När du säger "det gick för bra" så tänker jag att det är en klassiker. Man sänker garden och blir oförsiktig. Men nu har du tagit till dig det och kan gå in i din nya nykterhet med ny kraft. Och varje försök innebär fler nyktra dagar, och det är ju aldrig något negativt, din kropp tackar dig!
Bra att du startat en tråd, ska följa dig där med intresse!
Sök på Sobriety Counter- den första du får upp borde vara rätt. Gillar kanske inte oväntat hälsosidan där det står när man nått ökad tillväxt av neuroner i hjärnan, nya hjärnceller osv. Haha, sånt går jag igång på! Älskar att känna att hjärnan växer tillbaka sig!
Stort lycka till och hoppas vi följs åt! Kramar från Nejlika

Japp, grymt bra jobbat av oss! ?
Jaa du får tänka ut något tycker jag definitivt, det är så lätt att missa annars att fira framsteg, och det är också härligt att ha något att se fram emot :)

Hoppas dagen vart bra! ?

...märker att jag räknar dagar igen då jag har det tufft...som idag, det har vart en fruktansvärt dålig dag. Inget har flutit på, och humöret har vart svajigare än på länge. Ingen aning vad det handlade om men suget kom tillbaka.
Köpte allt möjligt onyttigt jag kunde komma på efter jobbet förutom alkohol förstås och ska bli skönt att kunna ta helg. Inga planer alls ikväll, vill vara för mig själv och lägga mig tidigt.
Det blir nog bättre imorgon.

Tack fina ni för pepp! ❤️ Vi alla verkar ha haft det lite tufft, men skönt att vi tagit oss igenom det. För mig vände det redan dagen efter men idag blev det svajjigt igen. Men ingen tvekan just nu på att jag går längs rätt stig, den nyktra stigen.

Såg en bra dokumentär igår om meditation på UR Play, "Meditation på recept" hette den. Kan starkt rekommendera. Ska definitivt göra nytt försök med till att bli bättre på mindfulness. Testade med några övningar två gånger under dagen när det var som stressigast, upplevde att det faktiskt hjälpte lite. Ska öva mer.

Att du tog igenom din pärs! Och jag är glad att du skrev öppet och ärligt om den, så man fick chansen att visa att man är där och lyssnar och förstår. Du är aldrig ensam i det tunga, vi är fler som går igenom liknande känslor, kanske samma minut som du. Men det blir bättre och det bevisade du för dig själv ❤️

Mindfulness i naturen är nog det bästa. Önskar dig med en bra vecka! ?

...och inser att jag sen start gått igenom en livstids olika känslor och ingen dag är den andra lik.
Idag har jag känt en sorg, inte för något speciellt utan för allt möjligt. Men jag skräms för första gången sen nykterheten inte av mina känslor, för de känns så äkta. Dvs inte orsakad av pms, bakfylla eller diffus ångest. Jag känner mig mitt i min ledsenhet LEVANDE, och för första gången på länge i så stark ledsenhet -så vill jag inte dricka, jag accepterar sorgen jag känner. Och jag vet att det bara är en period så jag kan hantera det, det kommer passera.

Såg en oerhört vacker film, "En sista semester" och jag grät kanske 20 minuter efteråt. Det behövde nog komma ut och det blev i samband med denna underbara film.

Nu, lite kamomillte och snart dags att sova.

Inser att mitt senaste inlägg nog kan vart lite rörigt, konstigt och svårtolkat, men märker att du tog dig tid att förstå och 'glädjas med mig i sorgen" ? Du är fantastisk! Allt är så rörigt men ändå förstår du storheten i att kunna acceptera sina känslor utan att vilja fly. För en som jag är det enormt framsteg.

Hoppas du är ok och att dagen vart bra. Många kramar till dig ?

...och sen igår har jag nästan vart knockad av en ny omgång trötthet. Behövt lägga mig nästan direkt efter jobbet. Bara ätit lite och sen lagt mig för att vila. Ligger sen i sängen och läser eller kollar på en film, det är allt jag orkat med.

Läst mycket mer (och sett YouTube-videos) om PAA eller PAWS som det visst heter på engelska, post accute withdrawal syndrome. Känner mig rätt klar över att jag redan är där. Tiden på mitt rosa moln är över, orkar inte träna lika mycket, energin har gått ner rejält och humöret svajar rejält. Jag är beredd på att detta kan vara här för att stanna ett tag. Sömnen har också blivit lite sämre igen.

MEN, suget är på låg nivå, jag känner mig trygg för tillfället i min nykterhet, jag presterar bra på jobbet för det mesta, är social och "klar" i huvudet och ångestattackerna är mer sällsynta och oftast inte lika starka (det är för mig stort).

Kämpar vidare.

Ja, jag vågar tro att det kommer släppa en dag och ni alla som är före mig är ju en inspiration! ?
Idag är det dag 41, ser fram emot kommande framsteg!

Positivt idag: joggade för första gången den här veckan och har inte tappat kondition utan snarare har jag inte känt mig starkare än sen jag började jogga för snart fem veckor sedan (när jag blev nykter). Min kropp verkar ha skrikit efter vila, och när den fick det bygde den upp sig.

Sovit ca 13 h senaste dygnet och mår helt ok ☘️ Har helgplaner men ska inte göra mer än jag måste. Dammsugandet får vänta lite till!

Kram till alla som kämpar ❣️

...men idag är det tillbaka.
Har mediterat i solen och känt mig lugn och fri inombords. Tacksam! Även om jag vet att det kanske vänder imorgon tänker jag njuta av den här stunden av frid ☀️

Var ute och dansade igår. Första (?) gången nykter någonsin? Dansade flera timmar med några vänner. Var först lite obekväm mest pga ovanan att vistas på klubb nykter (har inte ens begett mig till en klubb på flera år) men kunde snart slappna av och bara ge mig hän. Flera killar visade intresse men låtsades inte märka det. Är fortfarande för osäker på mig själv efter år av destruktivt leverne och tänker att "de vill nog ändå inte ha mig när de ser att jag är giftig". Så elakt mot mig själv men jag jobbar på det. Dock oerhört smickrande och blev glad av lite positiv uppmärksamhet efter att ha "gömt mig" i flera år efter senaste förhållandet tog slut.

Gårdagen gav mig energi, en känsla att det går att ha roligt utan alkohol, men att det kräver jobb med sig själv förstås, men det går!

Vaknade upp trött men nykter och har som sagt tagit en lugn morgon och mediterat en stund. Snart ut och springa. Dammsugaren får fortfarande vänta, haha.

Förresten 6 veckor idag.

Kul att ni tittade in och tack för pepp, blir riktigt glad ?

Hehe jag önskar jag vore modigare på krogen, försökte vid ett tillfälle besvara ett leende jag fick av en söt kille, varav han då sökte kontakt och stannade till nära mig -vad gjorde jag då tror ni? Jo låtsades som jag uppfattat att han stannade för att släppa förbi mig så jag log och gick rakt förbi, efteråt antagligen illröd i ansiktet och med ett töntigt leende ? Haha, så fjantigt! Nej hörrni, jag har blivit en fegis på den fronten! ?
Får se med tiden, nästa gång kanske jag vågar lite mer :) Ser mig som i en ny inlärningsprocess haha. Har ju nog aldrig flirtat nykter med någon jag träffat för första gången, det var iallafall länge sen!! Är så himla rädd att bara säga fel saker och göra bort mig ? Men lite kul ändå, om jag vågar utmana mig med tiden :) Får hålla er uppdaterade ;)

Jaa PimPim gud så härligt det ska bli med vår! Värme och sol gör så mycket och visst ska det bli härligt att låta tillnyktrandet och återkommandet av våren komma hand i hand? ☘️

Återigen tack alla fina för pepp och hoppas det går bra för er i er egen kamp, kikar in hos er alla inom kort ☺️

Som du skrev Vinäger, helt rätt och försöker göra det :) Ser fram emot allt jag kommer kunna göra som nykter som jag inte klarade av under missbruket ☘️

Till dig och mig Allterbra ?

Tack Fibblan, ja jag är faktiskt oerhört nöjd med prestationen att klara en nykter kväll på krogen, och dessutom haft kul och druckit goda alkoholfria drinkar i fina färger och njutit av det! (Så glad att utbudet på alkoholfritt blivit bättre!).

Du kämpar också på oerhört bra Fibblan, och du med Allterbra med för den delen, jajjemen nu njuter vi av framstegen och är stolta över oss själva! ☀️ ?

Och allt rullar på. Men i trötthetens tecken. Tröttheten jag kommit in i är inte av den här världen ? Har senaste dagarna tagit små powernaps på jobbet på golvet på en större toalett i brist på bättre ytor ??Känns som galen grej att göra men vart desperat! ?
Hoppas det ger sig någon gång för det här håller inte :P Men jag är glad att vara nykter, snart helg igen och då ska jag sova så oerhört mycket, gud så skönt ??

Något piggare var jag allt och inatt har jag haft en låååång och skön sömn. Valde att skippa alltför mycket aktiviteter denna helg pga tröttheten, ska vara göra exakt det jag känner för och orkar.

Hoppas din sömn var bra PimPim ?
Är inte avundsjuk på dig gällande pollenallergi ? Verkar jobbigt att behöva möta våren trött pga pollen och antihistaminer. Hoppas nykterheten blir en stark motpol som ändå gör att du orkar mer denna våren ??

Kram till alla från Nejlika

Något piggare var jag allt och inatt har jag haft en låååång och skön sömn. Valde att skippa alltför mycket aktiviteter denna helg pga tröttheten, ska vara göra exakt det jag känner för och orkar.

Hoppas din sömn var bra PimPim ?
Är inte avundsjuk på dig gällande pollenallergi ? Verkar jobbigt att behöva möta våren trött pga pollen och antihistaminer. Hoppas nykterheten blir en stark motpol som ändå gör att du orkar mer denna våren ??

Kram från Nejlika

Hade aldrig trott. Min sinnesstämning har alltid vart i för skarp kontrast till det rofyllda meditativa så det har nästan känts som ett hån i mina öron när jag tidigare testat. Idag känns det härligt och mysigt. Ljud inspelat från en regnskog. Fågelkvitter och cikador. Avkopplande och härligt.

Snart ta itu med dagen. Bara härliga saker ska jag göra ☀️

Plötsligt händer det. Dammsugaren fick jobba igen, inte en dammråtta har gått säker här i helgen. Så här rent har inte mitt hem vart sen jag blev nykter, har skjutit upp all städning så det har sett förjäkligt ut rent ut sagt. Väntat på orken och den här helgen kom den tydligen!

Känt mig lite piggare och träningen går framåt, jag har börjat se fram emot den på ett sätt jag inte gjort förut. Stress och ångest släpper åtminstone tillfälligt och tankar kan landa. Plus att jag känner hur gott det gör för kroppen, känner mig starkare och starkare varje vecka. Lite stolt är jag nog ändå.

Igår kväll sjönk humöret då många undanträngda tankar åter hälsade på. Såna tankar som jag bedövat i hets med alkohol vid tillfällen. Fick svårt och sova och grubblade i timmar. Men lyckades ändå tillslut bredda perspektivet tillfälligt och inse att det är dags att gå vidare. Även om det kommer ta tid är jag lite mer redo att bearbeta vissa saker. Gjorde ont innan jag somnade men vaknade ändå utvilad och muntrare idag. Och det har vart en bra dag, känner mig lugn.

Kramar till er där ute ?

Håller med, man blir verkligen upplyft av att ha det rent omkring sig, för mig själv har dessutom stöket hållt mig påmind om den tidvis misär jag levde i ? Nu blänker handfat och kläder ligger där de ska, känns SÅ skönt! ✨

Önskar dig med en fortsatt bra söndag fina du! ? Kramar Nejlika

Känns som jag kanske gör någon besviken med att säga att den där energin redan är som bortblåst :/ Idag känner jag mig liten, ensam och rädd... Var tog allt jävlaranamma vägen? Vart sugen på vin, köpte till och med alkoholfritt för första gången, men vet inte, känns som det bara triggar mer. Är nog inte min grej. Tur att systemet nu är stängt så kan inte ens överväga att gå tillbaka.

Förlåt om mina tankar gör någon besviken ? Men känner att jag behöver vara ärlig med allt...
Tror det kanske är mycket som rörts upp från alla dessa nyktra dagar. Det har börjat bli lite överväldigande...

Längtar till semestern och resan jag bokat i april. Behöver vara ledig från jobbet känner jag. Kanske får perspektiv då.

Kram till alla kämpar därute ?