Hej! Alla.
Skapade nyss en användare.
När jag skuttade runt bland menyerna så såg jag till min besvikelse att många inlägg var gamla.
Tänkte att jag hamnat återigen på en sajt, som snarare är en kyrkogård över bedrövade alkoholister.
Hittade forum där stackars vanligt folk gjort verkliga framsteg i sitt privata krig mot alkoholen.
Hittade hurtiga påhejningar av kommentatorer som: Grattis! Du kommer att klara dig! Kämpa på!
Måste säga att av allt det jag såg, så var så mycket provocerande.
Allt positivt påhejande luktade något frireligiöst över sig, nästan sektlikt.
Orsak och verkan. Oftast finns det en orsak till att folk bedövar sin smärta med etanol.
Denna orsak verkar man inte riktigt vilja beröra, utan istället hejar man på själva angreppet på symtomet.
Hurtiga tillrop som om de kommit från försäkringskassan: Upp på banan, Upp på hästen igen, Du fixar det här!
Mörkret är det som driver folk att vilja bedöva sig, eller självmedicinera som det så vackert heter.
Mörkret är själva orsaken, drickandet är symptomet. Visst vi kan angripa symptomet, men vad gör vi åt själva orsaken?
Ska vi låtsas, att vi när vi förändrat symptomet, även löst gåtan kring orsaken?
Låtsas kan vi alltid göra, men om vi löst själva orsaken? Det kan vi bara låtsas att vi gjort.
Darsky.

@Darksky Jag är en av dem som tänker som du. Vad är det för mörker som ska döljas, så att vi slipper kännas vid det?
Ditt inlägg är intressant, och du skriver väldigt bra. Om du vill och orkar så kan du läsa min tråd. Du kanske kan känna igen dig?

Hej Darksky!
Kan säga att man har gjort lite som du och skuttat runt här idag bland menyer och trådar på Alkoholhjälpens diskussionsforum. När man läser nyare inlägg som ditt, eller inlägg från användare som varit med lite längre. Då slås man lätt av hur lika vi människor ändå är. Då vi alla väl har vårt eget specifika mörker som kan trigga till diverse problem liksom. Hurtiga tillrop kan allt vara rätt provocerande om man har det svårt och upplever att kanske ingen fattar nånting. Men ibland kan sånt också behövas för att göra ett mörker lite ljusare ibland. Kanske lite som den frireligiösa stämning som kan finnas inom idrottsrörelsen med allehanda slags känslouttryck alltefter hur det går för laget liksom. Såna grejer kan då tyckas vara rätt så märkliga om man nu inte är så värst intresserad av sport eller inne i grejen alltså. Hur som helst, hoppas att du är någorlunda fri från alkoholens mörkare baksidor och mår bra.
Ha en fin dag!

@Smillans Jag tror att det klarnar med vad jag menar om du läser igenom min tråd. För egen del har jag både tampats med alkoholen och mitt inre mörker. Gör vi inte alla det i någon grad?

Tycker inte vi ska vara med eller emot varandra, även om vi ibland inte kan greppa hur andra vänner här på forum upplever och tänker runt alkoholen och dess verkan på känsloliv och djupare delar av psyket.

Varmaste hälsningen!

Hej,
Jag tror folk behöver olika typer av stöd. En del blir motiverade av glada tillrop, andra vill resonera mer lågmält och utforskande kring beroendet. Det är ju bra att vara tydlig med vad som funkar för en själv, så brukar det sätta tonen för den egna tråden.

Men, en sak till. Jag tycker det är intressant att fundera över irritationen. Det finns ju mycket i livet som inte tilltalar en, men oftast tänker åtminstone jag då bara att det där är inget för mig, men jag blir inte provocerad. De gånger jag blir provocerad finns det ibland en lärdom att dra, om jag synar mina känslor. Kan det vara så för dig också?

@Darksky Man kan ju uppleva saker väldigt olika. Men jag vet inte heller om du har helt rätt när det gäller att alkoholen bara är ett sumtom. Ofta kan det också vara så att alkoholen till en början inte var så himla viktig, kanske snarare en vana som blev ett beroende... Alkoholen skapar mörker och ångest i sig och har man druckit under längre tidkan det vara just alkoholen som blivit mörkret. Men det kan förstås också vara som du skriver.
Hur som helst är det säkert för många en förutsättning för att kunna lösa andra problem, att man inte är drogberoende.
Kanske du inte gillar att bli påhejad, medan andra tycker det känns bra. Som Kennie skriver, det är nog väldigt olika. Och de flesta brukar i alla fall tycka att det är en väldigt tillåtande stämning här, oftast trevligt och ingen blir dömd.
Många har också klarat sig ur beroendet, tack vare forumet, medan andra kan behöva annan hjälp.
Hoppas du hittar något som är bra för dig.
.