Jag försöker hitta min andra tråd, men lyckas inte. Vad är det som händer? Tog "en" öl med en god vän igår och det blev typ sju. Jag är ledig i morgon och kan därför "passa på". Och då gör jag tydligen det. Alkisvarning?? Jepp. Jag vill gärna förändra mitt drickande, men hur tusan ska jag sätta gränserna? Tips emottages tacksamt. Kram till er alla sär ute och önskar verkligen helhjärtat nån slags respons just nu. Nästa vinflaskan hägrar....

Funderingar

....så har jag haft middag hemma ikväll och druckit en liter vin och en folköl. Känner mig inte särskilt stupfull eller så, men borde kanske? Gästerna har gått hem men vi har exakt hur mycket som helst hemma. Bara att gå till skåpet. Finns det NÅGON mer som skriver i onyktert tillstånd? Alla verkar så väldigt skötsamma och insiktsfulla? Vill mer än gärna ha respons från någon där ute. Vad bör jag göra?

Funderingar

Har letat igenom typ hela internet och det finns INGET ställe att prata om hjälp o stöd. Ringa kan man, men hur bra funkar det i en lägenhet och mannen i soffan? Om jag når botten och startar ett nytt liv så kommer jag att starta en 24/7 chatt för alla Som är onyktra och tänker (ibland är det ju då man har modet att inse problemet och behöver "någon"). Det känns så omodernt att det inte finns.

Valery

Det är bara starkt nog att du tagit dig hit till denna sida tycker jag.

Jag är här för dig och läser gärna vad du vill berätta.

Du är inte ensam kära du ❤

Hur ser dina alkoholvanor ut idag?

Funderingar

Mitt problem är att det på sistone blivit mer varje gång jag dricker. Kan avstå flera dagar mellan. Det är väldigt kopplat till situation och socialt umgänge. Jag börjar aldrig dricka ensam om jag ska vara själv. Har alltid gillat att festa mycket, blir ofta full i såna sammanhang. Kan även dricka bara ett eller två glas om det är vad den sociala koden säger och det inte "finns" mer. Står för mitt drickande, skojar ofta om det och har pratat öppet med några vänner om det. Insikt har jag, men har inte rätt verktyg. Vill inte sluta dricka helt. Bara sluta bli för onykter, det känns så destruktivt. Och det blir värre och värre tycker jag, känner att jag inte har kontroll alltid. Minnesluckor får jag också.

linus

Jag tror du har helt rätt Nya tider. Drickandet är absolut progressivt. Och man normaliserar den nya nivån för sig själv. Ju tidigare man drar i handbromsen desto enklare är det. För min del har det alltid varit det att jag vill bli väldigt full. Visst, det går bra att dricka bara ett eller två glas eller en bärs, men det är inte värt det. Det gör ingenting för mig och det blir enbart jobbigt. Men jag har insett att gränsen för vad jag tycker är okej fylla har flyttats, hur tidigt jag börjat dricka en helgdag när jag inte haft några måsten har flyttats. Rent krasst: jag har känt att det har ju inte funnits någon anledning att vänta med första vinglaset om jag ändå varit själv och inte haft något för mig... ta återställare ibland har känts mer och mer okej. Ja, t o m vettigt. Välja 7,5-or istället för vanliga starkbärs att dricka mellan vinglasen, hur full jag blir när någon annan är med. Allt.

Så numer är jag helt inne på att det bästa, alla kategorier, är om man klarar av att reagera vid de tidiga varningssignalerna. För mig har det i alla fall inte kommit som någon chock att det blivit såhär, jag har ju vetat att jag har ett riskbruk i 10-15 år, men alltid tänkt att "nog kommer jag kunna hantera det på en rimlig nivå alltid, även om det inte är sunt som det är just nu"... foolin' myself since forever.

Funderingar

Jag känner igen det ni skriver om. Det smyger sig på, mängderna ökar. Det blir mer och mer normalt. Gränserna flyttas. Ett riskbruk har jag definitivt. Och jag vill gärna tro att jag kan hantera detta själv... men ska börja med att beställa tid hos någon typ av psykolog etc och se om det är en väg att gå först.

Ja ja men. Man ökar hela tiden. Jag har gått från party med vin/öl på krogen, till sista åren, ren starksprit.
Vänta på att vin ska gå ut i kroppen tar för lång tid. Sånt har jag icke tid med längre.
Så även jag har räknat ut att fyllan både håller längre samt kommer fortare med ren vodka/whisky/gin
eller what ever om det bara innehåller 40% eller mer.
Absinthe är ju guld med sina 72%...

Har t.o.m stått i kön på Systembolaget och flinat åt folk som bara köper (1) en flaska vin. Tänkt - ha ha Vilket larv. Sup på riktigt om du ska supa.

Helt galet! Helt sjuka tankar.

Jag är så glad att jag inte står där och flinar åt människor som faktiskt kan dricka normalt. Jag skäms över att jag har haft sådana tankar.
Det är dom som borde ha glott på mig med mina 2-3 flaskor vodka på Måndagsmorgonen.
Och det gjorde dom säkert med...

Funderingar

Min middag gick ju väldigt bra. Två stora glas vin var helt enligt plan. Sen gick vi på krogen och drack lite mer. 4 glas till, men bara finvin. Sen på nästa fina krog för att vi sprang på vänner från förr. 2 öl och ett glas champagne eller 4 öl, var nog två ändå? Sen gick jag på efterfest och kom hem fyra på morgonen. Der var väldigt trevligt såklart. Men vad säger jag till min man som snart vaknar? Önskar att han kunde vara ett stöd. Just nu är jag nog på väg rakt ner i källaren och det känns som det går fortare och fortare...så vad ska jag skriva loggen? 15 glas? Är det ens möjligt? Eller det var nog bara 10-12. Eller?

linus

Hej Funderingar. Är det möjligt att din man kan bli ett stöd då? Har du pratat med honom om hur det är? Alltså, att du känner att det är på väg utför...

Ang en sak som du skrev tidigare: jag har inte skrivit här på fyllan. Det har jag skämts för att göra av någon anledning. :/ (däremot har jag skrivit till en massa andra på fyllan, typ jämt :'( ) Men jag håller med om att en chatt hade varit en bra grej. Inte minst just när hjärnan ställer om och bestämmer sig för att det är dags för drängfylla ikväll hade det kunnat vara bra för mig i alla fall...

Funderingar

Ja, eller hur. För min del hade det definitivt hjälp med ett livestöd. Just i den stunden när det är på väg att barka rakt utför. I den där stunden när man bestämmer sig för "att ha kul för det är jag värd" eller liknande dåliga ursäkter. Min man? Gissa vad han sa i morse efter att jag kommit hem full kl 5 på morgonen? "Men du är ju ledig i morgon, du behöver vila och slappna av". Här snackar vi nog minst 110% medberoende. Han bara slätar över. Önskar att han ställde krav i stället.

Björkek

Monday Morning - känner igen det där med att stå på Systembolaget en måndag förmiddag och inhandla 2-3 (oftast 3) 75:or vodka. Tog ofta taxi fram och tillbaka till bolaget också, då jag hade för mkt ångest för att klara av att ta T-banan till närmaste systembolag. Lät taxin vänta utanför medan jag sprang in på systemet och handlade, och sen hem igen, och dricka. Helt sjukt. Har 9 dagar nykter nu och vill aldrig mer tillbaka till det livet. Fysiskt, psykiskt och framförallt själsligt tar man ju kål på sig själv inifrån och ut.

Funderingar

Är inte så särskilt stolt över det. En liten återställare när min man stod i duschen. (8 cl sprit) Hemskt va? Men hellre det än att vara bakfull tänkte jag just idag. Apropå att det snabbt går utför. Funderar på att bestämma mig för en helt vit februari och se om det funkar. Och samtidigt se till att boka tid hos psykolog. Utmaningen är inte så svår så länge jag bokar av allt socialt umgänge. Med bara mig själv behöver jag ingen alkohol. Dricker ju inte ensam. Inte än i alla fall. Försökte prata med min man i morse och sa att det blev för mycket igår, att jag inte orkar längre och att jag vill att detta ska förändras och att jag behöver stöd från honom. Vad tror ni han gjorde? Slätade över, igen! Jamen det var väl inte så illa, du är ju ledig i morgon också, du behövde nog festa av dig lite. Alltså, ibland undrar jag hur han tänker....

linus

... på hans reaktion på att du försökt lyfta det. Visst, det kan ju vara så att han inte vet hur han ska hantera situationen och så, men det är trots det ansvarslöst och olämpligt av honom. Jag vill inte låta hård nu egentligen, men jag vet att jag har varit en sådan som nästan uppmuntrat andra att dricka, varför? Jag vet inte egentligen, men det har ändå varit så. Personer som jag vet har ett riskbruk liksom... åtminstone helt slätat över, eller sagt något liknande: "jaså, det blev fylla ikväll ändå? inte så tokigt. Vad skönt för dig!" Jag har insett att det är vansinne och absolut inte okej, jag har bidragit till andras problemdrickande (och det finns givetvis personer som haft den relationen med mig med mitt drickande också).

Hoppas det stannar vid en liten återställare och att du kan ha en relativt bra dag - och inte är för hård mot dig själv!