Svaret på din fråga är väl att det inte är så många som lär sig dricka måttligt, även om en del studier visar att det går.
Många som lärt sig dricka måttligt är fixerade vid hur mycket alkohol de ska dricka nästa gång och när de ska dricka nästa gång. Då dricker man möjligtvis på ett "hälsosamt" sätt, men frisk är man inte.
Uppenbarligen finns det de som klarar att dricka måttligt, men jag är tveksam till om det är särskilt många som kan få en sund och avslappnad inställning till alkohol när de en gång utvecklat ett missbruk.
Detta är så klart bara min personliga uppfattning, men jag tycker att det är viktigt att fråga sig VARFÖR det är så viktigt att dricka måttligt och om det är värt risken att plötsligt ha gått över gränsen igen...

Måttligajag

Vad skönt att vi är två! Jag har precis tagit en helvit dryg månad har börjat läsa lite böcker i ämnet under tiden. Det har gett tid att reflektera över problemsituationer och triggers plus tips på strategier. Nu ska jag dricka 3-4 glas vin inkl. bubbel på nyår och sedan blir det nog minst en månad vitt igen. Nu i början vill jag ta det långsamt och under kontrollerade former med personer som är insatta i mitt problem.

Bra att du tagit dig hit!

Hej Lilve!

Jag tror såhär: tänker man ens att man ska lära sig dricka måttligt så har man ett problem.
Det kan låta lite hårt det jag skriver, men om och om igen ser jag det här på forumet och har mött det där ute också, och min analys efter att ha tittat på är att man nog bör välja en ordentlig planhalva att spela på - förutsatt att man tänkt tanken att man ska försöka bli måttlig.

Personligen ser jag bara fördelar med att vara nykter, när jag va nere i skiten så tänkte jag att jag absolut inte skulle bli någon jädra torris samtidigt som jag tänkte att jag ville bli måttlig, men efter tre månader helt nykter så insåg jag att det är enklast att va helt nykter - man slipper dividera med sig själv om hur många glas man ska förhålla sig till, man slipper fixeringen och framförallt blir man mer närvarande.

Hett tips: ta tre månader nykter och ta dig en funderare på exakt de frågorna du skrev ovan - kan bli ett spännande svar ;-)

Lycka till, mod och styrka!
Dee :-)

Måttligajag

TS frågade efter andra som tänker likadant och jag som avser att lära mig att dricka måttligt tar illa vid mig av era nedlåtande kommentarer. På vilket sätt tänker ni att ni peppar med detta sätt att svara?!

att du tar illa vid dig Måttligajag. Jag kan inte se att min kommentar var nedlåtande. Jag är bara ärlig med mina erfarenheter. Risken ÄR stor att måttlighetsdrickandet går överstyr och att man sedan är tillbaks i samma banor.
Att planera att man ska dricka si eller så mycket en viss dag är ett risktagande och ingen som inte har ett alkoholproblem planerar ju på det viset.
Det går säkert att lära sig att dricka måttligt men det är nog bra att då gå i någon typ av behandling med målsättningen att just lära sig dricka måttligt. Då lär man sig om sitt beteende och har någon som kan fånga upp en om det behövs.
Man måste kunna dela sina erfarenheter och påtala risker utan att uppfattas som nedlåtande.
Jag önskar absolut alla lycka till med den strategi de valt, men tänker ändå att det är viktigt att värdera sina beslut och vara medveten om riskerna.

Många säger det går aldrig att dricka måttligt? Det är liksom svart eller vitt? Det finns exempel på folk som supit huvudet av sig efter tex en skilsmässa eller liknande livskris för att sedan reda upp sig själv efter det. Alla går inte till detta forum eller AA för att reda ut alkoproblem. Jag anser att ett problem med att hjälpa folk med ett missbruk är att synen är så svart eller vit. Vadå dom som inte har problem gör alltid si och dom som har gör så?

Jag vet helt normala människor som supit bort sig ett par ggr för att lära sig av det. Jag vet oxå folk som aldrig tycks lära sig? Kanske jag själv inte kan dricka iofs men jag tror många kan lära sig det.

Man måste fråga sig varför man dricker så mycket, man är nog beroende på nåt vis om man dricker varje helg. Bryt mönstret var nykter länge så läker du och se till att inte hamna i samma hjulspår igen. Du kan inte dricka 3 dagar i veckan och tro att det går bra ombud gjorde det när du fick problem. Lära sig dricka är nog att dricka sällan för att inte väcka ett beroende.

Sen anser jag att om man alltid blir för full och skämmer ut sig så kan det vara svårare att hantera då ens personlighet gör att det oftast blir på det viset. Svårare att träna bort= högre risk att dricka.

Värdera om det är värt risken att dricka alkohol, finna alltid en risk att det går åt helvete. Det gäller alla, man har bara olika lång sträcka dit.

Jag menar jag kör snöskoter det är farligt, jag tänker ofta när jag kommer hem fan jag kan inte bete mig som jag gör på skotern. Det blir lika varje gång ändå trots att jag är nykter varje gång ska påpekas. Jag kan sälja skotern och säga det är för hög olycksrisk, jag kan dö på den där.

Jag anser inte att det är lika för alla, det finns olika nyanser på problem. Hur långt har man kommit i missbruket eller problemet. Vissa kan nog inte dricka alkohol alls mer medans andra kanske måste lära sig ta det lite lugnt.

Det finns många som tagit sig i kragen och lyckats skärpa till sig vare sig det gäller alkohol, spel, övervikt osv.

Svar på ingen som har problem planerar på det viset?

Jo jag planerar vad jag ska äta tex, jag äter allt jag ser. Jämt sugen på pizza o skit. Jag har problem med mycket, jag måste planera många saker för att inte göra det jag gillar för mkt.

Jag gör då såhär att jag springer som fan i veckorna för att kunna äta vad jag vill på helgen.

Jag tror dom flesta planerar hur mkt dom ska dricka, varför ska man ha kravet om du planerar att absolut inte dricka mer än ex fyra öl så har du problem. Klarar du den planen har du ej problem. Dricker du däremot tre ggr så mycket och tuppar av varje gång har du jätteproblem. Dricker du däremot kanske fem öl så svek du dig själv lite men det kan vara ok ändå.

Jag säger välj pizza eller godis. Slutar ofta med både och, med en lättare ångest. Där väljer jag själv om det ska vara ok. Antingen springer jag längre eller så blir jag tjockare.

Man kan så klart vända och vrida på allt. Anser man att det är ok att leva ert liv där man planerar in hur många glas alkohol man ska inta och när så får man så klart göra det, men om man inte har problem behöver man inte det.
Det jag tänker är att man alltid måste fråga sig varför man gör något. Vad har man att vinna och vad har man att förlora? Jag tror att många av oss inbillar oss att vi ska bli ifrågasatta om vi inte dricker och att det ska bli omöjligt att ha en normal social tillvaro, men oftast blir det ju inte så.
Självklart finns det grader i helvetet. Har det bara råkat bli för mycket lådvin under sommaren så behöver man kanske inte börja gapa om alkoholproblem, men då tror jag å andra sidan inte att man söker upp ett forum för folk med alkoholproblem...