Nu är botten nådd, jag har idag kapitulerat helt och inser att mitt drickande gått helt överstyr. De senaste månaderna/halvåret har jag druckit i princip varenda dag, och det har eskalerat och gjort att min vardag inte funkar längre. Jag har bränt relationer, pengar och min hälsa.
De senaste dagarna har jag haft sån galen ångest, hjärtklappning, illamående, och att jag inte äter särskilt bra gör det inte bättre. Sova går ju inte , mer än nån timme i stöten.
Har varit vaken sedan kl 04 imorse med kraftig ångest och svettningar.
Har idag bett om hjälp, kommer åka till min mamma som bor 30 mil härifrån. Jag skrev till henne igår och bad på mina bara knän att hon skulle komma och hämta mig. (Det har jag aldrig nånsin bett om tidigare - vi har inte så jättenära och tät kontakt). Men jag fixar bara inte att vara ensam med denna ångesten nu när jag är precis i början av abstinens helvete.
Har läst era trådar, och tänker att det gäller att "överleva" de 3 första dygnen rent mentalt.
När jag kommer hem igen tänker jag be om hjälp med att gå till AA, ev. en beroendemottagning också, jag får se.