Hej! Är ny på denna sida. Tack för tipsen om måttligt drickande.

Jag är en tjej på 20 snart 21 år som har festat väldigt mycket i perioder sedan jag var 16 år. Jag är en naturligt utåtriktad tjej som älskar att stå i centrum och gillar uppmärksamhet, fester och människor. Går just nu hos kurator pga. mina ångestproblem och mina humörsvängningar. Jag har haft problem hela mitt liv och däribland problem med alkoholen. Blev utkastad från mitt första gymnasium för att jag festade för hårt.. Flera av mina vänskapsrealtioner och förhållanden har också lidit av mitt ständiga festande.

Har varit medvetslös flera gånger, har minnesluckor från nästan varje fest, har blivit portad och utslängd från flera krogar samt hamnat i slagsmål och haft sex med människor jag nyss träffat. När jag festar så festar jag hårt. Alltid för hårt.

Jag anser inte att jag är en alkoholist. Jag har gått flera månader utan alkohol många perioder. Jag dricker inte alls på vardagar och ibland inte på helgerna heller. Mitt problem är alltså inte ett beroende. Mitt problem är att oavsett hur SÄLLAN jag än dricker så blir jag ALLTID för full när jag dricker.

Jag har alkoholism i min släkt, flera av mina nära släktingar är alkoholister och några nyktra alkoholister men min mamma och pappa dricker ingenting. Alkohol fanns aldrig naturligt i min vardag när jag var yngre men när jag väl började festa så blev det en viktig del av mitt liv.

Jag har träffat en tjej som jag älskar otroligt mycket, vi bor ihop och har varit tillsammans i snart 18 månader. Hon dricker nästan ingenting. Men varje gång jag blir sådär redlöst full så sårar jag henne på ett eller annat sätt. Endera är jag otrogen (typ raggar, kysser någon) eller också är jag sjukt otrevlig och börjar bråka med henne. Senast förra helgen var jag ute på krogen men kommer inte ihåg någonting. Nästan hela kvällen är borta men andra har berättat att jag upprepade gånger frågade folk vart vi var och vad vi gjorde där. Jag var alltså så borta att jag inte ens visste att jag var på krogen.

Nu har jag bestämt mig för att förändra detta. Har länge tänkt på att sluta dricka helt men det känns jobbigt när man är 20 år och många helger består av fest, middagar och parkhäng - alltså tillfällen där det dricks alkohol. Jag vill därför verkligen lära mig att dricka måttligt. Att fortfarande gå ut då och då, fortfarande kunna ta ett glas vin men inte bli full. Detta funkar inte mer liksom. Jag är förvånad över att jag fortfarande är vid liv efter mina vansinniga fyllor som har inneburit att jag har skadats så otroligt både fysiskt och psykiskt.

Jag tänker ta steget mot ett nyktrare liv - utan ångest och minnesluckor. Hoppas att jag lyckas med detta, vill så gärna visa migsjälv och min sambo att jag kan.

Minz

Jag själv har varit en "partypingla". Beroende av den uppmärksamhet jag fick ute. Däremot har jag mestadels varit blyg annars. Min första sambo var jag otrogen mot ett par ggr när jag väl var full. Han o sin sida var inte helt trevlig själv, men det är en helt annan historia. Jag har varit med om saker som jag aldrig hade sett utan alkohol och jag kan instämma i att jag är"glad" att jag är i liv. Tyvärr har jag inget svar till dig, men läs min tråd och begrunda. Vill du hamna här? Vart vill du egentligen utan festandet? Jag hade aldrig i livet gett upp de sköna festerna (de som slutade bra) med morgondopp i havet efter en härlig kväll ute med massa människor, dans och uppmärksamhet. Kanske kan du vända det än, efter att ha tänkt igenom saker. Jag kunde det inte. Det blev värre. Kanske sitter du där sen som medelålders tvåbarnsmorsa med ångest över allt du kunde gjort istället. Skönheten är dessutom flyktig, ungdomen likaså. En kort del av livet. Resten har du framför dig. Nu var jag hård, men jag ville få dig att tänka efter. Så klart att du fixar detta! Det har så många gjort före dig!