Hej, jag är alldeles ny här. Inser att jag har svårt att klara av alkoholen. Dricker alldeles för mycket, vaknar med minnesluckor och blåmärken och skrubsår efter att jag ramlat. Minns det inte. Men minns att jag har grälat på min mamma. Hon var dum tyckte jag men tog nog i fört hårt. Ångesten är total. Förra gången jag blev så här full kräktes jag i sängen och på golvet som min man fick torka upp.
Det har hänt att jag dricker i veckorna och sen sjukskriver jag mig från jobbet.

Jag vill få ordning på mitt drickande. Vad har ni för erfarenheter? Vart och hur börjar jag?

Tacksam för hjälp!

/Korken

Flasklilja

Hej! Jag har varit med om exakt samma sak. Slagit mig gul och blå på fyllan. Och ingen aning om hur när jag vaknat. Hemskt.
Jag har varit nykter i en vecka nu. Går i tankar att gå på mitt första AA.möte. Annars har jag sagt till min omgivning att jag kör en vit period nu. Inte varit helt ärlig med att jag själv hoppas att den blir långvarig, väldigt långvarig. Så att säga.

Alkoholist Javisst

Jag är en "ung" alkis (31 år nu i vår).. Jag har druckit i 15 år, första 5 åren var jag normal.. Sista 10 åren har jag druckit mellan 3-7 ggr i veckan och säkert haft 1 miljard black outs och vaknat med blåmärken över hela kroppen titt som tätt. Hösten 2014 var nog värst av alla.. Mitt skelett måste vara gjort av gummi för det är ett mirakel att jag inte har knäckt varenda ben i kroppen...
Anyways, jag har förlorat såå många vänner pga alkoholen, förstört för mig själv och andra, svikit och ljugit.. Jag har gått från partyprinsessa till partymonster, från att ha tagit ett glas vin före fest på fredagar så har det eskalerat till återställare på toaletten på jobbet ur miniVodkaflaskor... Jag har gömt alkohol i mitt hem och jag har isolerat mig i dagar för att bara dricka. Jag har flygit utomlands på fyllan, magpumpats, hamnat på akuten och på skumma efterfester med kompletta främlingar, har bränt sjuka summor pengar, fylleshoppat, varit otrogen, Jag har varit en direkt F*tta gentemot mina nära och kära och nu i jul 2014 så var jag på väg att förlora absolut allt.

Den 3e januari så fick allt detta ett slut, jag gav upp mot alkoholen, erkände mig "defeated" och ringde AA's nödtelefon och sa att jag inte pallar mer, att jag är alkis, att jag behöver hjälp. Jag blottlade mig totalt.

Efter detta så har jag gått i AA 2-3 ggr i veckan, fått sponsor och börjat på mina första steg ur 12stegsprogrammet.

AA har räddat mig. Utan AA hade jag varit tillbaka där jag slutade, den 3e januari.
Jag hoppas ni tar mod till er att gå till AA. Det är inte läskigt eller konstigt. Det är bara ett gäng nyktra alkisar som sitter där och tar emot er med öppna armar. Människor som vet EXAKT vad ni genomlider och hur ni känner.

Ta chansen och gå!!! Det är värt det till 110%!!! Jag kan inte uttrycka med ord hur viktigt AA har blivit för mig.
Det är tack vare AA jag lever idag det är jag övertygad om.

Flasklilja

Fin läsning AJ! (Att du hittat AA).
Jag är inne på min 13e dag nykter. Har tankar om AA eller antabus. Lever rätt inrutat nu. Gillar det dock. Träffar bara människor jag känner väl, känner mig bekväm med osv. Alltså utsätter jag mig inte för några direkta situationer där jag känner mig pressad att dricka.
Men går i tankar om antabus. Just för om jag skulle utsätta mig för en situation där jag inte riktigt vet om jag kan lita på mig själv. Jag vill ju nångång ut igen, blanda mig bland folk kvällstid på krogen. Men som sagt. Det får vänta, och NÄR jag vågar, kanske jag vill ta antabus innan... Har ni någon erfarenhet av det?