Har läst några veckor på forumet nu och känner som så många andra igen mig i vissa beteenden. Det svartvita tänkandet som följt mig hela livet plus en jäkla inre rastlöshet. Tonåring på 70-talet innebar en tidig debut både vad gällde alkohol och tobak. Och med tidig menar jag 12, 13 år. Det var ganska vanligt i de kretsar man rörde sig i då. Skötte skolan med fina betyg på veckorna (duktig flicka, javisst) och drack som en svamp på helgerna. Och rökte - mycket. Jag insåg för många år sen att nikotinet skulle bort och tvärslutade. Allt eller inget. Sockerberoendet gjorde jag likadant med - tvärslutade. Och så har det varit med det mesta, men tonårsfyllorna när man drack allt med alkohol i, övergick så småningom i vindrickande på fredagar och ibland i veckorna, för att lugna nerverna efter stressiga familjesituationer och därtill stressigt arbete.
En fysisk skada gjorde också att vinet fungerade som smärtdämpande. Ingen tablett i världen verkade så bra och snabbt. Men sen kommer precis som för alla andra ångesten som ett brev på posten dagen efter. Hjärtat rusar som X-2000 i bröstet så fort man slår upp ögonen.

Nu vet jag att det är samma med vinet. Att dricka två glas är inget för mig. Jag vill ha mer. Så till sist bestämde jag mig även där. Det måste bli ett slut. Jag vill orka med mina barn och barnbarn. Men jag känner mig så fyrkantig och tråkig och humöret är på topp ena dagen och framtidstron med, för att nästa dag djupdyka och jag tycker synd om mig själv. Har hållit uppe nu från A i tre veckor och bara druckit alkoholfritt vin på helgen. Det går bra men jag dricker samma mängder. Ett rastlöst jävla beteende.

Har också funderat på om hjärnan formades som liten redan med allt sockerätande. Jag tröstades med socker och man vet ju att det kan trigga alkoholberoende lättare. Ett av mina syskon åt inte alls lika mycket socker och har ett fullkomligt normalt förhållande till A. Inte är hen rastlös heller. Att det ska dröja så många år innan polletten trillar ner och man fattar. Det känns sorgligt. Nu ska rastlösheten som äter mig inifrån tämjas på något sätt utan att det också går till överdrift. Testar just nu mindfulness. Det funkar men är inte tillräckligt. Nån som känner igen sig?

Måste bara säga att jag tycker forumet är suveränt. Har läst och i bland skrattat så jag gråtit. Tack för det! Ämnet är ju så allvarligt så det behövs all humor i världen för att kunna tackla problemen. Kram / FM

LenaNyman

Intressant att läsa om sockertriggern. Det var nytt för mig.

Mindfulness och rastlöshet var det, ja. Jag hade ett uppehåll i höstas och då härbergerade jag nog mer rastlöshet inombords än nu. Jag vet inte vad det beror på riktigt, kanske har jag kommit ett litet steg närmare nån slags acceptans. Jag har inte lika "bråttom" den här gången. Kanske spelar årstiden roll också; det är lättare att glädjas när sol och värme lättar upp tillvaron.

Jag har nog det här svartvita i mig också. Det är lätt att stå ut i sina föresatser när man är på topp. När man sen är nere i dalsänkan så ... det är då jag bara vill fly. Men jag har börjat fatta att alkoholen inte är nån vidare smart lösning för min del. Speciellt inte som jag använt den; som tröst och tidsfördriv i ensamhet när Lucas varit bortrest.

Tre veckor, det är fint, FM! Vi får guppa vidare i den oländiga terrängen.

:)

/Lena

Meredith12

Vill oxå heja på o komma med glada tillrop. Om man ska tro mindfulnessexperterna så kommer det att gå bättre o bättre ju mer du utövar. Har aldrig blivit så regelbunden själv.
Har du tips på något ok alkoholfritt rött?
M

FataMorgana

Så roligt att få respons på det man skrivit. Spännande varje gång man loggar in. Flyktbeteendet är nåt vi alla verkar ha som gemensam nämnare också. Jo, socker och alkohol plus andra beroenden ser ut att ha samma tillhåll i hjärnan. Jag har läst en del om det och kom bl a till denna intressanta artikel:

http://www.google.se/url?sa=t&source=web&cd=6&ved=0CBcQFjAF&url=http%3A…
Hoppas du kan läsa den.
Ja, vi får försöka peppa varandra. Nu jäklar ska sommaren bli den vila och återhämtning vi alla så väl behöver. Ut ur vindimman o starkare i höst. Kram FM

FataMorgana

Jag tänker inte ge mig med mindfulnessen. Den behöver jag verkligen. Jag lyssnar på relaxappar det sista jag gör innan jag somnar med lurarna i. Allt för att få hjärnan att spåra om och in i lugnet.
Eftersom rödvinet var/är min stora last så valde jag vitt alkoholfritt vin i stället. Tycker inte jag hittat nåt rött som smakat bra. Jag slängde i lite limeskivor i glaset o då blev det ännu bättre. Sen lyckades jag trycka i mig mer än en flaska av det också på kort stund. Så där var jag verkligen inte mindful :). Jag blir så trött på mig själv och mitt beteende. Glupsk. Alltid ätit fort och undrat vad folk sysslar med då dom aldrig får i sig maten nån gång. Medan jag väntat så har jag hällt i mig både det andra och tredje glaset vin allt medan andra blöter sina läppar mellan tuggorna. Vad är det för fel
På en????? Kram FM

mod60

Jag känner igen mig i mycket av det du skriver. Jag var oxå ung på 70 talet, slutade oxå röka tvärt osv. Denna rastlöshet och att allt ska gå fort fort är något väldigt bekant. Jag dricker lika mycket antingen det är med a eller utan. Jag gillar a-fritt bubbel och en sådan flaska klämmer jag i mig på en timme utan problem! Nu är jag nykter sedan snart 4 månader och det är fantastiskt skönt. Jag har oxå haft stor hjälp av forumet och skrivit mycket i min tråd. Många fina människor som stöttar en finns här och det är gott stöd. Försöker stötta så gott jag kan. Med detta vill jag välkomna dig hit och GRATULERA dig till dina nyktra veckor :)
//mod60

FataMorgana

Har läst mycket av det du skrivit under mina veckor här innan jag registrerade mig. Känner också igen mig mycket i det du skriver. Tyckte inte jag hade så stora problem. Blev mest bara trött och somnade i soffan på fredag -lördag. Bilder som ungarna tog på en sovande, halvfull morsa med gapande mun var dock inte så kul att se. Samma sak helg efter helg. Aldrig körbar en tidig helgmorgon. Ska man leva sitt liv så? Det går ju så fort. Jobba, äta ( dricka), sova, dö? Och inte ha ork för annat heller. Nä fy! Jag vill ha tillbaka livsglädjen i mitt liv. Den äkta.

FataMorgana

Idag har jag ont. Mer ont än vanligt. Jobb + Ont=stress=katastroftankar = mera stress= ÅNGEST =
dra i mig lite vin. Tänker jag INTE göra. Andas...

farmor

Efter att ha försökt minska mitt vindrickande utan att lyckas mer än någon enstaka kväll (eftersom jag inte kan räkna till 2) så är det bara att inse faktumet att det är 0 tolerans som gäller. Det låter så tråkigt...men det kommer att skapa mindre ångest över tappad kontroll. Jo jag hällde ut 2 nyinköpta vindunkar i natt just för att jag har fått den insikten. Det måste gå! Lycka till för oss alla som kämpar mot alkoholmonstret!

mod60

Jag tror stenhårt på att ta en dag i taget och verkligen göra det bästa av den dagen. Utan alkohol! Med tiden tänker man mindre och mindre på alkohol, det är som att man läker på något sätt. Man orkR jobba och leva!! Det blir bättre med tiden tycker jag att jag kan säga efter 4 månader nykter! Mycket bättre!
Kram
Jag tänker oxå att jag inte ska ta första glaset suget går ju över :)

FataMorgana

Strongt gjort att hälla ut två dunkar - bravo :). Tror inte att jag fixat det. Det är nog först när man verkligen accepterat att jag KAN inte dricka måttligt som lugnet infinner sig. Att man inser att det är det enda och rätta beslutet. Inget mer dribblande och testande fram- och tilöbska. Det är klart, end, finito. Inte en droppe till. Så då är det ju förstås en fördel om man är lite "antingen eller" :).

FataMorgana

Sant Mod. Återigen är det ju det här med att inte sväva i väg med tankarna in i framtiden. utan ta en dag i taget. Eller helst vara bara här och nu. Lättare sagt än gjort men försöka duger. Stress är förödande på många sätt och att bli medveten om sitt tankemönster o sina reaktioner på tankarna är fascinerande. Och hur många av mina stressande tankar som slutar med att jag dricker vin.

FataMorgana

Har alltid trott att Fata Morgana betyder "Dimman lättar". Tänkte det var ett lämpligt nick. "Vindimman lättar".
Nu läste jag senast att det betyder "strålande hav", typ. Tja, det är ju inte så tokigt mål det heller :).

Fata Morgana betyder egentligen hägring på italienska. Ordet kommer av fenomenen utanför Sicilien och den kalabresiska kusten. I en mer tolkad version kan det också betyda luftslott. Funkar väl väldigt bra som nick, eller hur?

Kram och tack för fin hälsning i min tråd / M som är dagens besserwisser

FataMorgana

Det är ju på sätt och vis ett luftslott man bygger om man inbillar sig att man nån gång kan bli en normaldrickare då man är en allt- eller inget person som jag är. Ska jag ha i minnet:).
Här har du en till besserwisser så det är lugnt :D. Kram

FataMorgana

Det var länge sen ordet fest väckte positiva känslor hos mig. Fest har i många år varit förknippat med ett obehag redan innan för att jag vetat hur det slutar. Inte jag som är aspackad utan min kära. Bortom all kontroll minst 8 av 10 ggr. Och jag själv har knappt kommit i form då är det dags att gå hem. Eller gå var ju lite att ta i ...en lealös går inte. Så min tröst och min fest blev att dricka vin, dansa för mig själv och spela musik hemma på högsta volym. Känns patetiskt när jag skriver det men jag älskar ju att dansa.
Vem av oss har problem? Han som dricker som en normaldrickare hemma tillsammans med mig och som absolut inte behöver ta nåt glas mitt i veckan, men som varje fest blir så jävulskt packad och personlighetsförändrad? Eller jag som minst dricker 3-5 (?)glas varje gång och varje helg och gärna nåt glas mitt i veckan? Skillnaden är att jag känner att jag inte mår bra psykiskt och fysiskt. Dagen efter minns han ingenting av vad han sagt och gjort men det är glömt till nästa fest. Det är så sorgligt att man inte ska kunna ha kul på fest tillsammans. Men man kan ju bara förändra sig själv...

mod60

Min man dricker gärna sig ordentligt berusad när vi är borta eller har gäster men aldrig däremellan. Jag var precis som du drack ok med andra men når jag var SJÄLV, då hällde jag i mig. ALLT. Men jag tycker att mannen har lugnat ner sig lite med sitt drickande sedan jag blev nykter. Han har tom. tillstått att han "kanske dricker lite mycket ibland" och det var ett stort framsteg. Vi har pratat mycket om det som hände förra helgen, läs gärna i min tråd om du vill veta, och det har varit bra för oss.

PS gillar ditt namn!
Mitt handlar om att ha modet att leva nykter :) Med allt var det innebär!!!!!!!!

hälsningar från en " allt eller inget person" till//mod60

FataMorgana

Och tålamod för att stå ut med det du var med om förra helgen. För det lär jag också få uppleva många gånger framöver nu om jag ska vara nykter på fester. Konsumtionen här hemma är måttlig för maken på helgerna. Ibland knappt nånting nu när inte jag fyller på med vin som han ändå inte gillar speciellt mycket. Ändå har jag inga större förväntningar att han ska ändra beteende på fester vi går på. Det är som att det vore en naturlag att man måste dra i sig allt som finns att tillgå i alkoholväg. Och det gäller för de flesta i sällskapet men han blir ju en helt annan person när det tippar över. Ibland har jag önskat att det fanns en dold kamera under en fest och att man dagen efter skulle bjuda sällskapet på deras egen lilla biofilm. Jippi- vad kul!! NOT! Tror flera skulle överväga att bli nykterister faktiskt.
Nu ser jag fram emot en fredagsmiddag med lite a- fritt vin. Tänk att man kan längta efter det också. Trodde jag inte. Ha en fin helg Mod och alla ni andra på forumet. I morgonbitti hoppas jag att vi vaknar klara i knoppen :). / FM

FataMorgana

Gomorron:). Känner mig som jag var på fest igår. Tung i skallen trots ingen a. Kanske förkylning på g?
Brukar ligga och lyssna på intressanta föredrag jag hittar på youtube. Har hittat en man som föreläser mycket om missbruk, en kanadensare, Gabor Mate. I det här föredraget föredraget berättar han om "The hungry ghosts" dvs det svarta hål som alla missbrukare har inom sig och som man försöker fylla. Allt för att må bra. En halvtimmes föredrag. Mycket intressant faktiskt. Här är länken:

http://youtu.be/66cYcSak6nE

Hoppas ni får en fin söndag. Kram / FM

FataMorgana

Nu har jag identifierat några av känslorna som får mig att vilja dra i mig några glas vin, dom jag nämnde i rubriken. Sitter och dividerar med mig själv om jag ska göra det. Tur det är söndag och jobbdag i morgon. Det bromsar mig lite grann i alla fall. Bra att skriva av sig när det känns som man ska sprängas invärtes. Vill lägga mig ner som en treåring och slå på nåt och storgråta. Men det gör jag ju inte förstås...Känner mig gammal, astråkig och passé. En fysisk skada gör att jag inte kan springa annars har jag gjort det tills jag stupat tror jag. Nu ska jag stanna kvar och andas och inte ta det första glaset... Tror och hoppas jag. Amen / FM

FataMorgana

Sen när stavas ledsen med z??? Måste kolla lite bättre innan jag skickar.