@Wind blir också en konstig relation att du ska ge han tillåtelse att dricka eller inte som om det är ditt ansvar. Du kan sätta gränser för dig men vad han gör eller inte borde ligga på honom.
Kanske går det att prata med honom när han är nykter men att diskutera men någon som är påverkad är helt meningslöst, den diskussionen går inte att komma fram i då de säger vad som helst för att rättfärdiga att de druckit. Ta hand om dig ❤️

Han manipulerar dig. Du kan inte besluta om han "får" dricka eller inte, han är vuxen. Däremot kan du sätta gränser för dig själv, som att du inte vill umgås med någon som dricker. Han får ta konsekvensen av det, vilket är att er relation inte kommer att fungera.

Börjar ledsna på vår relation

Knappt sex, han vill inte åka någonstans,han tar aldrig semester, får han ledigt 2 dagar nån vecka så ser han till att han ger bort det till en kollega för han påstår att varför va ledig för. När han blir full så går hans humör ut över mig vilket är ca 2 gånger per månad, pissar på sig

Senast igår sa han att han hade önskat att jag skulle tagit droger för att jag var för trött när vi var ute en kort stund. Det gillade jag inte alls att höra för droger vill jag inte ta.senast var det återfall och inget jag önskade.

@Wind
Han låter sjuk, i missbruket. Så länge du stannar med honom så dras du längre och längre ner också i ditt medberoende.
Lämna honom, han gör dig bara olycklig och bryter ner dig.
Var rädd om dig!

Låter inte som ett sund och bra förhållande. Du gör rätt i att ifrågasätta varför du ska vara kvar i denna relation. Bättre vara själv än att leva i en relation med någon som får dig att må dåligt. Att ens säga så att tycka att någon ska ta droger, helt sjukt. Om en partner är trött frågar man väl hur det är och om man kan hjälpa personen på något sätt. Lägg dig och vila en stund, jag fixar maten osv..

Nej det känns inte sunt alls

Jag ifrågasätter allt nu och väger minus och plus i detta och det är 85 % minus

Jag känner mig ledsen nästan hela tiden och är ofta på spänn inför honom

Känner igen detta med att vara på spänn och ledsen, jag har separerat och mår så mycket bättre när han inte är i närheten. Bara att få ett sms eller att han ringer stör min harmoni, jag vill ha så lite kontakt som möjligt.

Ja jag funderar och klurar mer o mer för varje dag som går hur jag ska göra.

Kanske ska säga som det är att jag älskar han men det här går inte längre
Behöver inte förklara egentligen så innerligt mer än det,för jag har gjort det många gånger och han förstår ändå inget.

Ja jag känner att det håller inte.
Jag litar inte alls på honom, jag är inte trygg, jag kommer inte över allt han sårat mig med, han respekterar inte mig, och jag känner mig som en ovattnad blomma som väntar på nåt

Tack för era svar🌹

Ja det låter och känns tragiskt 🥺

Det är för mycket otrygghet.
Jag märker hur orolig jag är vid han, innan han kommer, när han ska vakna, osv, det är nästan så jag önskar nåt illa händer för jag ska lämna.
Och det får mig att tänka att jag vill ju inte det här, utan jag har nog stannat tills nu för att jag är rädd för om jag gör fel att gå eller att jag tänker på hur han kommer ta det!!!

Spelar nog inte någon roll om jag älskar han för det känns inte ok att sitta o gråta var o varannan dag

Alla har rätt att känna sig trygg, det är viktigast av allt. Bor ni ihop? Kan du flytta hem till någon familj eller vän bara för att komma ifrån några dagar och kunna tänka och fundera i fred?

Nej vi bor inte ihop.
Jag måste samla mig och bestämma mig bara om när hur o var.
Vill inte stå här sen o ångra mig.
Vill inte gan ska känna jag kastar bort o ångrar fram o tillbaka utan jag behöver bestämma mig till 100 %

Bra att ni inte bor ihop, ta lite tid ifrån honom för att fundera, kanske prata med en nära vän om hur du har det för att få en utomståendes perspektivet.
Ta han om dig, du är värd att få må bra 😊