Hej
Jag känner att det är dags för mig att göra en uppdatering då det är ett tag sedan som jag skrev här.
Jag var frestad att leta upp en av mina gamla trådar på denna sajt, men jag väljer att låta dem vara begravda. Dom river bara upp en massa minnen.
Ni som har orkat följa mina inlägg vet vilket kaos som jag har haft. Jag vet att jag inte är ensam om och ha detta kaos.
Jag mår mycket bättre nu.
Jag känner mig gladare och jag känner hopp inför framtiden. Det är något som jag inte trodde sommaren 2017. Nu har jag börjat se hur dåligt som jag har mått. Och så vill jag inte må igen.
Jag tog steget och ställde ett ultimatum , han var inte redo för det ultimatumet just då...
Men efter 3 månader så sökte han upp mig och var redo att visa mig att han ville ha mig i sitt liv.
Det var inte bara alkohol utan också droger inblandade. Bland annat morfin. Som han hävdade inte var en drog eftersom läkare skriver ut morfin. Då bad jag honom visa receptet. Men det hade han inte eftersom han köpte från en langare. Då fick jag nog av det hela. Alkohol morfin hasch och amfetamin. Är det allt skrek jag till honom. Räcker det inte skrek han tillbaka . det var mycket bråk. Jag gav upp....
Nu har han lagt av med drogerna... Går på öppenvård, men dricker alkohol men inte i samma mängd som förut. Har börjat sköta sitt jobb. Bara det är en seger....
Jag vet att det är en lång väg att gå fortfarande och jag vet att han nog aldrig kommer att bli helt fri från alkolismen helt och hållet. Det har jag accepterat. Men det viktigaste av allt han har blivit mycket snällare mot mig. Slutat misshandla mig psykiskt. Jag mår 100% bättre nu än förut. Och det är det som räknas.
Jag vet att det kan komma bakslag.... Det är jag beredd på, men just nu mår jag bra och det är huvudsaken. Jag sover hela nätter och jag vaknar inte med ångest. Det är ett steg åt rätt håll. Hur det blir i framtiden det får framtiden visa.