av Charlie1

Charlie1
tis, 2023-08-01 - 08:31

Jag har alltid varit en arbetsnarkoman (precis som min pappa och farfar var).
Det kändes under de 31 år som jag jobbade att jag var mer gift med jobbet än den
man som jag är gift med. Inga barn, det ”hann” jag aldrig med eftersom jag prioriterade
jobbet. Jag blev tidigt avdelnings- och budgetansvarig och jag la hela min själ i jobbet i
alla år. Jag lyssnade tyvärr inte på kroppens varningssignaler när jobbet även tog över hjärnan nattetid. Jag orkade inte gå på tillställningar, fester eller träffa gemensamma vänner längre.
När jobbet inte ”kickade” tillräckligt så började jag hårdträna 6 dagar i veckan.
Till slut gick det inte längre utan jag var totalt utmattad. Var sjukskriven i 2 år och 3 mån.
Läkarna proppade i mig olika tabletter som absolut inte var bra för mig, det märkte jag senare.
När jag blev sjukskriven och förstod innebörden så var det som rustningen jag bar dygnet om
föll av mig och jag stod där naken och vilsen och visste inte vad jag skulle göra. Det gick så långt
att jag inte vågade gå och handla eller promenera. Men den lilla glöd jag hade kvar använde jag
så småningom till att vända detta. Det tog tid men jag lärde mig åka buss och tåg igen, gå in i en affär osv.
Men under denna tid kom också alkoholen att bli en viktigare räddning för mig. Till en början bara
någon/några dagar i veckan, men det började accelerera allt mer.
Efter sjukskrivningen gick jag en trädgårdsutbildning med både teori och praktik. Jag trivdes väldigt
bra, men var borta en del pga för mycket drickande. Jag klarade dock utbilningens alla delar och fick
bra betyg.
Därefter var det upp och ned. Jag blev av med mitt körkort pga att jag körde rattfull. Det tog mig mycket hårt. Har varit på olika praktikplatser. Söker jag hela tiden men det är svårt eftersom jag idag
är 58 år. Helst skall du vara 30 år med minst 20-25 års erfarenhet !
Eftersom jag alltid varit en morgonmänniska så har det tyvärr blivit så att jag kunnat börja dricka redan vid 05.00-tiden när jag sitter framför datorn. Det senaste halvåret har jag varit uppe i 3-5
bag in box per vecka. Jag har alltid tyckt om vin så jag har ljugit för mig själv. Trots detta har jag
ägnat mig mycket åt mina intressen, läsa, skriva artiklar i sociala medier, debattera och gått kort-
studier digitalt. Det har inte varit några problem. Men allt detta gör jag hemifrån.
Nu i juni så blev det klart att jag skulle få göra en arbetspraktik i en butik som säljer allt från elektronik till kläder. Jag har ju i 31 år jobbat dagligen med kundkontakt och älskar detta och
att få kombinera det med butiksgöromål tyckte jag var toppen eftersom jag lagt karriärstegen på
hyllan. Jag trivdes mycket bra men det slutade med att jag blev uppedagad av att lukta alkohol så
förra veckan blev det stopp. Nu känner jag mig så misslyckad att jag inte klarade av detta och vet
inte hur jag skall ta nästa steg. Alkoholen tog över. Som person är jag mycket stark men så otroligt
svag för alkoholen. Jag vet inte vad jag skall göra nu, jag vill ta mig ur denna ”skit” för den fördärvar
allt för mig, men den lockar mig hela tiden. Jag vet att jag måste sluta helt det går inte att dra ner
på drickandet för då är jag där igen.

Sisyfos
tis, 2023-08-01 - 10:29

Hej och välkommen hit!
Det låter som om du haft det rätt jobbigt och att du nu är redo att ta tag i ditt liv. Läs Axiennes tråd här på forumet. Spännande tråd om en helomvändning från ett allvarligt missbruk. Jag tänker att du har använt alkohol som medicin. Du fick tabletter utskrivna också som du inte mådde bra av. Det är så viktigt tror jag att ha inre balans, annars är det så lätt att börja självmedicinera som du har gjort och sen utvecklat ett riktigt allvarligt beroende. Tabletterna kan mycket väl ha bidragit negativt.
Hur känner du inför att söka hjälp för ditt beroende? Det går att sluta själv, det går att söka hjälp, kanske kan du behöva prata med någon också och få lite perspektiv på ditt liv och dig själv. Att bli nykter har för mig också varit en inre resa för att lära känna sig själv, acceptera och förstå, förlåta. De goda egenskaper och jobba med de mindre goda egenskaperna. Alkoholen för mig fungerade som ”bromsklossar” (nu snodde jag det ordet från Kaffestugan). Vad jag menar var att den stoppade initiativförmågan rätt effektivt. Jag blev seg och orkade inte få saker gjort. Jag är rätt aktiv och igång annars, så en del i min medicinering med alkohol var ju att jag ville vila. Det blir en konstig sörja.
Det är full möjligt för dig att sluta dricka. Och jag tror att du mår bättre då efter ett tag. Synd att du hann bli av med din praktikplats, men du hann uppleva glädjen i jobbet och det är positivt. Jag tycker att det låter som om du har mycket driv och är en positiv person i grunden. Låt inte alkoholen hindra dig mer. Sök hjälp eller sluta på egen hand om det funkar men var försiktig med abstinensen. Du har allt att vinna på att lägga av och det låter som om du helt har tröttnat på alkohol.

Charlie1
fre, 2023-08-04 - 07:06

@Sisyfos Hej
Tack för ditt svar. För några år sedan gick jag på öppenvård men jag trivdes inte med deras upplägg. Jag bad att få komma till Nämndemansgården där jag totalt bodde i 5 månader. Även här var jag inte mottaglig för deras upplägg. Jag är en öppen person som kan prata om allt, men när det kommer till att jag måste prata om mig själv då sluter jag mig. Jag har så väldigt mycket inom mig som jag aldrig får ut. Det bästa med att bo på gården var att jag kom hemifrån. Mitt äktenskap är inget bra för mig. Ja i efterhand är det lätt att säga, men varför gick jag inte därifrån tidigare när jag hade bra jobb och chansen ? Det är lätt att säga i efterhand, men på något sätt var det tryggt. Idag längtar jag bara efter att få bo själv med mina katter, jag är inte längre rädd för det. Men pengarna styr, jag har bara ersättning från F/K för jobb&utvecklingsgarantin (via A/F) och det är svårt att få bostad och allt att gå runt med den summan. Jag och mannen har i flera år bott på vars en våning. Det är inget liv. Jag försöker ha så lite som möjligt med honom att göra.
Jag behöver alltid en ”morot” som sporrar mig att gå framåt. Det fick jag genom den praktikplatsen.
Mycket kundkontakt som är min stora passion, få designa bord med olika varor, sätta ihop, enligt mitt eget tycke, snygga frontskyltningar. Stå mycket i kassan osv. Jag tyckte jag fick allt. Men så fick jag en rejäl svacka och den har jag svårt att komma över. Jag bannar mig och är så fruktansvärt besviken på mig själv att jag inte klarade att hålla mig nykter. En del av orsakerna beror på att mannen gick på semester ungefär samtidigt som jag började jobba. Han är speciell, vill gärna trycka ner folk, inget är bra förutom det han själv gör.
Jag har denna veckan försökt att ta mig i kragen och inte stanna upp. Jag har te x suttit på biblioteket i stan i flera timmar per dag för att få vara ifred och läsa böcker.
Jag måste bara försöka hitta en ny morot så jag kommer ur detta och inte hamnar i svår depression igen.

Amanda L
fre, 2023-08-04 - 09:56

@Charlie1 Vilken sits du är i !
Måste kännas förskräckligt. Det finns ingen chans att du kan få en chans till på jobbet om du berättar om hur du har det? Jobb, lön är väl vad du behöver för att kunna skaffa något eget? Jag hoppas verkligen du kan komma loss på något sätt.
Kramar i drivor…❤️❤️❤️❤️