I lördags gjorde jag det igen.
Trodde jag kunde dricka måttligt. Men så jäkla fel jag har.
Jag dricker inte varje dag. Men när fredagen kommer är de min avslappning. Kan bli en flaska vin (ibland 2 på helgen) ingen annan dricker vin här hemma så de blir att jag dricker de själv.
De gånger fungerar det ok och när jag går ut o käkar och tar ett glas eller två.
Men de är de andra ggrna när de slår slint i huvudet. Och jag vaknar upp och inte minns hela kvällen.
De har hänt oftare och oftare på senare och igår bestämde jag mig. Att jag kan inte dricka alkohol. Förutom avslappning, att jag blir mer social (till en början) smaken… så ser jag inga som helst positiva saker med alkoholen. Den ger mig mer skuldkänslor, skam, huvudvärk och negativa följder.
Det ska inte vara så svårt att bara låta bli va?!?
Jag tänkte jag inte skulle sätta mig i dumma situationer heller men har dessvärre en Aw framför mig och en utgång med tjejerna. (Dessa två är de jag som har styrt upp). Jag är säker på att jag kan dricka alkoholfritt dessa gånger.
Men jag ser också en form av saknad i mitt huvud redan. ”Den kalla ölen en varm sommardag” ”vinet på balkongen” osv. Mitt huvud vill spela ett spratt för mig. Jag kan inte dricka och jag ska inte.
Jag kommer definitivt behöva lite substitut. Något att ersätta suget med.. en aktivitet, cola zero, nya tankebanor och framför allt så har jag berättat för min sambo. Att jag behöver hans hjälp i det hela. Hans stöttning.
Nu är det måndag…. O vardagarna flyter på som vanligt. Bävar för helgen. Men den kommer komma och jag ska boka upp mig på en massa roliga aktiviteter som kanske kräver att jag måste köra bil eller något.