av Kennie

Sattva
tis, 2021-04-13 - 12:30

@Kennie Oj, engagemang inom tre områden, brödjobb, extrajobb, utbildning. Förstår att det är lite för mycket! Själv har jag gått ner lite i tjänst på mitt brödjobb för att kunna ägna mig mer åt min passion. Som till viss del drar in pengar (allt jag tjänar där lägger jag i vidareutveckling/ vidareutbildning inom passionen).
Att ha svårt att säga nej är nog klassiskt. Man blir ju lite smickrad också att få lite udda/ utmanande uppdrag(?).
Du reder ut det är jag säker på🤩🌞🌼🌷

Andrahalvlek
tis, 2021-04-13 - 15:37

Jag har nästan fobi för att inte bli klar i tid. Jag måste träna på att säga ”jag har inte haft tid, behöver en vecka till på mig”. Just nu måste jag säga så när folk fredagar efter besked inför sommaren och jag inte har lagt en timmes arbetstid ens på sommarplaneringen än. Folk tar det förvånansvärt bra, bara de får ett svar.

Min chef säger alltid ”jag har inte hunnit” men hennes ton är antingen uppgiven eller signalerar det-borde-du-begripa-att-jag-har-så-mycket-att-göra. Själv försöker jag välja ord och känsla som signalerar ”förlåt att du inte har fått besked än, jag har haft fullt upp med annat, men nu snart ska jag ta tag i det och jag återkommer asap till dig”.

Det känns bättre för mig själv också när jag ber om förlåtelse bokstavligen. Jag tycker ju att det är dålig stil av mig att inte ge besked i god tid.

Kram 🐘

Se klart
tis, 2021-04-13 - 15:53

HejKennie
Jäklar det låter mycket.
Känner igen detta med större kapacitet- MEN- behovet av avkoppling, riktig sådan, är också större.
Ibland tror jag vi är lite skadade av vårt drickande= alltid lite dåligt samvete och skuldkänslor. Men det behöver iaf jag öva och öva för att få bort.
Att känna ”det här är tillräckligt för idag” är en konst. Jag tror alkoholproblem hör ihop med svårigheter kring gränssättning överlag.
Bara en luddig tanke (som vanligt haha) från mig! kram.

Kennie
tis, 2021-04-13 - 22:02

Tack för svar Sattva, Tofu, Andra halvlek och Se klart. Ja, visst är det lite smickrande att bli tillfrågad, och känns bra att säga att man kan fixa saker. Men, som ni säger, bättre att fokusera där man har sin spets. Och eventuellt dra ned på fasta tjänsten lite, skulle kunna skära ned på utgifter och gå runt på mindre. Håller med om att problem med gränssättning nog hänger ihop med annan gränslöshet, som med alkohol. Ska ha ett mantra nu - inget mer i maj- vill kunna njuta av vår och tillåta mig att vara ledig... Tack igen för svar, känns skönt att få bekräftelse på att jag har för mycket på gång samtidigt.

TappadIgen
tis, 2021-04-27 - 17:14

@Kennie Hej Kennie! Du var en av de första att svara på min första tråd här för länge sedan, men vi har kanske inte korsat vägar här på länge nu. Jag såg att du skrev i en annan tråd att du studerade din mors modersmål. Det gör jag också faktiskt! Det lite pinsamma i sammanhanget är kanske att jag ändå lärde mig läsa och skriva på ett annat språk än svenska, men när jag väl började skolan så var alla mina vänner svenska och lektionerna såklart. Så idag har jag i det närmaste helt glömt det, men jag kör med en app som heter Mondly dagliga gratislektioner, men jag vet inte om jag har kommit så långt med det. Jag kan ju inte föra några konversationer direkt ännu.

Hur går det för dig med lärandet?

Kennie
lör, 2021-06-12 - 17:03

Hej!
Har funderat lite och känner att min tråd passar bäst här under Vara måttlig. För mig innebär måttligt drickande att dricka ett glas vin typ varannan månad och att aldrig mer bli full. Det har funkat för mig sedan juli 2020. Har ett par gånger fått slå bort tankarna på att ta ett glas, men senaste halvåret har det varit ytterst få gånger. Det som får det att funka för mig tror jag är att jag genuint tröttnat på att bli full och vara bakis. Jag tycker att fulla människor är tråkiga att prata med och beter sig förutsägbart och ofta fånigt. Jag vill inte bete mig så längre. Jag känner ingen avund mot dem som dricker som jag gjorde förut, utan tycker snarare lite synd om dem. Dessutom njuter jag så mycket av att aldrig vara bakis, ha bakisångest, skämmas över att ha varit för full. Det är en stark motivation. Börjar känna att alkohol är ungefär lika viktigt i mitt liv som typ pannacotta eller tårta. Det kan vara gott någon gång när det bjuds, men inget jag själv prioriterar att se till att det serveras.

Torn
mån, 2021-06-14 - 22:20

@Kennie Hej! Du har verkligen landat i vad jag kallar ett måttligt drickande. Det är inte berusningen du är ute efter och kan lätt avstå och bara rycka på axlarna. Jag tycker att du ska vara riktigt stolt och nöjd med det jobbet du har lagt ner för att ha kommit dit du är. Bara det att du forfarande är rejält aktiv här på forumet säger mycket. Kram 🤗

Kennie
fre, 2021-06-25 - 10:33

Hej vänner!
Tack för era kommentarer! Nu ligger påskmusten på kylning och jag ser fram emot att fira min andra nyktra midsommar. Jag önskar er detsamma och hoppas att det blir lite sol i alla landsändor åtminstone någon gång under dagen...

Vinäger
fre, 2021-07-02 - 21:22

Kennie, du är en oerhörd förebild här. Mycket på grund av att du visar att det finns ett alternativ till det svart/vita. Missförstå mig rätt, för de flesta finns det inget alternativ och solskenshistorier har vi många av (obs, menat som det positiva de är). Men för alla som inte upplever samma sak, är det otroligt viktigt att läsa om andra. Att inte alla upplever exakt samma sak. Genom dina kloka funderingar kanske någon får den igenkänning som behövs för att den ska stanna kvar här. Fortsätta läsa. Begrunda. Och kanske komma fram till en personlig lösning.

Kram

Kennie
sön, 2021-07-04 - 09:40

Tack för din kommentar @Vinäger. Ja, jag tycker det är väldigt bra med den nya underavdelning "vara måttlig". Att få resonera kring hur det kan fungera. Något jag upplevt de gånger jag tagit ett glas är att det känns laddat, det är inte den obekymrade upplevelsen det en gång var. Det är inte så att jag är rädd att tappa kontrollen igen, just nu känns det avlägset, men en sorts vaksamhet och ständig utvärdering kopplas på. Är det gott, varför gör jag det här, är det här ett bra tillfälle? Många tankar som drar igång. Just nu känner jag mig mer bekväm med att inte dricka. Jag har alltid varit ganska ombytlig i mina åsikter (men ombytligheten är konstant! ) så för mig kommer det nog vara ett fortsatt utforskande.

Kennie
fre, 2021-07-30 - 11:30

Kort utvärdering av juli. Jag har vid några tillfällen druckit ett glas vin till maten. Vid något tillfälle har impulsen att ta ett andra glas kommit, men numera är den inte starkare än impulsen att äta mer godis än man borde eller ta mer mat fast man är mätt. Jag tror att vi alla människor har en grundinställning som är "det här var gott, jag vill ha mer". Länge har tillgängligheten gjort att vi inte haft möjlighet att äta och dricka för mycket, men med det överflöd vi har idag behöver vi hela tiden sätta våra egna gränser. För egen del känns det som att alkohol nu fått samma status för mig som mat och godis, som jag aldrig haft problem att styra intaget av. Måttlighetsprincipen råder; jag proppar inte i mig choklad och jag häller inte i mig vin. Jag tror att jag förut lät alkoholen ha något sorts frikort, där jag på grund av romantiska idéer om njutning och guldkant tillät mig att överkonsumera. Nu tycker jag att berusning lockar lika lite som att bli proppmätt. Man får förstås inte glömma att alkohol är kemiskt beroendeframkallande, vilket mat och godis inte är, så därför håller jag alkoholen kortare än det andra och är mer vaksam när det gäller hur ofta och framför allt hur mycket. Det är kanske viktigt i sammanhanget att jag inte hade hunnit utveckla ett starkt fysiskt alkoholberoende och jag brukade inte flippa ur på fyllan. Jag drack 2-3 kvällar i veckan som mest och när jag drack för mycket blev jag sömnig och gick och lade mig. Vad jag förstår så påverkar det möjligheterna att ändra sättet man dricker på och möjligheterna att kunna dricka måttligt. Jag tror det viktigaste är att vara ärlig mot sig själv. Den insikt jag kommit till är att jag inte vill bli full, någonsin. Om jag börjar omförhandla det bör jag fråga mig vad det är som talar.

Andrahalvlek
sön, 2021-08-01 - 23:41

@Kennie Hurra vad du är bra! Du resonerar väldigt klokt tycker jag. Kruxet för mig är att jag bara orkar vara strikt ett kortare tag. Det gäller mat och godis också. När jag kommer in i stressigare perioder kan jag överäta allt för att det synd om mig, sannolikt även dricka.

Så för mig är det bäst att det alternativet inte ens finns längre, då slipper jag förhandla med mig själv. Men jag tror att mitt missbruk hade eskalerat längre än ditt. Det är så skönt att det faktiskt funkar att bromsa i tid tycker jag, det borde fler göra. Innan riskbruket ens har blivit ett missbruk.

Kram 🐘

Kennie
mån, 2021-08-02 - 22:29

@Andrahalvlek Tack AH! Jag tycker att du är beundransvärd som dels lyckats vända ditt eget liv och även ger så mycket energi här på forumet. Jag tror det är väldigt viktigt att få det där första svaret och peppen som du ofta är där och ger nya användare.

Sisyfos
ons, 2021-08-04 - 08:30

Aha, det är här du håller hus Kennie. Ser ditt namn då och då i kloka inlägg här på forumet. Har ju tydligen även kommenterat i tråden också. Vi har landat i samma bedömning av måttligt du och jag.
Ett glas väldigt sällan. Tror som du att det beror på hur drickandet har sett ut innan och vad man ville med alkoholen om man ska ge sig på måttligt eller inte. Vissa skriver att det är berusningen de är ute efter och att ett glas är meningslöst. Då är det ju ingen bra idé.
Jag har aldrig gillat att vara full och som du gått och lagt mig. I sociala sammanhang var jag alltid måttlig och jag minns de ganska få gånger när det blev för mycket på fester som obehagliga.
Jag har skrivit tidigare att jag vill att alkohol ska vara en ”ickefråga”. Om jag vill ta ett glas ute eller om det bjuds så gör jag det. Men den medicinering jag ägnade mig åt kan jag aldrig starta igen.
Sen kan man ju givetvis fråga sig varför det ska drickas något överhuvudtaget. Mitt svar på det är att det kan vara trevligt och gott. Någon gjorde en så fantastiskt bra jämförelse med tårta i en annan tråd som jag kan relatera till. Jag gillar inte tårta särskilt mycket, men det kan vara trevligt att ta en bit när det bjuds. Vissa tårtor gillar jag inte alls så då tackar jag nej. Jag kan äta tårta en dag, men vill absolut inte ha många bitar eller flera dagar i streck. Är dessutom laktosintolerant så jag måste vara extra försiktig och även fundera över hur magen mår och hur mycket laktos det är i innan innan jag bestämmer mig för att ta en bit. Ingen stor sak helt enkelt. Så vill jag ha det. Men om det flyttar in ett kakmonster i mig får jag ompröva och kanske helt avstå från en bit.
Känns lite trevligt att faktiskt kunna prata om det här i en tråd. Testa och resonera om den här varianten. Jag drar mig lite för att skriva att jag druckit sammanlagt 3 glas vin i juli i samband med mat -ett per gång. Det väckte inte mersmak. Så det känns bra att ha hittat någon som också testar det här och skriver några funderingar.