av Intesomnormen

Deltar i vårdens alkoholprogram. Cirka dag 29. Småbarnsförälder, och är fullt öppen med min make. Fått ett rejält återfall (vin över flera dagar, någon nykter dag, dit igen) mellan paket 1&2, och upplever det otroligt tufft att repa mig. Nykter dag 1 nu, skäms som en hund att jag köpt vin för att hantera press och stress på jobbet. Blev -alldeles- för mycket igår.

Skulle behöva lite ytterligare pepp på hur man rycker upp sig efter ett återfall. Tips eller något som fungerat bra för er?

Motivationen är enormt stark att åstadkomma förändring men just nu känns det så otroligt tufft att ställa om, och programmet gör ju nästan att man fokuserar endast på just alkohol.

Sisyfos
mån, 2023-02-06 - 05:13

Jag har egentligen inga bra svar mer än att sluta direkt. För mig har det varit avgörande att inte ha alkohol hemma. Det ska inte vara enkelt att dricka. Ångesten efter ett återfall lägger sig efter några dagar och då känns det bättre igen.
För mig har det varit avgörande också att arbeta med annat än alkohol. Att få livet att fungera utan. Den där insikten om att alkoholen inte löser några stressproblem gör lite ont om det är den medicinen man har använt. För mig har det handlat om att vara mer i nuet och ta hand om mig.

santorini
mån, 2023-02-06 - 09:29

Jag håller helt med Sisyfos. Ångesten lägger sej efter några dagar. Det är inte lätt att komma igen efter ett återfall. Man får vara bestämd med sej själv. Ha ingen alkohol hemma är mycket viktigt i början. Stressa inte för att du tänker mycket på alkohol. Låt det ta den tid det tar. Det går om så småningom. Det är en form av sorgearbete också. Man saknar den möjligheten att varva ner, stänga av hjärnan. Du får försöka hitta andra sätt.

Du måste igenom den tuffa tiden för att komma ut på andra sidan och bli fri. Det går men inte utan ansträngning. Kom ihåg att det är värt det. Den frihet man får är så skön. Ta en dag i taget men ställ in dej på lång sikt. Det är oerhört svårt att lära sej dricka måttligt då man har en missbrukarpersonlighet. Man är allergisk mot alkohol brukar jag tänka. Du kan absolut göra detta.

ångest-nu
tis, 2023-02-21 - 10:49

@Intesomnormen hello!! Hur går det för dig ? Tänkt på dig , men inte varit inloggad då jag tyckte jag fått ordning på det någorlunda, men de har jag ju inte- igår va jag nära på att smita hemifrån för att drickan hemma tog slut- slutade med att jag bad min man dra åt helvete - idag skuld o skam.. igen

Intesomnormen
mån, 2023-04-17 - 13:13

Hej på er,

Länge sedan! Här rullar allt på grymt bra faktiskt, har avslutat just behandlingsprogrammet online - och jäklar vilken häftig resa. -TUFF- Lite drygt 95 dagar behandlingstid, och nu står jag stabilt på 4-6 standardglas i veckan, och har ökat en vecka till 9 glas där veckan innan påsk o hållit det.
Hade ett till snedsteg (ej återfall, annorlunda i definition) där i samband innan mars med mitt tidigare inlägg. Men det är som att kroppen läkt nu, lägger in sug på 0-15/100 veckovis och underskjuter alltid mina mål typ. Har press o stress på jobbet, har bråkat med maken, haft utmaningar med en naturlig utvecklingsfas hos sonen (nej/trots/humör) = spelar ingen roll, tacklar det utan alkohol. Även positiva delar, middag med jobbet vänner grillkvällar osv avklarade inom gränserna. Även själv med barnet som sover osv - har helt enkelt blivit en del av livet och jag ser det nästan som diet; är det värt att slösa ett glas här om jag har 6 st att tillgå. Och då inte superstora glas - små standardglas...

Jag vill med detta inlägg försöka ge lite kraft, bla till ISE som jag läste fått ett ultimatum av sin make. Där hamnade inte vi, men maken fick ju det rådet på något forum, när han ringde till ett terapeutsamtal ang hur att vara anhörig till då mig (tips! Helt sjukt bra för någon som aldrig pratat med en sådan, och känner att forumen tex detta ger rätt spretiga och kanske råd som inte passar er). Bjöd också in honom i själva programmets info, samt de svar jag gett, var alltså helt naken i det vilket gynnat både min återhämtning men också hans förståelse. Min make ville inte ge mig ett ultimatum, för att han älskar mig (och det är just därför man får ultimatum!) och med rädsla för både reaktion från mig men också att ge mig ett sämre psykiskt mående. Såhär i efterhand är jag glad att jag fick sjukdomsinsikt och sökte professionell hjälp, men faktiskt att han INTE ställde ett ultimatum. Men jag vet att det fungerat för andra, så hoppas ni hittar en bra väg framåt men kom ihåg att DU måste må bra för att ni ska må bra.

Dricker 0,5% alkoholfri öl, förutom på fredag lördag då. Även gjort en krisplan framåt för när det kan bli tal om detta igen... Kommer få gå på provtagning nu och oavsett vad provet visar så känner jag ju mig friskare i kroppen, väger också mindre vilket är totalt omedvetet - vin innehåller nog en hel del kalorier. Och jag har satsat på inredning och städning, snacka om att hem och familj också mår bra när mamma mår bra!

Största fördelarna är att jag fått tillbaka mer av mig själv, energi, har ork, sover som EN KUNG/DROTTNING vilket var katastrof när jag drack som mest. Fått många avsnitt just om sömn och alkohol, samt sömn och stress och inte undra på att jag var helt trasig ett tag...

Vår relation är bättre, kanske inte än någonsin, för snedstegen (obs är det inte fullt återfall så är det enstaka felsteg, något som hjälpt mig att hantera min besvikelse och enorma kravlista på mig själv att fixa (även detta) direkt och "perfekt") - snedstegen har påverkat tilliten inom just alkohol, men denna resa har också stärkt oss.

Idag är GIVEN nykter måndag, vem hakar på? Ps känner igen mig fortsatt såklart i allt ni skriver, typ dricka efter gästerna gått eller så samt att detta är en pågående resa över tiden - men ville ändå bara ge en uppdatering att det rullar på bra och att kroppen och hjärtat KAN vinna över huvudet...