Jag är 40 år gammal, har sambo och två barn i åldern 7 och 9 år.
Sedan ett drygt år tillbaka dricker jag på tok för mycket alkohol. Mestadels vin eller cava men även öl om det finns.
Har ångestproblematik sedan tonåren och har kroniska ryggsmärtor efter en omfattande operation för ca 20 år sedan.
För två år sedan slutade jag med morfinpreparat som jag har varit ordinerad i en evighet och sedan dess har alkoholen fått en mycket större roll i mitt liv.
Under alla år jag stod på morfin (relativt låg dos) drack jag knappt något att tala om men efter att jag på egen hand lyckats trappa ut morfinet så har jag onekligen ersatt det med alkohol. Fick sällan något ”rus” av morfinet men förmodligen var min kropp beroende ändå!
I början när jag trappade ut tabletterna var jag bara avtrubbad och trött men kände ingen abstinens efter men efter några månader fick jag en jobbig ångestliknande känsla som liksom kröp sig in under skinnet och som tyvärr har stannat kvar där. Sov om möjlig ännu sämre än vanligt och såg ingen glädje i någonting.
Rent tillfälligt efter en storhandling gick jag in på bolaget som ligger precis bredvid och köpte en flaska bubbel till mig och några starköl till min sambo……..sedan dess har det minst sagt eskalerat. Jag dricker säkert en flaska vin om dagen (utslaget på en vecka) och jag vet verkligen inte hur jag ska ta mig ur det!!!
Ska tillägga att jag aldrig dricker när mina barn är i närheten eller vakna, men det är såklart inget försvar! Jag vill vara en glad och nykter mamma som ser ljust på livet utan med ett eller flera glas vin i blodomloppet.
Hur har ni andra det??

/ En vilsen själ som önskar ny livsglädje

@cama83 Så fint att du hittat hit! Det låter som du behöver ta itu med alkoholen. Här finns hjälp genom alla erfarenheter i trådarna. Så läs och skriv ofta. Det har hjälpt många. Det finns också en Alkohollinje som du kan ringa. Det kan ju vara bra då du har en lite speciell bakgrund. Kanske kan de ge råd om hur du kan gå vidare…
Det finns också ett alkoholprogram med stöd och tips.
Själv har jag varit fri frpn alkohol snart ett år och det var värt alla ansträngningar. Livet kan bli så mycket bättre och roligare…
Lycka till och berätta hur det går!❤️🙏🏻

@cama83 Ja, det kan bli väldigt bra och här finns många som klarat det med stöd och hjälp från andra här. En slags gratisterapi…😀
Dock rekommenderar jag dig att flytta tråden då det är så lite trafik just i det här forumet. Du kommer att få mycket fler svar i tråden Vara alkoholfri exempelvis. Om det är ditt mål?
Men det kan vara tufft i början så ta all hjälp du kan få. Det gäller att komma över puckeln…sen flyter det på för många.
Jag känner numera nästan aldrig något sug efter alkohol, och mer bara som ett minne av något.
Jag har fyllt livet med roliga saker och vartefter har jag känt mig allt mer nöjd och nyfiken på livet igen.
Alkoholen ger ångest och oro, men sabbar också belöningssystemet vilket kanske inte alla vet. Det gör att livet känns grått och trist även mellan fyllorna. Vi tappar förmågan att känna naturlig glädje. Du kan läsa om det i Annie Grace bok tänka klart… rekommenderas.👍❤️