Tjena!
Har efter många års supande rent ut sagt, börjat gå till klinik för det här det här året. Har fått Naltrexon och det har funkat enligt mig sisådär men något är de väl i den där tabletten.

Har lyckats varit nykter låt säga 4-6 veckor i stöten.
Har fått en del återfall och fyllan man får av ett återfall är ju inte av denna värld med världens värsta ångest.

Givetvis får man höra det av sin sambo och hon hotar att det fan nog och att hon lämnar. Med all rätt. Men det kanske inte är det man vill höra. Jag vet ju att jag gjort fel. Inget våld såklart men jävligt otrevlig

När jag är jävligt otrevlig så kan det ha att göra med gamla saker som jag är besviken på eller något som tagits upp de senare dagarna som jag inte är helt tillfreds med.

Något som jag märkte till en början av denna alkoholresa var att man var jäkligt jagad av sina bekanta... Det är nog den värsta jakten jag kännt på någon som valfritt gör något som den var all rätt att göra... Vad handlar det om? Såklart oro men vad blir bättre av att man jagar någon annan?

Enligt kliniken kan ingen sluta på en gång. Men jag kan inte leva med det heller.

Funderar på att skriva en bok om hur dåligt man mår.

Jag vet inte vad jag ville med denna tråden men sköt om er!

@Swatch Hej 👋🏼 Nyfiken fråga: vad gör "kliniken" förutom att skriva ut Naltrexon? Den andra frågan som slår mig, angående att vara jagad, vad jagar de dig om? Fyllan eller nykterheten?

Jag tror även att "kliniken" har fel - det går att sluta med en gång - det finns en massa bevismaterial i form av riktiga människor. Men ingen som inte vill sluta för sin egen skull kommer att kunna sluta tror jag.

Vad vill du?
🩵

@Carisie KBT behöver erbjudas i samband med Naltrexon så minst en gång i månaden tillsammans med blodprov. Detta är en av de största klinikerna i Stockholm så man kan komma dit utan bokad tid. Blev remitterad hit av vanliga sjukvården.

Det här med att vara jagad var något man kände tidigare innan remissen. Även en kamrat till mig känner sig jagad av sina närstående. Även fast du inte är ute på puben så ska de närstående ringa 100 ggr och därefter blir man anklagad för att ha druckit fast man ej gjort det.

Kan man sluta direkt så tror jag inte man varit tillräckligt sjuk tyvärr. Det känns konstigt att dra alla över en kam och påstå det.

@Swatch Ah okej jag fattar. De närstående bryr sig väl bara ock vill dig egentligen väl även om det slår fel.

Jag är ledsen om jag uttryckte mig på ett bättre sätt. Jag tyckte att det var kliniken som drog alla över en kam. Det var också sagt med ödmjukhet inför sjukdomen och inför de som ansåg sig sjuka. Var och en blir salig på sin tro.

Detta med att känna sig jagad känner jag igen mig i. Det blir så stort fokus när man bryter dessa vanor. För mig tog det upp en stor del av min vakna tid under lång tid att få bukt med den känslan. Tvingades in i en cykel där jag läste på massor. Tvingades lära mig tyda mina egna signaler.

Vi har nog väldigt olika ingångar vi människor. Har man ett gott grundsjälvtroende och självkänsla så kanske man enklare tar blickar och frågor. Har man inte det och tar man lätt över andras oro. Allt blir snabbt en tung börda.

Något som hjälpt mig är att öva på vad som tillhör mig och vad som tillhör andra kring olika relationer? Är man en person som direkt analyserar sönder sitt eget bidrag så spär man nog på situationen när andra kastar över sina tillkortakommanden. De anser jag att folk gör när man sprider egen oro när närstående ska sluta. Så om du känner dig jagad. Ta ett steg tillbaka och fundera över om du verkligen måste ta över deras oro eller om du kan be dem hantera sitt så du kan få landa i lugn och ro? Gör dem uppmärksamma på hur deras blickar påverkar dig. Man kommer från olika infallsvinklar så viktigt att båda har rätt till sina känslor och att de i så fall får hjälp med hur de kan hantera sin del. I friska relationer behöver man ju inte bevaka. Det ligger på din partner i min värld att reda ut sitt medberoende. Jag tror inte att man blir mer nykter för att man känner att någon bevakar det man gör. Man måste snarare bygga sig själv och bli stark. Känner man att andra jagar en blir den resan ännu svårare. Det är jag övertygad om.

Det är ju lite märkligt att vården dikterar KBT. Gick själv till terapeut men det gav mig inget. Jag vill ha handfasta råd. Inger dravel som slutar i ops. Där var visst tiden ute. Då bokar vi en ny tid för nu måste jag ta nästa. Alltså kändes som ett rån och en fabrik när man skulle betala. Har haft mycket större behållning av detta forum än en terapeut som inte sa flaskhals. Sedan Chat Gpt. Där får jag massa tips kring hur jag bör tänka och föra mig. Det har breddat min repertoar. I min värld är ju de sätt som fungerar för än det rätta. Ingen annan kan ju bestämma vad du anser är mest hjälpsamt för dig. Det kan bara du landa i.

Det viktigaste under hela min resa har varit att komma i balans med mig själv och faktiskt gilla mig själv. Skapa tilltro till mig. Inte tillåta mig själv att tala ner mig själv inför mig. Inte heller acceptera att andra trycker till. Då har jag markerat. Gränsdragningar mår man bra av.

Man lär sig massa av denna resa. Den skaver massa tidsvis. Så är det väl när man växer som person. Om det inte hade skavt hade man väl redan varit fullärd? Så att det skaver innebär snarare för mig en gåva. Betyder att jag inom snar framtid har lärt mig nytt och kommer hantera framtiden bättre. Härlig känsla!