av midsommar25

midsommar25
ons, 2025-03-19 - 09:05

Jag är vuxen men har en mamma som jag är orolig för. Jag har en son på några månader och jag sa tydligt innan hen kom att det är oss eller alkoholen. Det verkar som att det gått bra och att hon fått hjälp. Men vet också att hon ljuger en del och har svårt att nå fram till henne och dom sista månaderna har det brakat loss igen och hon dricker. Jag vill att hon ska vara en del av vårat liv, och hon är överlycklig över att vara mormor. Men jag vet inte vilket ben jag ska stå på. Jag vill veta till 1000 procent att hon är nykter när hon träffar sitt barnbarn och vet inte hur jag ska prata med henne eller gå tillväga för att vara så rättvis som möjligt mot båda oss och henne. Vill hjälpa men vet inte hur. Hon blir både arg och ledsen när jag tvivlar på henne men hon har varit periodare sen jag var liten så det kommer krävas en del arbete för att komma till en punkt där jag verkligen känner att jag kan lita på henne. Var en sak när det bara var mig det handlade om, men när man har barn vill jag skydda hen från den sidan av livet så länge jag kan. Finns det någon som har något tips på hur jag kan gå tillväga? Vill inte vara för hård men har kommit till en punkt där jag känner att jag måste vara hård men rättvis. Men hur?

has
tors, 2025-03-20 - 13:26

@midsommar25 det låter som du gör precis det (hjälper henne) genom att sätta de tydliga gränserna och sedan hålla dem.

Vet inte hur det ser ut praktiskt för er, om ni bor nära eller långt ifrån?

Om din mamma druckit sen du var barn så misstänker jag att du direkt märker när hon druckit?

Så håll fast vid de gränser du satt, det är fullständigt rimligt att kunna kräva av mor- och farföräldrar att de är nyktra när de träffar sina barn och barnbarn. Lätt att tro att vi ställer för höga krav och är ”elaka” när våra gränser överskridits gång på gång, men du är i din fulla rätt att sätta gränser utifrån vad som blir bra för dig och din familj.

Om du märker att din mamma druckit när ni ska ses så tänker jag att besöket avbryts och får skjutas upp till ett lämpligare tillfälle.

Kanske kan din oro stillas något när du känner att du har en tydlig plan för hur det ska hanteras nu när livet ser annorlunda ut för dig?

Som du sedan tidigare vet så kan bara din mamma göra valet att inte dricka, du kan bara visa på konsekvenserna valet att dricka ger.

Hoppas du hittar vägar som kan fungera för er🙏🏼

has
tors, 2025-03-20 - 13:29

Ps: om din mamma fortfarande dricker i perioder så går det inte att lita på henne tyvärr. Men du kan bygga tilliten till dig själv genom att hålla de gränser du satt och känna dig tryggare i det tänker jag🩷

midsommar25
fre, 2025-03-21 - 20:09

Bor cirka med 1 mils avstånd. Men hon blev av med körkortet för x antal år sedan (pga alkohol) så det är jag som får åka och hämta eller hälsa på när vi ska göra något om hon inte tar bussen.

Ja brukar märka direkt, men sen blir man ju att tvivla på sig själv och sin förmåga att avläsa henne. Man vill ju inte döma om det faktiskt inte är så att hon har druckit. Men det grundar nog sig i att man alltid fått höra att man har fel när man frågat. Tillslut blir det tvivel om man vill inte göra henne ledsen heller när man tvivlar på henne. Svårt det där..

Men absolut, sätter jag en tydlig plan för vart min gräns går och om jag förmedlar det en sista gång till henne så hon är medveten om det så kommer det nog kännas lättare att verkligen kunna sätta ner foten och ändå hålla humöret mitt uppe. Men oron om att man ska tippa henne över kanten eller göra det värre kommer nog alltid finnas där. Men det är som sagt inte mitt val och mitt ansvar det hon gör, och det enda jag egentligen kan göra är att ta ansvar över mitt och min familjs mående. Det är och kommer alltid vara prio ett! ♥️

has
lör, 2025-03-22 - 21:12

Jag tycker du gör det jättebra♥️ Det är ju så svårt (har själv komplicerad relation med föregående generation, dock utan alkohol) En vill ju så gärna att det ska bli bra, för alla. Att ens barn ska få kontakt med sina far- och morföräldrar och vice versa.

Ett steg i taget, följ din plan. Funkar den inte, se vad du behöver ändra och försök igen. Och håll fast vid ditt prio ett♥️

Om du känner stark oro för din mamma finns ju också möjligheten att göra en orosanmälan och hoppas hon kan få rätt hjälp den vägen.

Ta hand om dig!