skrev Åsa M i Är tillbaka

Jag skulle säga att det är din förmåga att vara medberoende till vänner som är förstörd. Innan jag träffade mitt ex var jag medberoende till en väninna i över 20 år, så min toleransnivå är nu rätt låg för alla typer av energitjuvar. Jag tror det är sunt!


skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! @Andrahalvlek, det var kul att du tittade in en sväng. Jag gör precis så där som du säger och laddar om miljöer genom att väl stegvis programmera om hjärnan till att tänka lite naturligare. För det är ju inte naturligt att som man har gjort i så många år att alltid på alla trevliga, och väl även mindre trevliga ställen alltid dricka medhavd öl och portvin i stället för vanligt hederligt vatten, eller kanske äppeljuice eller nån läsk som man kan ha med sig.

Det var faktiskt trevligt att sitta på en bekant gammal bänk och bara dricka lite läsk och äta snacks. Plockade även fram mobilen och tog lite foton, bland annat på några fina vitsippor som fanns vid en björk i närheten av parkbänken ifråga.

På sikt är det kanske bättre att som vanligt folk gör, och då ha med sig en termos med kall mjölk eller varm mjölkchoklad samt någon god limpmacka, med ost och kanske skinka på för det är ju sånt magen och kroppen blir gladast av. Vill man ha något sött så verkar kroppen tycka bäst om att få kanske en banan eller ett päron ibland. Det måste då vara bättre än choklad och godis alltså.

Har sedan jag slutade dricka starkvaror märkt att man fått ett lite bättre smaksinne. Tänkte idag smaksätta mitt kolsyrade vatten med lite citron. Hade en liten plastflaska med pressad citron, som jag provsmakade. Men då sade smaklökarna faktiskt ifrån. De signalerade så tydligt till mig om att det bara smakade plast. Så får väl köpa nån riktig citron då det naturliga utan knepigheter i form av konserveringsmedel och annat konstgjort ju är det bästa.

När jag nu är alkoholfri är det som att starta om från början. Men jag tar allt stegvis och försöker att inte stressa fram på något sätt, utan går på känsla och det mesta av exempelvis drycker fungerar ju bra så länge som dessa är helt alkoholfria. För annars så vet jag ju hur det blir. Snart så blir det onaturliga standard igen och sedan sitter man där nedsjunken i det mörka och deprimerande alkoholträsket som berusad, och nedstämdheten den bara växer.

Just nu idag i denna stund så mår jag skapligt, är inte så värst nedstämd och ångestjagad, och det ska man ju inte fira med att då i ren idioti slå sig själv liksom i huvudet med en flaska som man gjorde jämt och ständigt innan man väl kom på lite andra och bättre tankar i höstas. Ska försöka att ta mig en liten cykeltur ner till stan även idag. Kanske kolla in om det finns några prisvärda promenadskor...

Tänk att cykla det ser jag inte alla som något speciellt jobbigt eller träning, utan det är bara kul och positivt så att säga. När jag drack som en svamp så slutade jag ju i stort sett med att cykla helt och hållet och åkte oftast moppe i stället om jag inte var allt för berusad. För man var ju inte riktigt med i tanken när man körde utan det var mest som i en dimma man tog sig fram.

Hade man blivit stoppad av nån snut och fått blåsa för alkoholprov så hade säkert körkortet för bil nog rykt så det hade visslat rätt många gånger genom åren. Tänker att alkoholdjävulen så att säga har nog som högsta mål att bryta ned en på alla plan så att man till sist går under helt och hållet liksom tror och känner jag det som alltså.

Så försöker att ta mig fram alkoholfri fast det ibland är rätt så knepigt stundtals. Dricker just nu ett glas mjölk och äter ett par goda mandelkubb som efterrätt till en limpmacka med makrill i tomatsås som faktiskt var en rätt trevlig liten lunch. Borde nog tagit lite av en god burksallad kände jag nyss, så får väl tugga i mig ett par gafflar med sånt också om en liten stund. Man behöver nog inte krångla till allt så förskräckligt om man bara lyssnar på kroppens signaler liksom.

Ha en fin dag kompis!


skrev elinnnnaaa i Dömd till grovt rattfylleri, leva vidare med skammen

@Humptydumpty
Hej där!
Du är inte ensam, jag och min sambo blev i söndags misstänkta för grov rattfylleri.
Det är oklart hur det kommer spela ut sig då bilen var parkerad och vi satt utanför bilen när polisen kom. Ett vittne som sagt sig sett oss köra.
Men tanken av att tjäna ett fängelsestraff är en ordentlig väckarklocka, hur fan kunde vi låta det gå så långt.
Ångesten är brutal och tacksamheten över att vara oskadd och inte ha skadat någon annan är enorm.
Kämpa på, det är så så värt att vara nykter, för denna känsla är inte värt en enda droppe alkohol


skrev Carisie i Loggbok över nya farvatten M/S Carisie

@vår2022 Halvvägs in i dagen och nykter ☺️
Jag har en fantastisk dag med maken - det hemmavarande "barnet" är på jobbet och han ska handla på vägen hem & fixa mat 😬 Vi har varit duktiga & städat, tvättat lite och ställt iordning balkongen 🌿🌱🪴 hämtat parasoll ⛱️ och dynor & grejer och jag har sått & planterat. Jag fick vattenspenat (morning glory) av en kompis i Thailand så det ska bli spännande att se om vi kan få den att trivas i Sverige? Det är ju så förtvivlat gott.

Mörkret ja. Det finns ändlösa historier. Vad jag reflekterar över nu när jag skriver är hur mycket tid som slösats bort i dimma & rus, av längtan efter ensamheten med flaskan, med oro/ångest och akuta resor till bolaget och bunkringar för att aldrig stå utan alkohol. Den ständigt pågående charaden på AW eller fest -aldrig den som blev för full utan jag såg alltid till att lämna tillställningen tidigt men efter att några hunnit gå. Sällskapet bevakades noga. När det var okej att gå utan att vara oförskämd så skyndade jag mig att hoppa in i en taxi och åka till nästa fest. Den hemma - i ensamhet - med flaskorna. Mörker.

Jag tror tankarna på mörkret hjälper mig att leva i ljuset. Att inte välja fel stig- den som leder tillbaka. Aldrig sänka garden. Jag tar mig framåt dag för dag lägger jag fler nyktra dagar mellan mig och mörkret.

🩵


skrev Farbrorn i Måttlighet

@Carisie så sant!
Kämpar vidare 😀


skrev Carisie i Måttlighet

Ja solen är som gjord att njuta i - framför allt såhär efter en lång mörk vinter och en vår som inte riktigt velat komma ut ur kokongen 😳

Det är fascinerande också att hjärnan inte vill påminna dig om dagar då fågelsången stör i bakfyllan eller hur tungan av sandpapper fastnar i gommen som i tapetklister. Eller hur huvudet dunkar trots värktabletter och ingen ställning i sängen är skön. Magen i oordning och kaffet smakar raketbränsle... men ett glas i solen blir man genast påmind om.. det sköna & vackra 😉☺️
🩵


skrev elinnnnaaa i Rattfylleri

Jag är inte som de där som dricker varje helg eller dag eller jag kan avstå från alkohol eller jag dricker ju måttligt är alla jäkla ursäkter jag intalat mig själv.
Jag kan helt ärligt inte minnas när min spärr i huvudet släppte, jag inser nu att mitt drickande eskalerade i mitten av 20 års ålder då jag arbetade helger och kvällar på restaurang och som lärare på dagarna. Jag inser nu att jag inte ens reflekterade över att vara bakfull på jobbet. För jag var ju inte en som har problem med alkoholen.
Jag var ju den där duktiga flickan som alltid arbetar och alltid var pigg och glad.
Det spårade ut när jag blev ihop med en kille som idag är dömd för misshandel mot mig vid två tillfällen. Där någonstans tappade jag fotfäste. Där någonstans var det inte så farligt att dricka sig redlös längre. Allt för att slippa känna alla känslor som uppstår vid destruktiva relationer. Där någonstans blev jag destruktiv mot mig själv. I mitt tänkande mot mig själv.
Idag lever jag med en fantastisk kille men vi båda har insett efter helgens händelse att det är dags att lägga spriten på hyllan.
Hur kunde det gå så långt och hur är det möjligt att ljuga för sig själv på det sättet?
Det är ju helt sjukt hur man kan lura sig själv ifrån ett destruktivt beteende och ursäkta det. Hur fan blir man vän med sig själv efter en sådan insikt? För just nu är jag inte vatten värd i mina egna ögon.
Det ska tilläggas att vi inte blev stannade av polisen och ingen blev skadad och bilen är i gott skick. Det är bara själva grejen att man befinner sig så nära gränsen.


skrev Kärringen i Är tillbaka

Måste fråga
Hur är era relationer till kompisar?
Jag har försökt tagit upp kontakten med en gammal kompis, men blir frustrerad då hon är i en dålig relation oxå o det triggar mitt medberoende, jag vill ge råd och hjälpa osv fast min energi nivå ligger o guppar runt nollan.

Sen via livstegen är det två som vill ha kontakt, men dom är så intensiva och på att jag blur livrädd

Men är min förmåga till att ha vänner också förstörd nu?


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Det finns mycket som behöver funderas över efter resan. Det kommer nog fram i den ordning som det behöver stötas och blötas. Att tvinga formulera mig så att andra förstår hjälper mig att både få fram vad jag tänker och känner. Jag får aha-upplevelser när jag skriver, ”aha, är det så det hänger ihop”.

En sak som vi inte pratade om tillräckligt i helgen, och som behöver mer handpåläggning framöver, var ett avslöjande som kom fram som en bisats. Min farbror lever ihop med en man. I alla år har han kallats ”kompis”, vilket bara är trams. Senast i helgen benämnde min mamma honom som ”kompis” inför mina kusiner. Då sa jag: ”Lägg av, B är hans partner och inget annat.” Den typen av ”släkthemligheter” är så tröttsamma. Men så har de levt större delen av sina liv, nu är de båda pensionärer. Min farmor accepterade B fullt ut, men benämnde honom alltid som ”kompis”. Hon var dock en annan generation är min mamma, som minsann kan prata klarspråk. De har nog levt ihop i 40 år, minst.

I vilket fall var min farbror ute och gick med hunden. Jag och min mamma började berätta om hur det var när min pappa dog. Att jag nekade honom att fira sin sista jul i livet med oss, att han dog en månad senare, med förstörd lever. Att allt han åt förgiftade hjärnan och gjorde honom helt borta, eftersom levern inte gjorde sitt jobb osv. Jag kan prata öppet om det, och jag har fått min mamma att kunna göra detsamma. Inte en spikrak resa för henne dock, familjehemligheter ska man hålla tyst om livet ut, en generation i taget.

B drog då efter andan och sa ”herregud, i höstas hamnade Y på sjukhus, medvetslös. Av samma anledning som din pappa.” Jag blev helt chockad. Av sju syskon är det endast två som fortfarande lever. Jag trodde att Y klarat sig undan det onda arvet, men icke. Sen kom Y tillbaka med hunden och vi pratade inte mer om det. Men det finns kvar i mina tankar fortfarande. Kan jag göra något?

Jag märkte på Y att han var lite lågmäld, lite socialt besvärad. Han berättade att han sover dåligt, han bad om ursäkt för att han inte gjort det i trädgården som borde gjorts. Han beklagade sig över hur han plötsligt var tvungen att sluta jobba, fast han inte ville. Och jag sa att när man är ofrivilligt ”ledig” så är det lätt hänt att saker inte blir gjorda. Man har all tid i världen, men saker blir inte gjorda ändå. När man jobbar blir mer gjort, för då har man två timmar över och skyndar på litegrann. Han är sannolikt deprimerad, och jag vet ju tyvärr precis hur det känns.

Jag blir så ledsen över detta onda arv som genomsyrar hela min pappas släkt. Sju syskon som alla har blivit alkoholister, och några även knarkare. Även mina kusiner på den sidan är alkoholister och/eller knarkare. Man kan lugnt säga att jag har lyckats bryta en pågående negativ trend. Mina två flickor dricker inte någon av dem. Och inte jag heller längre.

Kram 🐘


skrev Humptydumpty i Dömd till grovt rattfylleri, leva vidare med skammen

Jag har varit helt utan alkohol sen i december 2023, jag blev även pappa nyligen. Nånstans klickade det och blev viktigare att vara stabil förebild för min familj än några droppar (som lätt kunde bli för mycket).
Jag är mer än hälften av tiden igenom min villkorsperiod på alkolås och kan se ljuset i tunneln. Det är fortfarande skamfullt att köra med den men jag tycker det är en otrolig uppfinning.

Det jobbigaste under perioden har nog varit att folk i närhet, kollegor m.m när jag tackar nej till alkoholhaltiga drycker. Det är verkligen en enorm press att man ska "ta en öl" efter ett veckoslut på jobbresa t.ex men det verkar ha gått in hos de flesta.

Jag gör väl en avstämning här om ett kommande halvår. Tack för ni läste min text.


skrev needchange i Mitt första inlägg

@Carisie
Många tack för ditt fina svar också!

Jag tror verkligen det ligger något i det du säger, har försökt på egen hand bra länge nu (om man bortser från tiden på hvb) och jag vill citera Russell Brand, han sa "Om jag hade klarat detta på egen hand och kunde hitta en lösning själv, så hade jag gjort det för längesen". Det fastnade vid mig, har känt mig så ensam i denna resa och måste ha en annan approach nu.

HALT!

H=hungry
A=angry
L=lonely
T=tired

Känslor som man måste vara vaksam över, ensamheten har varit jobbig för mig, även fast jag är tursam nog att ha människor omkring mig som älskar mig, kan det kännas ensamt att inte ha haft någon att prata med som gått igenom något snarlikt dem senaste åren.

Tack alla fina människor på detta forumet.


skrev bella70 i Nytt förhållande och helgalkoholism

Hej
Så tufft!

Men det låter som att du egentligen vet.

Självklart måste du avsluta omgående och skydda dina barn och dig. De behöver växa upp i en stabil miljö med en välmående mamma.

Inget misslyckande, bara ansvarstagande - du är ju den som kan skydda kidsen.

När du flyttat bör du kanske lämna in orosanmälan om det är så att han har sina andra barn hos sig påverkad.

Jag hade inte diskuterat mer med honom, låtit barnens pappa ha dem extra mycket och under tiden omgående ordnat boende.
Kram!


skrev Prissen i Prissen 2.0

@aeromagnus tack för det, fint att du delar med dig! Synd att jag svarar nästan 2 månader senare bara :D


skrev Andrahalvlek i 1år och framåt🙏

Kan bara instämma i lovorden! 🥳🥳🥳 Lögnerna tillhör drickandet och sanningen tillhör nykterheten. Till sanningen hör att lyssna inåt och sen outa sanningen. Även om den innebär att man måste tacka för sig. Och nyfikenheten på vad livet har att erbjuda blir enorm i nykterheten. Så många år har vi slumrat bort i alkoholdimman. Nu är vi redo för världen - bring it on!

Att göra förändringar i sitt liv är verkligen synonymt med att bli nykter. Vi ser det här på forumet gång på gång. Byta boende, separera, skaffa hund, gå ner i vikt, byta jobb. Det radar upp sig som ett pärlband här på forumet. Nu är det din tur att skapa förändring! Och vi står här längs med vägkanten och peppar och pushar, klappar och hurrar för dig 🥰

Kram 🐘


skrev needchange i Mitt första inlägg

@Blidenjagvillvara77
Tusen tack för ditt svar!
Ska försöka vara så aktiv här som jag bara kan och har även beslutat att återupptå kontakten med öppenvården som jag hade efter en tid på behandlingshem.

Har för mycket att förlora för att fortsätta såhär, heltidsjobb, partner och familj, för att inte glömma mig själv. Måste hitta mina anledningar, och göra detta för min skull. Har gått på vitaknogar i ca 2 år nu, men återfallen har blivit många. Lyckades hålla 30 dagar en gång men insett nu att jag behöver profesionell hjälp och en gemenskap.

Kram.


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran Att sätta dig just på den bänken och dricka läsk är perfekt! På så sätt laddar du om minnet med nyktra förtecken. Efter tio gånger kan du titta på bänken och tänka läsk och snacks istället. Det är ju just att sitta på bänken och pusta ut efter ansträngning och njuta av utsikten som är det njutbara 🥰

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Ett ärligt försök!

@Vinäger Grattis till 1,5 år som nykter! 🥳🥳🥳 Den känslan har jag också - jag slipper dricka alkohol! Jag slipper jakten efter tillfällen att just dricka, slipper stressa till och köa på Systembolaget, slipper mörka och ljuga om hur mycket jag dricker, slipper försöka dölja att jag är bakfull, slipper bakfylla helt.

I går gick jag och la mig 22 och sov till 10. Fick 11-12 timmars välbehövlig och läkande sömn efter helgens resande med en massa intryck och känslor. Nu är jag pigg!

Kram 🐘


skrev Flarran i Promillebikt

God morgon! Tisdag är det och nog är man lite smått mör i ryggen efter cykelturen igår. Men det är väl bara som det ska vara, då vet vet man ju att man bygger muskler som gör att det väl blir lättare att åka lite längre sträckor snart. Det var då kul att cykla en sväng igår.

Tänk, jag har faktiskt sovit lite bättre idag, kroppen vill väl ha lite rörelse och motion ibland förstås. Då sover man ju ofta bättre så klart. Klockan är ännu inte elva, och redan har man dragit upp persiennerna, vädrat samt ätit en liten frukost bestående av två tomater, en röd grapefrukt, en smörgås med leverpastej, ett glas mjölk och även ett glas med äppeljuice.

Förra året vid den här tiden hade frukosten nog bestått av en pilsner eller två och jordnötsbågar samt att man väl kanske druckit lite av sin hemgjorda tioprocentiga mäsk man hade som husmanskost i brist på starkare grejer. Sedan hade väl endast resa in till bolaget väl stått på dagordningen liksom. Det var hårda tider det, inget att sakna.

Kom att tänka på att man kanske skulle köpa en flaskhållare för vatten till den nya hojen, kunde ju vara trevligt att ha en sådan pryl. Men vi får väl se vad vi orkar hitta på att göra för nåt idag. Men alkoholfritt kör man då vidare med, då det ju är det bästa och vettigaste så att säga. Det tog jag mig faktiskt en slurk vatten på. Förresten, @vår2022 kul att du tittade in sväng här kompis.

Ha en fin dag!


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Nu har jag till och med messat länkar till två olika hotell. Ett litet familjehotell till min farbror och hans partner och ett större hotell med badland och spa till min kusin och hennes sambo. De har en sex månader gammal son. Jag skrev: ”Ta med dig din bror också så har ni barnvakt när ni två går på spa”. Nu har jag gjort vad jag kan, nu ligger bollen hos dem. En nattgäst kan jag ha här hemma, inte en hel familj.

Kram 🐘


skrev Farbrorn i Måttlighet

Suget smyger sig på, det vore ju mysigt med lite vin på altanen ikväll i det fina vädret.
Fascineras av min hjärnas sätt att smyga in tankar på hur härligt alkohol är.
Bara ett glas kan ju inte skada?
Starkt beroende det här helt klart.


skrev majsan i Berätta för barnen?

Svårt dilemma för dig. jag skulle fråga mig själv, har han lovat förut? hur ser mönstret ut? I mitt fall har vi försökt otaliga gånger, han har gått till AA och lyckats vara nykter några månader men sen är vi tillbaka i samma mönster igen. Jag är i exakt samma situation som dig (en alkoholist som lovar nykterhet) men jag kan eller vill inte längre vänta på det. För att behålla min självrespekt måste jag göra helt slut, flytta i sär och gå min egen väg. Skulle han lyckas kanske jag redan har gått vidare (eller han), det är en risk jag får ta. Nån sa till mig att alkoholister alltid försöker vinna tid, om det så är tid att få en tillbaka (för att kunna börja igen). Steget till ett alkoholfritt liv är nog långt och svårt. så klart kan det lyckas men jag tror du måste hålla dina gränser.


skrev Varafrisk i Nykter livet ut

@Se klart Minns så väl när du började med dina fröer…ditt odlande. Du skrev ofta om det vilket var en fröjd. Ni var flera som skrev då ganska frekvent. Jag har för mig att det var @Torn men vem var det mer? Jag försökte ju också med fröer men det blev för pillrigt dessutom drack jag fortfarande. Fast jag odlar men inte från allra första början…lite tomater, gurka, gräslök. Brukar inte lyckas med att så men ska försöka med lite blommor. Har planterat blommor i olika urnor. Så det är lite pysslande så som jag klarar av just nu.

Ha det fin🌿🌺Kram💕


skrev Varafrisk i Framåt

@Geggan *skulle vara endast ? inget ! Såg lite knepigt ut..,,


skrev Varafrisk i Framåt

@Geggan Det kommer bli bra precis som allt du gjort under senaste åren. Det kan bli bakåt ibland men även framåt…i din takt. Känns det bra inför det nya boendet!
?

Kram🥰


skrev vår2022 i Framåt

@Geggan Lite i taget så går allt bra! Precis som du gått fram i det mesta de senaste åren.

Ha det gott!🌞❤️