Här finns diskussioner som handlar om att vara anhörig till någon som har beroendeproblem. Här kan man läsa eller skriva om hur man kan uppleva sin situation, vad man kan göra för att själv må lite bättre eller för att hjälpa sin närstående.

Mamma till vuxna barn som dricker för mycket

Hej!
Jag är ny här och har letat runt lite bland trådarna för att se om jag hittar något om att vara förälder till barn som dricker för mycket. Jag har också erfarenhet av att leva med deras pappa som blev alkoholberoende under de år vi levde ihop. Han lever inte längre pga sitt missbruk, och det är mitt livs största tragedi.

Selincro

Hej, jag är ny här, anhörig till två alkoholister, min far och min äldre bror. Hittade ingen sökfunktion i forumet, finns det en sån?

Jag undrar om någon har erfarenhet av Selincro och eller the Sinclaire Method?

Tacksam för att forumet finns, och för alla er som delar med er!

Lämnat honom nu!

Nästan tre år var vi tillsammans. Redan första halvåret förstod jag att han drack lite väl mkt. Men jag låtsades inte se det. Efter ett år insåg jag att all vår lediga tid gick ut på att han skulle dricka. Så jag sa att jag bara ville träffa honom när han. Var nykter. Jag blev rädd för att vara med honom när han var full. Inte för att han var aggressiv men han blev helt konstig. Svamlade helt osammanhängande meningar, gick i sömnen och verkade inte veta vart han var. Dessutom somnade han rätt fort på vårat ”fredagsmys”.

Vad gör jag?

Har satt mig i en riktigt jobbig situation.

Jag skilde mig för sex år sedan från min man, som är alkoholist. För snart 1,5 år sedan började jag min långa och jobbiga väg till tillfrisknande. Jag gick nästan varje dag i självhjälpsgrupp, gjorde de 12 stegen, gick hos en medberoende terapeut. Började sakta må bättre och bättre. Efter ytterligare ett tag mådde jag riktigt bra.

För ungefär åtta nio månader sedan skaffade mitt ex en sponsor, började gå på möten ofta.

Kommer att dröja innan jag kan lita på män igen.

Det känns så i alla fall just nu. Jag har inte hört av mig till honom på 3 veckor , men ändå så forsätter han och bråkar. Jag finns inte i hans värld, nä vad bra för han finns inte längre i min värld. Därför svarar jag inte. Känner att det snart är dags att göra en ny polis anmälan, jag har ont i magen inför påsken....
Jag vet vad som väntar mig då......
Mitt inlägg kanske inte hör hemma på alkohol hjälpen eftersom han blandar alkohol och amfetamin. Men det är skönt att bara få skriva av sig .

Vet inte hur jag ska få till en förändring

Jag är ny här. Har googlat runt på hur man kan få en person att ta tag i sitt alkoholproblem länge men utan att egentligen ta nåt mer steg. Har hoppats på att min sambo själv ska ta tag i det men det verkar lönlöst att vänta. har gjort det länge utan resultat. Jag väntar nu barn tillsammans med en person som dricker 3-4 ggr i veckan. Jag trodde att när vi blev gravida skulle han inse att det va dags att bryta det mönstret. Nu några månader in inser jag att det inte verkar bli så.

Det kanske ändå är dags..

att lämna nu.Det var för ett år sen i januari som jag drog igång allt. Ringde till alkoholmottagningen och pratade om min alkolist till man och om mig och mina barn som medberoende.Jag började gå till kurator och prata. Tanken var att försöka få med mannen dit så han skulle få hjälp. Han fick reda på redan efter första besöket att jag varit där.Han var förstås arg för det.

Uppvaknande har börjat...

Han dricker och kommer förstöra min dag (som är idag lördag). Jag ska träffa vänner för första gången på 1-3 År sedan.
Igår kväll började han dricka öl och fortsatte med vin. Och ringer sin fyllekompis som bor på annan ort och kan/pratar till kl. 4 på morgon men inatt var han ”duktig” till ca 2. Pratar så högt att han väcker mig flera gånger och till sist är jag galen för det är ju jag som ska upp och ta hand barnen och vara pigg.