Forum för anhöriga

I onsdags fick jag ringa hans syster eftersom han hotade med självmord osv. Slutade med att polisen kom.....

Igår var det lugnt ....
Han var lite sur på sin syster. Jag lyssnade på hans gnäll...
Han har lovat att åka in på behandling men vi får se vad som händer. ....

Idag så ringde han mig och jag hörde att han hade besök av en vin kompis ...

Jag bad honom höra av sig när han är ensam ....
Han frågade om jag var besviken.
Det är jag inte .. ..
Orsaken till att jag inte är det är pga att det drabbar bara mig själv.

Nu ska jag snart gå iväg på mitt första möte på Al anon...

Jag var på utvecklingssamtal på förskolan idag. Det var inga problem med barnet, hon är pigg, glad och trygg.

Däremot har både personal och även ert par föräldrar reagerat på att min sambo (barnens far) betett sig berusat vid ett par tillfällen när han hämtat barnen.

Jag vet helt ärligt inte om han har ett aktivt missbruk. Han drack för mycket innan vi fick barn, därefter slängde jag ut all alkohol från vårt hem, så han dricker inte hemma i alla fall. Jag upplever att han beter sig berusat då och då, men (självklart) nekar han.

som lyssnade på Kropp o själ i P1 idag? Hade sett fram emot det då det skulle handla om alkohol, blev så besviken... De två gästerna i studion var läkare, kanske även forskare, men jag hade aldrig valt någon av dem om jag varit sjuk... Hela resonemanget kändes så naivt, så "light". Förstår mer och mer varför så många missbrukare aldrig blir friska. Tänker att det fanns en tid då också jag hade deras synsätt, men efter att ha levt ihop med en gravt missbrukande man så får man andra glasögon.

jag kom hem idag och då hade båda mina föräldrar bajsat på golvet. ordentligt. sen har de trampat i skiten och gått runt i hela lägenheten. de orkar inte bry sig. de saknar kraft. de var periodare innan men nu dricker de varje dag. de har druckit i 50 år. pappa dör nog snart.

För att ni ska förstå så måste jag börja från början. Hoppas ni orkar läsa. Jag och min man träffades för snart 24 år sedan. Han drack varje helg i stort sett, och blev riktigt pinsam och jobbig och alltid alldeles för full och ofta blev det slagsmål med nån likasinnad. Det hände även att han inte kom hem förrän dagen efter och sov sen hela dagen och var bakis flera dagar efteråt. Dock så drack han aldrig på veckorna och har aldrig druckit flera dygn på raken. Så var det i ca 7 år, tills han gjorde bort sig ordentligt offentligt så det sved och det blev konsekvenser.

Min sambo dricker för mycket och nu äntligen har jag tagit kraft till mig att ställa ultimatum.
Jag har ett barn sedan ett tidigare förhållande och nu en på väg med min sambo. Nu orkar jag inte ta hand om min sambo längre utan nu vill jag koncentrera mig på mig själv och barnen.
Jag har sagt att om inte han slutar dricka helt och hållet OCH söker hjälp så får han flytta.
Han tycker att jag är för hård och tror att han klarar av att bara dra ner på alkoholen (det har han försökt 100ggr innan men faller alltid tillbaka i samma vanor med att dricka för ofta och mycket).

Det är dags för mig att sätta punkt för det som har varit och gå vidare med mitt liv.

Jag accepterar att det är slut mellan oss.
Det kommer att bli bli bättre nu för mig bara jag har fått landa.
Bara jag får vara i fred. Han är inte bara alkolist utan psykisk sjuk. Det är det som är det som vart jobbigt.
Det som nu är jobbigt är att jag ska få pratik på samma arbetsplats som honom. Som jag känner det så orkar jag inte se honom varje dag. Inte efter den psykiska terror som han har utsatt mig för dom senaste dagarna

Jag vet att min mamma sedan väldigt många år tillbaka har haft sömnproblem och äter därför sömntabletter, kan vara insomningstabletter också, är osäker. Men ibland när hon druckit några glas för mycket är hon väldigt angelägen att ta dessa piller. Hon ser då folk i syne, pratar med sig själv och är väldigt okontaktbar. Vad ska man göra? Detta har hållt på i väldigt många år så det måste va något bakomliggande tänker jag. Var ska man dra gränsen innan man bör kontakta vården, så hon inte kommer till skada? Hjälp snälla.

Jag vet att min mamma sedan väldigt många år tillbaka har haft sömnproblem och äter därför sömntabletter, kan vara insomningstabletter också, är osäker. Men ibland när hon druckit några glas för mycket är hon väldigt angelägen att ta dessa piller. Hon ser då folk i syne, pratar med sig själv och är väldigt okontaktbar. Vad ska man göra? Detta har hållt på i väldigt många år så det måste va något bakomliggande tänker jag. Var ska man dra gränsen innan man bör kontakta vården, så hon inte kommer till skada? Hjälp snälla.