Har som längst varit nykter i fem nästan sex år. Men de senaste åren har alkoholen funnits där. Ibland som snuttefilt ibland som råfylla- det senare har ju varit problemet eller kanske ska man säga det tydligaste symtomet. Ni vet den där fyllan som man knappt vet hur den avslutades. Den är en plåga. Man vaknar med en ömmande kropp och önskar att man var död. Det går inte att stoppa, man häller i sig.
Har haft i bakhuvet under en längre tid ca 2 år att jag borde söka hjälp och ta tag i det men inte riktigt tagit steget, varit och tassat runt porten hos aa typ. Antytt något till vänner. Inte mer än så.
Känner att det får vara nog. Att jag måste stoppa helt, det andra är charader, ett slags lurendrejeri.
Har varit på några möten i småstaden ska hem snart till storstan och efter läkartiden där jag lägger korten på bordet ska jag på möte.
Har hållt mig nykter en vecka och varit nykter en månad eller om det var 5 veckir som längst de senaste åren. Vet att det nog finns en del triggers så jag har valt att försöka identifiera dom.
Den trigger jag direkt känner är fest.att gå på fest eller hålla i en fest. Där kommer ivern att dricka. Det är ingen egentlig törst men man gör som man alltid gjort.