Så många år som jag har tänkt på det här. Jag har problem, jag mår dåligt, jag gör saker jag inte vill. Allt pga alkohol. Jag har ett bra jobb, en fin familj, en man som älskar mig och två fina barn i ett vackert hus. Ändå är det jag som står i kylskåpsdörren och häller upp ett glas vin i en kaffekopp. För att ingen skall se. Puh, ångesten dämpas och jag mår lite bättre - för stunden.
Jag erkänner ibland för min man, han lyssnar, förlåter och vill hjälpa mig. Men han vill också dela en flaska vin med mig. Ibland känns det som ALLA vill det. Dricka vin med mig. För jag är rolig, jag får andra att må bra. Häller på allas glas för att kunna hälla på mitt eget. Mest också. Jag dricker alltid snabbast och jag avskyr det. Vin är viktigt i min värld och jag är så trött på det.
Jag vill så gärna sluta men vet inte hur. Måste jag sluta helt? Kommer jag inte kunna dela en flaska vin med min man? Kommer jag kunna låta bli att självmedicinera min ångest? Vad tror ni? Det här är en helt ny värld för mig och känner mig så förväntansfull. Är det nu det skall bli bättre?