Jag har under flera år bestämt mig för att inte dricka när fredagen kommer, men trillar alltid dit, jag känner inget sug efter alkohol övriga dagar på veckan, men när fredagen kommer så ändras allt.
Detta har blivit ett större problem med tiden för mig, jag kan inte köra bil m.m på lördagen pga att jag är bakis.
Jag har nu insett att jag inte klarar detta själv längre, det kan tyckas konstigt att jag bara känner sug efter alkohol på fredagen.
Vet inte hur jag ska hantera detta, hur ska jag kunna sluta.

Mick

Så kom det då.....
Jag drack i fredags efter en månad med vita dagar och jag har ingen förklaring egentligen varför.
Tanken bara dök upp i huvudet starkare än jag någonsin känt tidigare och allt blev fel.

Jag tyckte att det började kännas lite lättare allteftersom dom vita dagarna gick, men är det så att det egentligen blir knepigare med tiden, blir kanske krafterna starkare när dom väl kommer??

Det blev som tur var bara fredagen, men det slog på hårt och ångesten och besvikelsen är stor.
Jag försöker tänka att misstaget ska göra mig starkare i framtiden även att det känns tungt just nu.

AlkoDHyperD

Jag har också märkt att det kan bli våldsammare återfall efter lång tid, eller så är det bara så det funkar. Att oavsett om det är en vit vecka eller tio vita år så blir varje återfall värre än det senaste. Men visst är det lätt att tro att man är "frisk" när man klarat hålla sig nykter. Vad bra att det bara vlev en dag! Men, fara! Se det inte som att det är lugnt att dricka för att det bara blev en dag denna gången. Så har jag trillat dit. En gång, sedan en gång till, sedan oftare och oftare och mer och mer....

Tänk att du faktiskt klarade en månad nykter! Jättebra gjort! Jag tror suget/impulsen kan bli mer överraskande med tiden och därför starkare, det kommer när man inte är beredd och trodde det var lugnt. Och du, du bröt efter fredagen!
Jag tror du blir starkare och starkare, vi blir det av allt vi överlever...Kram till dig!

Mick

Tack för erat stöd, jag märker att stödet härifrån hjälper mycket, jag har mycket svårt att tänka mig att jag hade klarat en månad om jag inte varit med här.
Jag har förstått och lärt mig från alkoholhjälpen och människorna här att problemet är mycket värre än jag från början trott.
Det är väl kanske först nu jag fått erfara hur fruktansvärt kraftigt suget och tankarna kan bli, det gick bara inte att kontrollera.

Jag har känt sug hur många gånger som helst, men detta som kom efter en månads nykterhet kände jag inte igen, otäckt.
Jag är nu ännu mer målmedveten om att bli helt nykter i framtiden, man lär sig små knep på vägen som att se till att ha helgerna som är riskdagar för mig uppbokade med aktiviteter, inte törstig och hungrig när suget börjar visa sig o.s.v
Hur som helst så har jag mycket svårt att förstå mig på den här sjukdomen....

Ja, jag ver inte vad jag ska skriva mer än att jag känner igen mig. Tycker ibland att man kan se ett mönster i inläggen innan. Just det där att nu känns det bättre, nu känner jag mig lite lugnare. Och sen är det kört. Förra året vid den här tiden var jag så tacksam för att jag inte drack och ett par mån senare så var jag igång igen. Låt det vara en engångsföreteelse nu. Man behöver verkligen göra nykterheten till en vana. Det blir lättare då.

Elias

Att du var ute och slirade i vägrenen var en varningssignal, både för dig och för oss som följer dig här. Se det positivt, dricka ger skamkänslor och det vill du vara utan. Nu vet du det - konkret! Det var bara fredagen, sedan stod du emot på lördagen. En månad minus en dag ser ändå bra ut. Du var förbi kantlinjen ett kort tag, men manövrerade dig tillbaka upp på vägen. Snyggt jobbat!
Kämpa på och se framåt!!!

Mick

Visst kan man ana ett mönster, en tid går och man börjar känna sig lugnare, man sänker garden, man börjar glömma, sen brakar eländet igång, jag har faktiskt oxå märkt detta i olika inlägg här.
Jag har en bekant som har nyktra perioder på 2-3 år, sedan händer något, hen får helt plötsligt ett infall och kan häva en hel flaska vodka rakt upp å ner, vilket naturligtvis får katastrofala följder.
Innan detta händer brukar hen alltid att börja prata om sitt missbruk och att hen absolut inte kan dricka alkohol m.m
Här ser vi ett mönster när något är på gång att hända i hjärnan, även att det går så mycket som 2-3 år emellan återfallen.

Så jag tror att vi måste hela tiden påminna oss om att vi faktiskt inte kan dricka bara lite även att vi varit nyktra en längre tid.

Jag tror absolut att nykterhet kan bli en vana Sisyfos, min sambo hade ungefär samma dryckes rutin som jag förr i tiden, vi var ofta ute och festade tillsammans.
När hon blev gravid så höll hon ju givetvis uppe med alkoholen i över ett år, efter detta så förblev hennes förhållande till alkoholen en helt annan, än idag dricker hon mycket måttligt dom få gånger hon dricker, hade jag vetat vad jag vet idag så hade jag följt samma exempel.

Jag har för mig att jag läste något för en tid sedan om en live chat här på alkoholhjälpen, någon som vet nåt mer om det??
En live chat kan nog vara till stor hjälp när det är akut och när man känner att man är nära att falla.

Mick

Ja, det kunde blivit ännu värre, jag hoppas kunna använda detta som hände i fredags till att bli ännu mer förberedd i framtiden, självkänslan fick stryk nu givetvis när det gått så bra en tid, men jag kommer aldrig att ge upp kampen mot A djävulen.

Det är tack vare er här och erat stöd och trådar som kampen känns mer meningsfull, jag känner att jag inte är ensam, nu kör vi igen Elias...

AlkoDHyperD

Prat om alkohol innan återfall. Så är det för mig också! Livet pågår, fullt upp med andra intressen och så dyker plötsligt alkoholtankar upp i skallen. Jag börjar svara "skulle vilja sitta ensam i en liten stuga med några helor som sällskap" på frågan om vad jag vill göra. Eller säger " det ordnar sig, om inte annat finns det sprit" osv
Jag har till och med en vodkaflaska i fikarummet på jobbet (fylld med vatten ?). Månaderna innan senaste återfallet smög sig tankarna och pratet fram. Jag lyckades nog förhindra det väldigt länge för annars tar det bara veckor.
Jag funderar på om jag även nu, efteråt, fortsätter att fixera mig, och om det är bra eller dåligt. Inbillar mig att jag jobbar med mig själv för att förebygga och lära, men tvivlet finns där. Låser jag mig fast i tankar om alkohol istället för att släppa, rikta blicken framåt och ägna mig åt att leva istället. Ungefär som att inte släppa en olycklig kärlek. Kanske borde jag även låta bli att vara inne på det här forumet ett litet tag.

Så där tänker även jag ibland! Man blir ju marinerad med alktankar här på forumet. Men så märker jag att det ändå är nödvändigt för mig just nu att ständigt konfronteras med Problemet A.

Mick

Kan det vara så att tankarna byggs upp under tid då man är nykter för vissa, och för andra så kommer det bara helt plötsligt ett infall vid en viss situation.
I båda fallen så behövs verktyg för att ändra dessa tankar så fort som möjligt, och det är ju detta som är riktigt knepigt.

Jag märker ju oxå att tänket börjar ändra sig när det gått lite tid, man vet om vad som händer och hur dåligt man kommer att må och vilka konsekvenser det får om man skruvar av korken, men likväl så blir det gärna fel.

Det kanske är så att vi börjar prata om alkohol för att försöka intala oss att vi inte ska dricka för att vi märker att nåt håller på att hända i hjärnan, kanske, jag vet inte.

Mick

Känns så bra idag att helgen blev vit, har varit lite krasslig så jag har faktiskt inte känt nåt särskilt sug heller.
Nu kör jag på en vecka till....

Mick

Jag är helt inställd på att denna helgen oxå ska bli vit, men jag känner att suget börjar ge sig tillkänna, jag känner så väl igen den där känslan.
När den redan på torsdagen börjar visa sig då vet jag att fredagen blir väldigt tuff, jag kommer att få kämpa hårt i morgon känns det som just nu, här gäller det att se till att boka in aktiviteter imorgon kväll, vill verkligen vakna pigg på lördag morgon.

AlkoDHyperD

Ha, ha, jag skrev att jag skulle låta bli forumet för att rensa skallen från prat om alkohol, men finner mig själv sitta och läsa och skriva som en besatt....fast inga tankar på att jag själv vill dricka. Funkar det här som substitut, så varför inte. Mår skitbra just nu och vill dela med mig lite av energin för att peppa andra. Ska ut och springa någon mil med maken nu.
Hoppas du klarade helgen.

Mick

Fredagen blev tuff som jag trodde, ibland går det lättare och ibland svårare, så är det ju men om man försöker se till att ha något att göra och stannar upp och försöker fundera 5 minuter på alla negativa konsekvenser alkoholen har gett så kan det vara hjälpande...

Kul att höra att du mår bra AlkoDHyperD, och ja, det kan kanske vara bra att ibland att helt hålla sig borta från allt prat om alkohol, men då man känner att det är nära att gå fel så vill jag gärna prata/skriva med någon.

Nu kör vi en vit vecka igen ?