Ny här, men har läst ett par år! Sitter nu med rejäl abstinens efter ett race på 6 dagar. Varför gör man detta mot sig själv - och vänner som är oroliga. Jag har en gång för tre år sedan legat inne för avgiftning - men lik förbannat så har jag gjort detta ett par/tre gånger om året. Får rejäl ångest, blir rastlös, sover risigt - även om insomningstabletter hjälper en del. Skakig in händer o ben, svettning/frossa, hög puls. Nu har det gått 2½ dygn och det värsta har väl lagt sig. Jag nojjar på det där med dilerium - och googlar sönder mig om NÄR det sker. Nojjig nojjig:-)

Kan ett dilerium komma trots att man känner sig ok. Har varit ute o promenerat och pulsen är normal, inga svettningar. Kan det vara ett mellanrum mellan abstinens och dilerium? Eller hänger de alltid ihop?

Undrar när nästa race kommer, för det kommer väl fler? Varför? Jobbet inga problem - bara sjukskriver mig själv upp till sex dagar - men de börjar väl snart undra när man är sjukskriven 4 ggr per år.

Fantastisk att läsa på dessa sidor - vilka kämpar det finns!!!

AlkoDHyperD

Lättare se andras mönster än sina egna. Värt mycket!
Hoppas jag blir rakt och brutalt varnad om det börjar glida....

Anders 48

Jag känner sådan tacksamhet över era inlägg......tack o åter tack. Jo Ikaros - hjärnan hade nog siktat in sig. Jag har sååå tagit åt mig av era inlägg. Den där ölen - den kan gott vara. Det har gått alldeles för kort tid för att jag skall kunna sitta med "ett par öl" och vara nöjd med det - nu kör jag en helt vit månad - till att börja med. Jag hade nog, medvetet/omedvetet börjar uppna upp för ett litet trivsamt återfall. Ni fick mig på andra tankar. Tack och bock. Har, återigen, läst min tråd - och jag ser ju mönstren så klart. Är inte redo ännu - om nånsin? Jag skall vara alkofri framöver - det är ett löfte till mig själv. Inte sladda ut på grusvägen, parera tjälskotten och "råka" hamna i ett återfall. Jag har kontrolen. Inget händer av en slump. Tack så mycket - era oerhört kloka tankar har fått mig att haja till - och åter ta kontroll över vad jag vill att jag skall vara. Lite roligt som MM skrev - här är vi - den "lilla" skaran av periodare. Vi som klarar varenda alkotest på pappret - men ändå är legitimerade alkoholister.....-säger inte det något om "testmedoderna"? Hur hittar det oss.......... Kanske ligger Sverige lite efter i den kategoriseringstekniken? Vi finns ju här - och vi KAN supa så det står härliga till. Även om vi på ett papper kan se ut som "inga problem". Tack till er igen - jag fick en rejäl tankeställare - och en skjuts o klapp i ryggen åt rätt håll.........

Styrka o kamp o uthållighet önskar jag er alla som kämpar just nu. Vi finns här - och läser, lyssnar, skriver, tycker, håller med, håller inte med.......vi finns för varandra - och det vill jag verkligen understryka. Vi finns här......

Anders 48

Skall ut o resa lite igen - Tyskland några dagar. Alla vet om läget med mig - jag dricker alkofritt - och inga frågor om det. Skönt. Sen Spanien ett par dagar hos god vän. Han vet - och har haft lite samma problem som mig - om än inte lika våldsamt. Alkofri öl för mig - och inga frågor på det. Underbart. Tjing på er......... Jag känner mig stärkt, styrkt och nystruken efter era kommentarer! Klart som f-n att jag inte är redo för "en vanlig" relation till alkohol. Och jag mår bättre utan.

AlkoDHyperD

Du låter verkligen stärkt och nystruken idag. Två utmaningar framför dig som du säkrat upp genom att vara öppen bland dina vänner. Den lite trevande och tvekande tonen i inlägget förut är ersatt med en självsäkerhet och jävlar anamma, vilket glädjer mig. Och det är fantastiskt att det faktiskt hjälper när vi skriver och ger respons till varandra här.
Ha en härlig resa!

Anders 48

Visst var det så.....-det var återfall på gång. Jag tog ett. Vill bara säga att det blev så. 5 dagar med mellanöl och insomningstabletter. Min älskade pappa, snart 80, körde hit - 3 timmar för att "ta hand om mig". Jag drack den sista ölen sent tisdagskvällen. Snart har det alltså gått 3 dygn. Jag är tilltufsad - men har varit betydligt värre. Gråtit idag och undrar om jag är sjuk i huvudet. Nu tar det nog ett par dagar innan jag skriver igen - ville bara skicka en hälsning. Man skall lyssna till de kloka när de talar till en.......

Hej
Starkt av dig att bryta innan det gick för långt. Ett återfall är något som vi alla har varit med om. Alltså broder, nya tag och du är inte sjuk i huvudet. Hjärnan är bara illa programmerad för alkohol.
vänligen
Ikaros

Bedrövadsambo

Hoppas du lärt dig något! Vila och slicka såren och kom igen. Aldrig ge upp.

Trägen vinner, Anders
Många av oss såg det, du blev varnad men lyckades ändå inte stoppa. Men du stoppade i tid, liksom sist. Det är ju en avsevärd förbättring. Nu till problemet... vad är det som händer innan? Innan återfallet. Jag har ju samma problem litegrann. Stress, trötthet och så nån typ av ansvarslöshet.. om du kommer på nåt klokt, några steg på vägen, dela gärna med dig. Vi behöver veta vi härinne. Det är lättare att se tecknen hos andra. Styrka till dig nu!

Anders 48

Tack för era varma kommentarer!!! Jo jag stoppade i tid - igen. Det är ju bra - jag veeeet - men kan inte känna det just nu. Vet ju att jag själv har skrivit kommentarer om att "hoppa upp hästen igen", 2 steg framåt/1 bakåt osv. Och jag har verkligen menat det jag skrivit - till någon annan. Men slår mer på mig själv. Skall försöka att låta bli...:-)

Sen har jag ju mitt andra beroende också - insomningstabletterna. Jävla skit. Men jag behöver dem för att sova och brukar dom nästan normalt när jag inte dricker. Men när jag dricker: Satan i gatan. Ingen koll. Har sopat i mig 80 tabletter under 5 dagars fylla. Livsfarligt och oklokt värre. Det slutar ju med att den abstinensen blir nästan värre än alkoabstinensen. Har inte tillräckligt med tabletter heller för att "trappa ner" i lagom takt - vilket innebär att jag måste kontakta läkaren igen - en vecka efter att jag fått 100 tabletter - och förklara att jag behöver en ny laddning. Kommer säga att jag glömde dem på bussen efter jag varit på apoteket.

SÅ: Nu måste jag hålla mig nykter - för att kunna få möjlighet att ta tag i tablettproblemet. Det är en grundförutsättning. På sikt vill jag ju kunna sova utan tabletter - men min sömn är skit - och har varit under väldigt många år. Nåväl, ett beroende i taget. Jag börjar med att ta bort alkoholen - sen tabletterna och till sist???? Snuset???

Hoppas ni alla forumvänner har lyckats hålla er från A under helgen. Detta med påsken är väl kanske inte någon jättestor fyllehelg - men väldigt många lediga dagar i rad för många - och det kan ju vara farligt...../Kraaaaam på er

Ja du Anders , visst blir man fundersam över sitt beteende. Svårt att lokalisera när ademonen börjar göra sig hörd. Precis haft ett återfall jag med....om det kan vara nåt positivt, så minns jag från dina tidigare inlägg att dina återfall varade längre och du fick söka vård i slutänden. Nu har du vad det verkat klippt tidigare, innan allt går helt överstyr. Du är inte ensam, vi är många som kämpar, så kom igen nu, så tar vi ett nyktert steg till. Kram

Botten är nådd

Jag gör samma sak idag. Obra.
Men från i morrn så blir det skillnad.
Abstinens har vi alla haft, det är bara att köra på.
Ångest, ställ frågan vad du gjort fel. A gör att detn
känns som ångest i bröstet.
Min sista dag är idag.

Anders 48

Trist att höra att du också tagit ett återfall.....-men det "hör ju till". Som du säger - nu siktar vi åt andra hållet, ett bra tag framöver. Alkodemonen kan fara o flyga. Hoppas att du mår bra nu såhär efteråt. Varje gång frågar man sig ju: varför? Men någonstans så är det förhoppningsvis något man lärt sig på vägen! Det är väl ungefär som när man lärde sig att gå - många vurpor och skrubbsår på vägen - men helt plötsligt sprang man. Barfota i sten- och kottfyllda skogar. Dit skall vi igen - eller hur! Kram på dig:-)

att du är tillbaka på torr mark Anders 43, och att du tagit ut kompassriktningen åt rätt håll. Längs den nyktra stigen.

Att försöka besvara Varför-frågor angående sitt beteende när det gäller alkohol är omöjligt. Man blir inte klok på det.
Själv var jag riktigt söndertrasad mentalt förra vintern och våren när jag hade mina sista perioder, och gjorde ångestfyllda och halvhjärtade försök att komma loss från alkoholens klor. Till sist gick det, med en kraftansträngning. Nu närmar jag mig om halvannan månad ett helt år utan denna hemska psykoaktiva drog. Du kommer också att lyckas Anders.

Då kommer du att kunna besvara en betydligt enklare fråga; "Om man mår bättre när man lever nykter?". Ja, man mår så otroligt mycket bättre. Man kan lägga tid, kraft och energi på trevliga saker, i stället för att bekämpa bakfyllor och tärande ångest.

Sköt om dig Anders 43, och håll kompassriktningen.

Anders 48

Tack för din kommentar - och för att du tror på mig! Och stort grattis till dig som snart rundar årsstrecket - fantastiskt bra jobbat! Jag skall hålla min kompassriktning - tvekar inte en sekund just nu. Det finns inget annat alternativ faktiskt. Just nu våndas jag över hur jag skall lyckas övertyga min doktor att skriva ut nya insomningstabletter till mig i morgon? Jag ätit så länge, och på senaste tid så många per natt att jag får abstinens om jag slutar tvärt. Ja är det inte det ena så är det det andra........-på sikt måste jag ju lägga av med dessa tabletter också - men inte just nu. De är en livlina. Det ödesdigra för min del har ju varit att jag ofta har kombinerat - och då har man ju inte någon större koll på hur många tabletter man tar. Blir så trött på mig själv.....-men jag tänker positivt och långsiktigt! Grattis igen till dig - fortsätt på den väg du nu vandrar på!!

anonym17136

Såg att du var inne och grattade på Helles tråd ..
Har nu läst din och vilken kämpe du är .. känns som om din resa är lika krokig som min har varit ,
fortsätt kämpa för rätt var det är så blir vägen vitare och rakare ...
det märks att du har viljan som behövs ..
kommer att följa dig .. All lycka till på vägen .. Lerigen ..

Anders 48

...för dina stöttande ord! Jo kamp har det ju varit/är för oss alla - på ett eller annat sätt... Men att resa sig igen och hoppas att man dragit lärdom är ju en del av kampen. Lycka till själv - vi kämpar vidare...:-)

Anders 48

Kikade igenom min tråd, och sedan januari 2015 har det sett ut ungefär såhär:
(Började med en inläggning 2012 hos beroendeakuten - efter ungefär 9 liter sprit på 9 dagar. 2013 o 2014 har jag för mig var rätt lugna år - men ändå säkert ett par tre ggr/år. Synd att man inte hade hittat hit då.....)

2015:
Januari: 6 dagars nonstopfylla!
Mars: 5 dagars nonstopfylla! - som slutade med besök hos beroendeakuten
Maj : Början av maj: lite vin hemma
4 dagars nonstopfylla! (slutet av maj)
Juli: 5 dagars nonstopfylla! - som slutade med besök hos beroendeakuten

2016:
Mars: 5 dagars nonstopfylla!
Juli: 5 dagars nonstopfylla! - som slutade med inläggning hos beroendeakuten

2017:
Januari: 2 flaskor vin hemma på en kväll.
April: 5 dagars nonstopfylla!
Sept: 4 dagars fylla.....
....och sen började gå på AA-möten, och började terapi hos psykoterapeut.

2018: Juli: Ingen alkohol sedan september 2017. Fortsatta samtal med terapeut och planerat uppehåll under sommaren.
augusti: tog ett återfall på cirka 8-10 dagar. Slutade med inläggning på sjukhus för abstinensbehandling.

Men visst pekar kurvan ändå åt rätt håll?! Och jag hoppas att den sista "plumpen i protokollet" är den sista jag behöver skriva det här året......

(OCH DET BLEV DEN SISTA PLUMPEN! uppdaterad 25 augusti 2018.)

AlkoDHyperD

Så du kan se tydligare. Ja, det ser onekligen mycket bättre ut i år!
Som vi alla vet kan man aldrig bli botad och börja måttlighetsdricka när gränsen till beroende väl passerats. Låter som du, precis som jag själv, inte kan veta om nästa suparperiod slutar i katastrof eller inte. Håll i nykterheten nu!
Kram