Hej! Jag har nyss lämnat mina två barns pappa pga hans drickande. Han gjorde slut med mig när minsta var två månader för att jag "bråkar" om hans alkoholvanor.
Han har sen innan sommaren 2014 druckit 3-6 dagar i veckan beroende på hur och om han jobbat. Det finns alltid anledningar till att dricka. Bra väder, dåligt väder, sport på tv, för att kunna somna, uttråkad osv.
Pojken var tre månader och han hade nyss tappat körkortet då han skulle köra bil 07,30 och hade druckit kvällen innan. Han var arg så drack den kvällen med. Dagen därpå bad han om min hjälp. Han tycker sig inte dricka för mycket men eftersom jag noterat hans drickande och tom våran 5åring säger att pappa alltid dricker öl fick han sig en tankeställare. ? Ville ha hjälp att hålla sig nykter då han ansåg att dom två första veckorna skulle bli jobbig. Men nekar fortfarande till alkoholism.
Den kvällen var han nykter. Kvällen efter jobbade han natt. Kom hem fredag morgon och hade redan då gjort upp planer vart han skulle åka och dricka.
Fick till svars att han inte tänkte bli nykterist och att det var bättre att dricka en dag i veckan istället för 3-6 som innan. Men han hade redan druckit två dagar den veckan.
Några dagar senare ordnade jag hjälp när han var på jobbet och packade ihop allt mitt och tog med mig barnen och flyttade hem till pappa.
Varken jag eller barnen orkar leva med den han blir när han dricker. Lämnar mig med barnen och HANS hundar. Kommer hem på natten och väcker alla. Bråkar, hotar att slåss och kasts ut mig. Gärna genom ett fönster eller från balkongen. Slänger ur sig förnedrande ord om hur dålig jag är på alla sätt osv.
Igår är det en vecka sedan jag lämnade han vet att han drack hela den helgen han var själv och hade 5åringen 3dagar mitt i veckan då han lovade att iInte dricka.
Räknas detta som alkoholism