Ny här, men har läst ett par år! Sitter nu med rejäl abstinens efter ett race på 6 dagar. Varför gör man detta mot sig själv - och vänner som är oroliga. Jag har en gång för tre år sedan legat inne för avgiftning - men lik förbannat så har jag gjort detta ett par/tre gånger om året. Får rejäl ångest, blir rastlös, sover risigt - även om insomningstabletter hjälper en del. Skakig in händer o ben, svettning/frossa, hög puls. Nu har det gått 2½ dygn och det värsta har väl lagt sig. Jag nojjar på det där med dilerium - och googlar sönder mig om NÄR det sker. Nojjig nojjig:-)

Kan ett dilerium komma trots att man känner sig ok. Har varit ute o promenerat och pulsen är normal, inga svettningar. Kan det vara ett mellanrum mellan abstinens och dilerium? Eller hänger de alltid ihop?

Undrar när nästa race kommer, för det kommer väl fler? Varför? Jobbet inga problem - bara sjukskriver mig själv upp till sex dagar - men de börjar väl snart undra när man är sjukskriven 4 ggr per år.

Fantastisk att läsa på dessa sidor - vilka kämpar det finns!!!

Vill inte moralpredika på något sätt. Jag tog ju själv ett återfall efter 2 års total nykterhet. Jag ska egentligen bara vara tyst.

Min alkoholläkare - forskare likaså sa på mitt andra besök: "MM det finns en grupp människor med riskbruk som kan "tränas" till genom lång lång terapi att dricka "normalt". Du tillhör inte den gruppen. Ni som har detta sätt att dricka måste få hjälp till att förstå att ni aldrig mer kan dricka. Du har ett narkomaniskt beteende när du tar första glaset. Om du tar ett återfall igen så måste du ringa mig så jag får sätta in preventiv medicin mot epilepsi. Han tillade: Det är inte frågan OM du kommer att få epilepsi. Ett återfall till med samma mängd som ditt sista race så kommer hjärnan ta så mycket stryk att den blir sjuk. I värsta fall stannar hjärtat av dosen alkohol.

Jag vet ju också att du sist petade i dig hur många sömntabletter som helst och din pappa kom till dig. Och du visste inte att du hade tagit dessa....

De där två ölen man startar med och tror att man ska fixa det....
Ingen lek.
Det kan kosta oss livet.

För mig är det samma beteende som en heroinist på plattan.
Abstinensen är det mest vidriga man kan uppleva.
Drivet till mer. Jag kan gå hur långt som helst när alkoholen tar slut.

Och likt en heroinist vet jag att jag vid nästa återfall skulle ta en överdos.

att jag låter så hård. Jag blir bara så jävla orolig.
Skriv gärna om vad som hände.När du orkar och om du vill..

Vi andra med liknade beteende kan ta lärdom ..
Kanske kan förstå..

Var det de vanliga.
Jag är botad. Nu funkar det nog?

Klokt och rakt på sak, MM. Det är Sanningen som är hård, inte du. Det hjälper inte att blunda för den. Det är som det är.
En gång medan jag drack och var och köpte vin kom en ung kille instapplande. Han hade taxi väntande utanför. Han gick väldigt ryckigt och dåligt och hade svårt att prata. Jag hörde senare att han druckit sej till dessa skador. Nå inte slutade jag dricka där och då men den killens öde har funnits nånstans i mitt minne. Man kan inte dricka obegränsat utan att så småningom få skador. Förr eller senare.

Anders 48

Upplever bara omtanke - inte "hårdhet" på något sätt. Det är ju så det är. Jag återkommer och berättar lite mer när jag fått tillbaka mitt vanliga jag. Nu läser jag vidare här. Men tack igen för att ni bryr er. Blir så glad och tacksam. Kram på er!

AlkoDHyperD

Du har förlorat 1 1/2 vecka (plus återhämtningsdagar). Riskerat mer än så.
Allt du lärt dig under året, alla insikter och förändringar finns kvar.
Kanske känns ännu värre att falla med kunskap, eller så dämpade du fallet.
Jag är nykter men det kunde varit jag som skrivit dina inlägg här ovanför. Det är nyttigt att bli påmind.
Kram

Anders 48

Jag känner det faktiskt som att fallet dämpats p.g.a. vad jag har lärt mig på vägen. Jag slår inte så hårt på mig själv, försöker skippa ältandet - och är tillbaks direkt på regelbundna AA-möten. Om drygt en vecka får jag träffa min terapeut igen efter sommaruppehållet - och vi har en del att prata om om man säger så:-)

Tack för dina rader. De värmer. På riktigt./Kram på dig

Anders 48

Börjar så sakteliga bli mig själv igen - rätt så mycket redan faktiskt. Tog idag en rejäl cykeltur ut på Djurgården, och det kändes så oerhört skönt. Satte mig vid kanalen och bara andades en stund. Sen springer jag på AA-möten. Idag har jag "avverkat" 2. Det ger både lite ro och stöd. Är glad att jag inte är helt nybörjare - jag började ju i höstas redan. Skönt att veta ungefär hur det fungerar - så den biten slipper jag fundera över. Tillbaks till jobbet på söndag - drygt en vecka efter hemkomsten från sjukhuset. Finns nog inget gott i att sitta hemma och älta - nu är det tillbaks till verkligheten som gäller. Jag tror att demonerna snarare växer sig starkare om man hittar på någon anledning till att fortsatt vara sjukskriven/stanna hemma. Jag vet ju också att det bara är mina demoner som gör att jag tror att det står skrivet i pannan: "Utskriven från avgiftning för drygt en vecka sedan".:-)

Nu är det fanimej slutdrucket för min del. Jag är ännu en gång överbevisad att "ett par glas" inte funkar. Det ÄR en progressiv sjukdom och inget annat.

Var bara det, typ!/Kram A

Bra att du kom igen så snabbt. Jag tror att vi alla som blivit nyktra har varit med om ett par återfall. När man inte vill fatta det som egentligen är så enkelt-vi kan aldrig dricka alkohol igen. När man får in det i sin hjärna så är det enkelt. En klar och tydlig regel-jag dricker inte alkohol! Kom ihåg det när tiden går och alkoholhjärnan börjar viska om att man är "botad". Det är inte sant, det är missbruket som luras. När man då vet att man inte dricker alkohol, no matter what, så blir det till slut självklart. Att man ibland blir sugen är inte farligt. Just utomlands på semesterresor kan jag känna mej lite bitter ibland. Men vadå, det gör ingenting. Det går om. Jag har aldrig varit en som är nöjd med två glas vin så det kan kvitta.

Så enkelt blir det när man accepterar det svåra.

Anders 48

Tack för dina ord! Du har ju så rätt!!! Visst är det så att, om den sociala situationen inte medgivit mer än 1 öl, så är det alltid berusningen som jag/vi farit efter. Annars kan det kvitta - precis som du skriver!

Anders 48

Har sprungit som en tok på AA-möten under veckan, ibland 2/dag. Har varit både ett sätt att få prata av sig, lyssna till andra kloka människor, samt bryta sitt eget tankemönster för en tid. Det är nog fan över nu! Har så mycket i bagaget som jag har lärt mig, av människor här, medmänniskor, min terapeut, människor hos AA. Jag ser progressiviteten så klart - i mitt eget sjukdomstillstånd. Snart 50 typ - och det finns inte utrymme för mer återfall helt enkelt. Jag har nog på riktigt, hoppas jag, kapitulerat och insett att alkoholen är mig övermäktig. Jag får "roa" mig på annat sätt i fortsättningen av mitt liv. Just nu så känns det inte heller som att jag ger upp något - jag välkomnar något annat. Vad det än må vara. Lite rädd. Lite nyfiken. Men klar över situationen. Har ju mitt missbruk av insomningstabletter också - men det går ju inte att ta tag i om man inte är nykter. Inte en chans. Det får bli nästa gåta att knäcka - i sinom tid. Rätt abstinent efter dessa just nu då mängden ökar samtidigt som jag tar ett återfall - och sedan helt plötsligt går tillbaks till normala (för mig) nivåer. Är ändå så oerhört glad att jag inte sitter och skakar och frossar av alkoholabstinens. Den biten är över. Ville bara säga hej.

Trevlig helg/Anders

Grattis till alla födelsedagar, 5 på raken. Bara som en sån sak :)
Och grattis till kapitulationen. Det går att leva ett bra liv utan fyllerace.
Numera ser jag på mina perioder som bara bortkastad tid, det händer ju inget roligt alls
under en sådan period. De dagarna kan jag lägga på annat, vettigare.....

Såg din alko-kalender som du uppdaterat. Hur mycket dricker du under ett race?
Om du vill svara såklart och om du har koll? ha ha ha....
Man vaknar upp bland en massa spritflaskor som man knappt vet
hur man har fått tag på.

Kram

Anders 48

Tack för dina värmande ord. Hur mycket drar jag i mig? Svarar ju alltid så ärligt jag kan, det är min devis - annars så kan jag ju inte gå tillbaks till min tråd och lita på vad som står där. Den här gången: Startskottet var 4 starköl från bolaget - som sen blev en fortsättning i form av mellisar (3.5) från Ica. Ca (tror jag) 12-18 om dagen (och natten?). Många vändor blev det till Ica, samt en taxi till/från 7-eleven. Detta tillsammans med ett antal sömnisar på kvällen för att kunna varva ner - och även under dagtid, för jag fått för mig att de "skärper till" min fylla. Känner mig mindre full. Alltså känner mig. Det är fullständigt vansinne. Inget annat.

Ungefär så kommer jag ihåg det hela...…-"städar" på något sätt under tiden - så det står inte 200 ölburkar o stirrar på en när man vaknar till. Något gott i det hela?

Ja herregud vilket vansinne.

Kram på dig/A

Ok min mage klarar inte så många öl. 3,5or är för mig att plana ut när man måste ställa sig upp.
Ungefär 50 - 73 cl i alkoholmängd per dygn då.
Liknande mitt fast mitt består av vodka/gin/rom/whisky, d.v.s jag dricker ren sprit som du vet...
Enklare, snabbare fylla, mindre att städa, lättare att gömma.....

Ja du hör ju. Enklare? Idiot-MM som har resonerat så...
Blir arg när jag tänker på det.

Anders 48

Jodå, man kan utan vidare komma upp i ansenliga mängder alkohol med "bara" mellisar från Ica. Fy sjutton - nästan en 75:a om dan.....

Var på jobbet idag - första dagen efter semester och några få dagars sjukskrivning. Kände mig så genomskinlig - och som jag har skrivit tidigare: Det känns som att "alla" vet vad jag har gjort! Ingen vet - men bara känslan. Den gick över ganska snabbt, alla har fullt upp med sitt - och känslan när jag kom hem var enormt skön. Att ha gått dig, arbetat en dag. Normalitet. Rutin. Det blev ett avstånd till återfallet som var välbehövligt och sunt. Så glad att jag inte fick för mig att jag nog behövde "fler dagar". Tror inte att det gagnar många gånger - blir lätt att man snurrar in sig i tokiga tankar och att man blir självcentrerad på ett osunt sätt. Jag är dock glad att jag "sprungit" till AA rätt tätt den senaste veckan. Det gör mig lugn att komma dit och få lyssna och kanske berätta lite själv om mig och min historia. Jag kommer snart att vara där igen!

Bara en hälsning/tjingeling

C.B

Nu har jag spenderat halva dan med att läsa din historia. Intressant. Är själv jävligt alkoliserad. Kan köra både köra ett race och dricka varje dag...Känns ju inte så kul att verka lida av både problematikerna. Jag har kontakt med beroendekliniken sedan länge men dom är inge vidare. Håller med dig så väl i detta med att inte sitta hemma och älta när det gått åt h-vete. Pluggar och jobbar vilket orsaker stress, vilket då triggar igång men jag dricker på alla känslor...Ironiska är att jag läser till specialist uska inom psykiatri. Går bra trots mitt drickande. När du varit inlagd vilken medicinskbehandling har du fått.? Jag har efter 6 dagars race med typ 2,3 liter vin om dagen härdat ut abstinensen själv trots jag knappt kunna gå. Men det tar på krafterna, och efter typ 5-6 dar kan jag dricka nån dag igen. Jag vet att jag inte ens ska dricka mera men lider även av diverse psykiska ”plågor” och diagnoser. Jag har för ex antal år sedan gått en 12 stegsbehandling, vilket bara gjorde mig värre. Så tycker du att AA hjälper? Förlåt jag snodde lite utrymme i din tråd.?. Är på dag 7 nykter.

Anders 48

Du får gärna "sno" utrymme i min tråd. Ser att du har läst hela min tråd - och att du känner igen dig. Hoppas att läsningen gav något:-) Glad för det isf. När jag har varit inlagd så har det handlat om behandling med benzopreparat. Höga doser i början och snabb nedtrappning i takt med att abstinensen klingar av. Har även fått sprutor med b-vitamin. Sist fick jag 3 sprutor. Det "ingår" fick jag veta. Jag hade ändå ätit rätt skapligt under min fylla - men de ger sprutorna ändå, för säkerhets skull. Tack för det. När jag sen åkte hem, ett par dagar innan inrådan från läkare, så fick jag dricka en antabus - och sen fick jag tabletter för de sista 2 dagarna av uttrappningen. De bokade även in en tid direkt hos beroendeenheten dit jag skulle gå på måndag morgon för samtal om ev fortsatt kontakt. Jag har under 2016 också varit i kontakt med beroendeenhetan, och där fått motiverande samtal samt ett antal samtal med psykolog. Tycker ändå att det har hjälpt mig - även om återfallen har funnits där. Fick ju även höra att ett antal återfall ofta "ingår" i den icke spikraka vägen mot nykterhet.

Förra sensommaren så fick jag kontakt med den psykoterapeut som jag fortfarande träffar. Denna är från början psykodynamiskt utbildad, men mycket erfaren, och har "släppt" metoderna till viss del - så just vilken metod vi använder kan jag faktiskt inte svara på. Men det känns bra! Denna person har dessutom arbetat med alkohol- och drogrelaterade frågor - vilket jag inte visste från början, men det förstärker ju enbart mitt förtroende för denna person. Så är det!

Hoppas att du finner något sätt att komma vidare på. Verkligen. Det låter som att du skulle behöva "komma vidare" på något sätt. Hoppas du hittar ett sätt. Vad gäller AA så tycker jag att det är lugnande och givande att gå dit. Har inte gett mig in i programmet mer än att jag har erkänt för mig själv att jag inte kan hantera alkohol. Jag har inte någon "sponsor" (ännu?), och har inte aktivt börjat arbeta i de olika stegen. Det kanske kommer? Just nu så nöjer jag mig med att gå dit. Få lite lugn, lyssna till andra kloka människor (och en del "konstiga") som delar med sig av sina liv och sina problem - och lösningar. Det ger mig mycket! Ibland så berättar jag lite om mig och mitt liv. För mig så tycker jag att det ger mig viss styrka. Kanske passar det inte för alla? Jag har iaf från första början blivit varmt och ödmjukt mottagen.

Hälsn. Anders

Anders 48

Härinne pratar vi ju alkohol. Självklart. Men jag tror inte att jag är ensam om att även missbruka något annat, t.ex som i mitt fall, insomningstabletter. Det är ju för att vi är alkoholister! Vi vill sinnesförändra. Jag har under flera år ätit dessa, i högre doser än vad läkaren föreslår - åtminstone dubbel dos. När jag tar ett fyllerace så har det hänt att jag har kombinerat detta med väldigt högt intag av dessa tabletter. Konsekvensen blir ju bl.a. att när man sen skall ner på "normal" dos så blir man abstinent. Jag är där just nu. Alkoabstinensen är över - men tabletterna spökar. Jag har under dessa dagar tagit en halv tablett dagtid bara för att stå ut. Skall ta itu med detta - men pallar inte just nu. Borde lägga korten på bordet även där och ge mig in i en avgiftning.

Nåväl, åter till alkoholen! Utan alkohol så ökar ju mina chanser markant att även kunna ta itu med tabletterna. Det måste börja där. Jag har nu varit nykter i nästan 2 veckor - och det känns så fantastiskt skönt. Kantstött? Ja ganska mycket, men det är över. Jag är åter på banan och tar den hjälp jag såväl behöver. Det är jag glad för.

Bara så/Anders