Hej. Jag var här inne i försomras och skrev om mitt drickande som var ganska kraftigt. Har då bett om poliklinisk avgiftning via vårdcentralen vilket de inte ville utan antingen skulle jag avgiftas inneliggande eller in på behandlingshem. För mig är detta inga alternativ, bl a för att jag har hundar som jag inte varken kan eller vill lämna bort. Jag bestämde mig för att trappa ner och sluta, har kontakter inom sjukvården som hjälper mig med antabus och nu när semestrarna är slut kan jag koppla på företagshälsan igen för provtagningar. Dock hann jag få två rejäla återfall i somras, ett under semestern som jag inte trodde jag skulle ta mig ur när abstinensen slog till. Men efter ett par absolut vidriga dygn vände det så sakterligen och jag "normaldrack" ett tag men sedan trappade jag ner för sista gången gav jag mig fan på. Och nu är det gjort...jag har påbörjat antabus, varit nykter en vecka och wow...ett nytt liv. Fri. Kan köra när jag vill, hälsa på folk när ja vill, hitta på saker med barnbarnen när jag vill. Ångesten över alla år som i princip gått åt att planera efter hur jag ska leva för att kunna drick får jag försöka lägga bakom mig, likaså all skit som hänt p g a mitt missbruk. Nu ska jag koncentrera mig på att gå framåt, nykter och njuta av att ta mitt liv tillbaks och hoppas att min hjärna är snäll och med mig och inte motarbetar mig med för mycket ångest oh annat.
Önskar alla lycka till som kämpar. Kram.