av Vinäger

Fenix
sön, 2019-02-17 - 19:15

var träffen i lördags! Så fantastiskt roligt att träffa så många av er i rl efter så många år på forumet. Jag fick träffa två personer som varit med lika länge som jag, i omkring tio år, och det var förstås extra berörande. Kan tillägga att dessa två haft en mer lyckosam resa än jag, men som jag sa på träffen så är nu min avsikt att denna dag ska bli mitt riktiga avstamp för ett nyktert liv. Personalen hade gjort ett fantastiskt jobb för att det skulle bli en givande dag för oss alla, och det blev det i alla bemärkelser. Tack!! Känslan av att ha en massa vänner med samma problem, blev ännu starkare när jag fick se några av er i verkligheten. Fick ett gott råd av Adde; börja varje dag med att lova att vad som än händer idag ska jag inte dricka. Har hållit det löftet hela dagen i dag. Ska ta en nytt i morgon bitti. Kram alla där ute från Fenix

Fenix
sön, 2019-02-17 - 19:19

av Morgondag att ge Vinäger boken, som jag är säker på kommer att ge mycket att läsa. Jag har faktiskt läst den två gånger, och kan väl avslöja att det handlar om Rebecka Åhlunds Jag som var så rolig att dricka vin med. Hög igenkänningsfaktor för de flesta tror jag. Uppriktig och välskriven.

Renée
mån, 2019-02-18 - 17:25

Hej!
Instämmer med er andra som skrivit om träffen;
det var verkligen trevligt och givande!
Va fint ni hade ordnat; Magnus, Li-Lo, Rosette, Sofia, Carina!

Varma hälsningar /R ?

Dionysa
tors, 2019-02-21 - 21:32

På väg till Forummötet i lördags kollade jag programmet för dagen, – det var väl kl ett? Nej,.. ridå! 11 skulle jag varit där! Och jag som förberett mig, läst på gamla inlägg, rekapitulerat. Nyfiken och lite nervös att få träffa folk irl hade jag varit. Nu blev det inget med det. Hade i backspegeln sett förändringen som sakta och krängigt vuxit fram under de två år och 4 mån som gått. Kanske dags att förnya insikterna, inte glömma att kampen fortfarande var aktuell. om än vilande, hade jag tänkt. Med svansen mellan benen slank jag sedan in på Gallerian i Liljeholmen för att hitta något gott att trösta mig med.
Här brukade jag förr handla fina viner. Ja, jag var (och är) intresserad av hur det smakar, för det mesta. Jag kan sakna den biten. Tänk att få köpa en saftig bit kött nere på Ica, och ett mustigt rödvin till det… klarar jag väl? Tanken blixtrade genom mitt huvud men försvann lika fort. Jag märkte att jag var säker, helt säker på att jag inte ville. Inte dricka vin, framför allt inte med mannen därhemma. Kanske med någon annan, någonannanstans? Under trevliga och avspända förhållanden, i så fall. Det är ju oron, stressen och pressen tillsammans med honom som gör att det blir desperat och för mycket, resonerade jag. Kanske en luring, kanske en möjlighet det där att dricka i en annan miljö, kontrollerat? Sådär gick tankarna i min ensamhet.