av Carl73

Carl73
fre, 2019-03-22 - 22:56

Jag hittar inte ens min tråd utan startar en ny. Full och funderar allvarligt på att sluta detta elende..
Who wants to live forever.... Freddie.
C

Carl73
fre, 2019-03-22 - 23:17

Detta forum har varit fantastiskt men Carl 73 försvinner tyvärr ikväll.

Önskar alla gott!

C

Ragna
lör, 2019-03-23 - 02:14

Snälla Carl, sök akut hjälp! Du kan ringa mig om du vill. Hör av dig om du vill. Eller kontakta någon som du känner, eller vården. Gör ingenting drastiskt. Det finns hjälp!

Carl73
lör, 2019-03-23 - 11:24

Vaknade upp i spillror idag. Vilka djävulska tankar som fanns i mig igår.
Jag har nu kontaktat allt som går att kontakta då jag blev väldigt rädd för mitt eget beteende.

Nu finns väldigt många oroliga omrking som har koll på mig. Är ju inte kul men väldigt bra.
Jag har ju gjort denna resa tidigare så jag vet vad som krävs. Det viktiga är ju att dom omkring känner till problemet och den biten är nu löst.

Tack Ragna för att du sträckte ut din hand. Hade jag sett ditt meddelande innan jag somnade hade jag ringt direkt då det var plågsamt nära att jag gjorde något jag inte kunde ångra. Det värmer att det finns medmänniskor med omtanka. När jag väl är på banan igen skall jag försöka bli lika dan. Jag kommer sträcka ut min hand till de som behöver för det är ett helvete när allt slår till.

Denna gång skall jag dokumentera stegen som krävs bättre för att komma tillbaka. Hoppas det kan ge någon annan kraft att göra samma sak.

Ledsen för mina inlägg igår men många av er vet hur helvetet kan slå till.

Tack för detta forum...

Rosette
mån, 2019-03-25 - 12:35

Vad fruktansvärt du mått! Det är minst sagt glädjande att du valde att hejda dig själv på flera sätt den där natten. Du räckte ut en hand genom att skriva här, du har berättat för människor runt omkring dig och du har nu sökt mera hjälp och stöd utifrån.

Detta har du nu gjort fast du just där och då kanske inte trodde alls på att du kunde må annorlunda. Nu i efterhand kan du se och känna att du inte fortsatte att må precis så dåligt som du gjorde just då.

Du berättar att när du mår bättre vill du hjälpa andra som kanske hamnar i en liknande situation och mår som du gjorde. Du har redan gjort mycket för andra också i och med att du berättar här vad som sedan har hjälpt dig.

Även om det kändes hopplöst och oöverstigligt där i stunden valde du att söka hjälp, stoppa dig själv från det som i stunden kanske kändes som den enda lösningen. Alkoholen förvärrade allt i stunden, ökade kanske risken att du skulle gjort något du sedan ångrat.

Tack för du skrev i lördags hur det gått och berättade, och fortsätt gärna uppdatera här, om du vill såklart och är hjälpt av det. Hoppas du mår betydligt bättre nu.

Varma hälsningar,

Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet