Jag har haft alkoholproblem något år. Mitt största problem tror jag är att även partnern är törstig. Vi har försökt att vara nyktra några veckor och leva hälsosamt. Oftast har det lyckats. Nu den senaste tiden har det spårat ur med alkoholen. Vi har skött jobbet båda 2 men druckit så gott som var och varannan kväll. Det är ofta jag varit rädd att polisen ska stoppa mig på morgonen på väg till jobbet. Jag har varit rädd att jobbarkompisar ska känna lukten av fylla. Det har även synts i ansiktet, svullnad, trötthet, bakfylle-ögon. . Jag tycker jag har fått lite krämpor som förmodligen varit alkoholrelaterade. Kramper och domningar, högt bltr. yrsel. Jag har barn äldre och yngre. Ett av barnen har jag diskuterat mycket med om alkohol, alkoholism osv. Hon har frågat mig när jag ska söka hjälp? Jag har svarat lite vagt och försökt att komma undan med olika svar. Min bakgrund är som många andras alkoholism i släkten. En pappa som var väldigt charmig och glad, men beroende av alkohol. Jag minns tillbaka på barndomen som ändå var fin och trygg mestadels p g a en stark och trygg mamma. En mamma som ställde upp på oss ungar till 100%. En mamma som aldrig drack när vi var barn. Mamma gav oss självkänsla genom att ge beröm och styrka. Hon gav mig kraft för att ge mig ut i livet med nyfikna ögon. Ändå trillade jag dit. Jag har varit medveten om faran och även sagt till mina syskon att jag kan bli alkoholist, jag vill inte men ibland blir det inte som man vill. Flera av mina syskon har problem med A. 2 har slutat helt, en med hjälp av bl a AA. Min nya chef som har jobbat med missbruk har pratat med mig, efter att ha fått ett mail av min dotter. Dottern skrev att jag behöver hjälp med mitt alkoholproblem. När chefen sa detta kändes det som om någon dragit ner byxorna på mig... Chefen var förstående inte alls fördömande. Det märktes att hon var van att hantera detta. Efter samtalet drack jag 2 planerade pubkvällar. Sedan dess har jag varit nykter snart 4 veckor!! Det känns fantastiskt, men jag vet att faran lurar bakom hörnet. Känslorna går lite upp och ner. Ibland har jag känt mig euforisk, andra gånger har jag tänkt på separation och andra jobbiga saker. Vet ej hur det blir med mig och sambon som nu försöker hålla sig nykter, efter påtryckningar från barnen. Vi är så olika när det gäller A. Jag har för första gången i mitt liv tänkt att leva helt nykter!! Jag har aldrig förr tagit orden i min mun. Nu efter mycket tänkande, läsande om A, hört berättelser om A och hur barn påverkas av förälders missbruk, känns det som det enda rätta för mig.Jag tänker även på andra som har lyckats sluta med A som varit långt ner i träsket. Dessa starka människor, då vill jag också vara stark!! Kram på er:)

Det låter som om ditt liv rullar på. Skönt att sonen naturligt kommer bort från sin pappa ett tag. Distans brukar hjälpa tankarna i rätt riktning. Hoppas du vågar satsa på kärleken. De som dricker sparsamt har ju sällan svårt att låta bli om man ber dem i en viss situation. Om man nu skulle önska det.

Kram till dig

Förr: All planering handlade om att fylla husbilen med det man behöver..Sedan åkte vi iväg..Helst hade vi packat med oss vindunkar och ölbackar innan..Annars var det smidigt att handla på vägen så man slapp hemmabolagets kassörer med i vårt tycke, spion och nedvärderande blickar..Vi var ju stamkunder på ortens enda bolag. Resan gick ibland till Danmark och Tyskland. Där gick många tusenlappar till alkohol, för det var ju så billigt..På semestrarna var aktiviteterna grill, bad och annat..Men många semestermornar kändes hemska. Med kvällen i ett fylletöcken..Vad hände, just det ja, vi träffade folk.Som vi söp med..Skönt att vi rumlade oss tillbaka till husbilen på natten..Museum och nöjesparker som besökts i bakfyllans ånger..Inga roliga minnen så här efteråt..Barnen som bara fick acceptera och ibland skämmas för oss..................,Idag: Jag packar min bil med allt utom alkohol..Alla pengar kan jag nu använda till mig och mina nära, istället för att köpa alkohol..Slipper fundera på när jag kan köra på morgonen..Ingen behöver skämmas för mig längre..Inte jag eller mina barn..Jag har fått en bikinivänlig kropp..Allt smakar bättre när skammen är borta..Mer Sol och bad för jag har inte bråttom till uteserveringar eller till vindunken i husbilen..Varm Sommarkram?

Fina Miss lyckad ?
Ååh, så bra och fint du beskriver din historia då och nu!
Hoppas ni får en fin sommar du och din son???

Kramar
???

Denlillamänniskan?..Nu är det på gång med boende till sonen..Äntligen hittat något..Hans pappa sjunker djupare ner i alkoholen..Känns skönt att inte bry sig..Det känns som om jag äntligen slipper ha några känslor för honom, bra som dåliga...Super han så är det bara han som kan göra något åt det..Det verkar som om alla barnen nu förstått det också..Ingen kan hjälpa någon som inte vill ha hjälp..Snart dax för semester..Skall åka till havet..Det bästa som finns..Kram?

jagvillmåbra

Lite kort svar.. Jag håller inte med om att alkoholfritt vin skulle vara detsamma. Alkohol är en smakbärare. Ger karaktär till vinet. Jag jobbar med mat så för mig är det ett helvete att inte få/kunna dricka. Längtar så tillbaka till när det ibland räckte med ett halvt glas vin till maten.

Jag vet inte riktigt om du svarat på något här. Men oavsett så låter det jobbigt för dig att sakna alkoholsmaken..För min del har jag aldrig tyckt att något smakar gott med alkohol..Jag drack enbart för berusning..Fick ju svepa i mig vin för att det smakade vämjeligt..Men alla är vi olika..Hoppas du hittar andra nyttigare drycker som faller dig i smaken..

Så känns det för mig när jag läser om er som har ramlat eller börjat dricka efter lång nykterhet..Som tur är kan man alltid byta spår..Det går att falla lite och sen upp igen..Det hoppas jag att du gör nu..Just du är värd ett gott och friskt liv..Släng bort skuld och skamtäcket...Och börja tro på dig själv och din styrka..Den finns där..Varm kram..???

Nu har jag semester..Känns fint..Ligga kvar i sängen på morgonen, och känna solens strålar leta sig in genom fönstret..Var på Västkusten hos min dotter..Vi sov över i ett vackert hus vid havet..Det fanns en synlig bar i huset med massor av flaskor..Jag kände ingenting..Tittade bara och kände en slags avsmak..Tänker fortfarande på alkohol som en sinnesförändrande substans, som förstör mycket..Vi hade mysigt och åt massor med skaldjur och tillbehör..Lite olika kolsyrade drycker till det..Jag känner mig fri ej fången..Kram?

Låter som en perfekt start på semestern :) Tänk att en dag sitta med massa flaskor inom räckhåll och inte känna något annat än motvilja... Längtar dit. Jag vågar fortf inte vara i närheten av alkohol. Önskar dig en fin fortsättning på semestern!

Tiden går och vi med den..Jag har läst många trådar, på forumet under flera år. Alla som har klarat sig och blivit fria, har också vacklat i början..Men dag läggs till dag, vecka till vecka osv..Jag har fått ett lugn och en säkerhet med tiden..Tror att vi omprogrammerar hjärnan genom insikter och förståelse för beroendet..Du kommer också dit, Styrkekram ?

Att du tyckte min tråd var intressant..Jag har läst massor av trådar genom åren, och fått mycket stöd av det..Det blir som en slags Terapi, som man styr över själv..?

Ibland blir en stärkt av igenkänning, ibland tröstad, ibland lugnad, någon enstaka gång upprörd, forumet är fantastiskt, fyllt av så mycket värme och kärlek, styrka och mänsklighet och ja, en styr över det, sträckläser vid behov och pausar när en fått nog ?

Må du få en fin söndag ☀️ Jag ska ut på långpromenad med picknick, men först dra mig i skön säng en liten stund till ?

Och passa på att tacka för att du gör skillnad här, inte minst hos mig. ? Du är också unik, då du har det enda namn jag vill se särskrivet, bara det... ?

Ha en fin sommar! ☀️

Kram

Ånger och bitter eftersmak..Alla ska vara glada. Vuxna som mår gott och har semester, barn som busar i solen och äter glass..Så föreställer vi oss sommaren när den är som bäst..Så upplever vi sommaren ibland. Men det finns minnen av vuxna som efter för många glas rosé, eller öl, börjar bråka. Barn som inte sover på natten, utan ligger och lyssnar..Vuxna som gått över gränser på många sätt..Enbart för att substansen alkohol solkat ner det vackra..Morgonen efter när vuxna ligger i ruelse och baksmälla..Barnen vaknar och allt verkar som vanligt, men ändå inte..Dom vuxna som igår skällde på varandra, och som nu verkar ha glömt det..Bäst att inte prata om det tänker alla..Om man inte säger något, så finns det inte...

Senaste åren tycker jag dock att föräldrar tagit det lite lugnare vad gäller A. Det har inte varit ett påfyllande nonstop. Hoppas verkligen att det inte har varit en slump just där jag befunnit mig. Tänker att kampanjer som en vit jul och liknande ändå kanske har öppnat ögonen på en del. Det pratas åtminstone om att barn inte gillar påverkade föräldrar på ett helt annat sätt än tidigare. Små steg framåt.

Ha en skön sommar, fina du. Tack för att du finns här. ?

Kram

Planerade en utflykt med exman och son..Tänkte det kunde bli en fin dag för oss alla..Sonen har varit hos sin pappa 1 vecka och det har fungerat. Sa till exmannen att han skulle hålla sig nykter så han var körbar nästa dag för utflykt..”vi får se” svarar han..Nej sa jag..Vi bestämmer nu..Annars kan det kvitta..Kände irritation och ilska..Jag bestämde mig senare för att strunta i utflykten..Ingen ide att börja må dåligt för hans drickande igen..Han förstod mig sa han..Det var ju bra...Vill absolut inte ha honom som man igen, men tänker på sonen som tyckte det kunde vara roligt..Vi hittar på något annat istället jag och sonen..Kram..

Nu är din tråd flyttad, fint att känna att det är dags för nästa steg. Hör av dig om det är något som verkar på tok men vad jag kan se borde den ha flyttats smidigt!
Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet