Kaffetanten88

Ju längre man är nykter så försvinner skammen. Man gör upp för allt dumt. Skapar nya bra minnen med sina barn. Kämpa på! ?

Det här forumet är en fristad, här får vi säga allt det där. ?

Tänker att uttrycket nedan är så rätt.
”Unexpressed emotions will never die. They are buried alive and will come forth later in uglier ways”. (-Freud)

I terapin får jag gå igenom trauman, lösa upp dem. För att de inte ska spöka som fula symptom. Kanske mina barn kan få en hel mamma. I terapin har jag fattat att jag har många symptom, inte vara alkoholmissbruk. Jag har straffat mig själv som en slags försvarsmekanism hela livet. Ätstörningar, stannat i destruktiva relationer, trott att jag alltid måste vara till lags och snäll... självutplånande liksom. Fuck no! Jag börjar vakna. Se klart.

Jag vill vill vill fortsätta nykter. Det bästa är att det känns så bra!

Heja oss! Vi kör!!??⭐️⭐️⭐️

Visst är det skönt att se världen som den borde vara, nykter kan vi bli på många olika sätt. Vi ska inte ge upp oss själva för att bli älskade. No more!

Har ni köpt boken This Naked Mind av Annie Grace. Det är din förtjänst. Ska börja läsa den imorgon.

Kram på dig :)

Kaffetanten88

Jag känner igen mig så mycket i dig. Jag har straffat mig själv på olika sätt sen jag var liten. Jag minns inte mycket av min barndom och tror jag kan varit med om saker och därför förträngt det. I tidiga tonår hanterade jag ångest med att äta förmycket och onyttigt. Sen i sena tonår fick jag anorexi och bulimi. Tog mig ur det själv men tränade överdrivet och åt dåligt länge. Sen gick den över till alkohol runt 24-26 års ålder. Så känner mycket igen mig. Vi är duktiga nu som håller oss nyktra! Bara att kämpa på! ?

PimPim - Vi kan bara ge barnen bättre tid framöver. Prata öppet om det som varit. Inte dölja och låtsas. Vara ärliga så att de också kan läka. Ha en härlig nykter vecka!?

Rolf - Jag har lånat boken på svenska. Tänkte att det ska slinka in i medvetandet enkelt. Men ska kanske köpa den på engelska och underhålla språket samtidigt. Man kanske får två olika synvinklar om man läser den på två språk. Ord och nyanser i språk kan ge olika visuella upplevelser. Nu ska jag läsa ett par kapitel till. Låta kunskapen följa med in i sömnen, drömmen och det undermedvetna.
Vi kör på!?

Kaffetanten88 - så sorgligt att kämpa genom känsliga år. Nu är det extra viktigt att vi tar hand om oss. Läker. Sätter värde i oss. Vi är värda att må bra, ha ett lugnt och skönt liv.
Vi är bra. Vi kämpar på nu! Härlig start på nytt år!

Kram till er!???

Det går att se och t om höra i dina inlägg yojo, tacksam att lösa, kraften spiller över. Viktigt, att läsa om dig och andras glädje, kämpande och dagar- det blir en varm ”Skärp dig”-känsla landar i mig! ?

Jag hoppas jag ser klart nu. Att det här inte är en ”bra period” om jag nu är en periodmissbrukare? Jag är livrädd att säga att det här är varaktigt. Jag ser mina mönster. Mitt periodande. Min pappa har alltid varit likadan. Periodsupit men ändå skött sitt liv.
Idag dricker han inte. Eftersom han då mister fru, hem och sitt nya liv. Han har en jävla kraft den gubben! Jag hoppas jag ärvt den elden. Den facklan ska jag tända och hålla vid liv.
Och väljer nykterhet. Tidigare än han gjorde.
Han säger att han ångrar sitt supande då vi var små barn. Att han fått hälsoproblem som följd. Att han missat vår barndom.
Jag vill vakna nu. Så att det inte går ytterligare 15 år.
Jag vill leva.
14 dagars nykterhet idag!
Det känns så skönt! Jag är ödmjuk och tacksam!???

Det är både naturligt och helt ok att vara rädd för att inte klara det vi föresatt oss vad gäller nykterhet. Speciellt vi som trillat dit sååå många gånger. Tänker att det är en pågående process och för många är återfallen en erfarenhet som påminner oss om varför vi inte bör dricka.

Vill ändå säga att jag tycker att du låter mer säker den här gången än tidigare. Det är inte bara den här första tidens eufori som syns utan också en fördjupad insikt. Att vara ödmjuk inför det jobb vi har framför oss tror jag också hjälper, då är vi bättre förberedda om/när suget kommer.

Du gör det så himla bra. Hoppas att du får lite lugn vad gäller dina tankar.

Kram

... kan man också få vara, när man gör ngt stort och modig, som du gör nu. Bryta mönster, gå din väg. Heja dig.

Jag har mycket energi i kroppen. I vanliga fall skulle jag behöva alkohol för att komma ner i varv. Nu har jag istället tränat, använt mig av medveten andning och läst en del. Och varit i känslan. Slutat söka nästa känsla/kick utanför mig själv. Slutat springa ifrån krypningarna under skinnet. Stannar medvetet i mig, låter energin omvandlas till ett lugn i mig. Elden.?

(så himla flummigt. Så får det vara just nu.?)

Då jag läste så mkt de första dagarna men jag ville minnas era olika historier lite bättre. Jag inser än en gång vilket enorm stöd som finns hos så många här.
Jag tänkte på ett par saker, som rör oro och rastlöshet. Jag är inte någon vän av medicinering generellt, du vet, man ska kämpa sig igenom. (Som om vi inte gör det mest varje dag...)
Men jag har sent omsider fått hjälp med dels anti-depressiva, inte i anslutning till alkohol utan ett par mer isolerade händelser kring anhöriga som skapade en stress som jag till sist sökte hjälp för. Jag fick också en mild lugnande tablett att ta vid behov. Detta har hjälp mig mycket. Om det är sjukdom vi talar om, och oro för hur mycket vi dricker, du vet ju allt detta.
Jag skulle ändå bara ge det som ett förslag att fundera över. Och fråga gärna om det är något du undrar. Vi är ju alla olika, du kanske har en helt annan inställning, Men medicineringen har hjälp mig med energi, mindre oro, bättre sömn. I övrigt känner jag mig helt som vanligt.
Jag är också ensam i helgen, (från lördag) så vi kan peppa varandra om det behövs ??? Jag tänkte ha en bra plan för promenader, utställningar, lite löpträning, och läsa. Jag vet att inga garantier finns förutom att jag lägger mig nykter ikväll. Men det är ju 100 % utfall av den här dagen.
Imorrn tar vi lite sats!
Och du, har du funderat på vad som är annorlunda med dina tankar som gör att det är självklart att inte dricka på söndagar. Något låter enkelt där, blir nyfiken.
Jag har varit ute ikväll med jobbet, inget direkt sug (låter enkelt men dessa vita januari har jag gjort några gånger, men nu inkluderar jag långsiktighet i tankarna.
Kram och ha en fin fredag! (Jag har inga självhjälpsböcker att tipsa om, men det finns väldigt många andra bra böcker just nu som öppnar en annan värld som man kan kliva in i. Vilsamt!

Tack för din tid och dina råd!??
Jag har många gånger funderat på antidepressiva. Men är inte helt säker på att det inte är vägen för mig. Har fått utskrivet lägsta dos Sobril mot flygrädsla/fobi. Jag hatar känslan av Sobril och tar bara i ”nödfall”. Och då är det nog placebo för jag delar tabletten. Jag tar knappt en värktablett. Minns inte när jag senast gjorde det. Jag är mer åt det naturliga hållet. Vill gärna hitta alternativ medicin till den kemiska. Jag har i många år gått i samtalsterapi och kbt i omgångar eftersom jag har lidit av ångest och oro (antagligen pga min traumatiska barndom och senare trauman i livet). Det har tagit lååång tid men jag ser sakta resultat. Jag mår i stort sett bra. Så länge jag är nykter. Jag är så angelägen om att reda ut knutarna och lösa upp gamla trauman. Jag vill bli fri från alla försvarsmekanismer och inte dämpa känslor. Jag jobbar just nu med att leva som om jag inte hade minsta ångest. Jag utmanar mig i vardagen. Jag vill leva fullt ut. (Tips: boken ”Lev livet fullt ut” -Eckhart Tolle:)

Skulle det inte vända, utan snarare bli värre, då får jag omvärdera beslutet om antidepp. Men just nu ser jag hopp, en väg upp, ut!

Gällande att inte dricka på söndagar. Jag vet inte riktigt vad som hänt under terapin. Men jag har liksom en skön bestämdhet om att ”man dricker på fredag/lördag”. Jag vill jobba bort den ovanan också. Man dricker inte alkohol alls. Eller snarare att inte ens tänka på alkohol. Jag vill bara leva! Det finns så himla mycket att leva för. Så länge jag är nykter!

Ha en skön söndag!

Kram??