av Skrållan

InteMera
lör, 2020-02-08 - 09:59

Vad skönt att höra att livet börjar plana ut lite för dig nu efter en jobbig tid, att kunna sortera gamla kort utan enormt vemod tycker jag låter som ett tecken på du kommit förbi den värsta känslostormen. Önskar dig en glad och vilsam helg!

Skrållan
lör, 2020-02-08 - 18:33

Jaa det är så skönt. Kan inte fatta att jag kommit så långt. Tack InteMera, önskar dig en fin helg också.

Azalea
sön, 2020-02-09 - 18:52

Du har verkligen kommit långt på din väg. Så härligt att höra och jag gläds verkligen med dig.
Hoppas du fick en fin helg, skönt att krypa in nu ikväll och tända lite ljus medan det ösregnar ute.
Kram Azalea

Skrållan
mån, 2020-02-10 - 08:51

Tack, ja jag trodde aldrig det skulle gå. Så ledsen som jag var den första tiden. Trodde hjärtat skulle slitas ur kroppen på mig. I går var jag ute och handlade med min dotter. Hoppas din helg också varit bra?

Skrållan
sön, 2020-02-16 - 13:59

Ibland kommer det över mig. Varför blev det så här? Vi som kunde haft det så bra i vårt lilla hus. Om bara.........
Tycker synd om honom. Mitt medberoende slår in och jag vill ta hand om honom. Trösta. Säga att det kommer lösa sig.
Men det kan jag ju inte. Och jag kan inte lösa hans problem. Det är en väg han måste gå själv.
Och jag måste värna om mitt. Gå min väg. Bli stark själv.
Och när jag tänker efter så vet jag ju hur det var. Vilken kamp. Jag kan aldrig få det förhållande jag längtar efter med honom.
Nej nu får jag släppa alla tankar på det förflutna och tänka framåt. Och sätta mitt mående först.

Azalea
sön, 2020-02-16 - 14:26

Inte konstigt att du har sådana tankar, det har jag också emellanåt.
Det var ju inte så hör det var tänkt frpn början när allt var bra men när allt förändras så måste vi på nåt sätt också förändras.
Du har kämpat och gjort allt i din makt men nu är det din tur och livet ligger fram för dig nu.
Du äger din tid och dig själv och framtiden är din?
Massor med kramar skickar jag med vinden till dig// Azalea

gros19
ons, 2020-02-19 - 10:07

Ja vi vandrar på olika vägar och jag återkommer till, har nog skrivit det förut, att vi anhöriga tror vi vet vilken väg som vår partner i mitt fall min son ska vandra. Måste nog släppa taget och lita på att den andre hittar sin väg. Att känna den tilliten är fantastiskt och det innebär kanske att lita på en högre makt och samtidigt inse sin egen begränsning. Kanske inte acceptera men förlika oss med att en del människor överlever inte eller väljer att avsluta sitt liv. Vi har en del att jobba med vi anhöriga. Tror många gånger, gäller nog mig själv, att det finns en rädsla eller oförmåga att leva sitt eget liv.

Skrållan
ons, 2020-02-19 - 13:25

Ja så kan det nog vara. Att vi har svårt att fullt ut leva vårt liv. Men det går framåt ändå. Svårt att släppa taget när man varit ihop i 20 år.
Måste acceptera att nu är det jag som är det viktigaste i mitt liv. Ingen annan.
Tack för tankarna?

Skrållan
tors, 2020-02-27 - 20:15

Det är jobbigt ibland. Vill inte sakna mannen, vill hellre minnas det jobbiga än det som är bra. Vill vara klar och gå vidare med mitt liv. Vet absolut att jag inte går tillbaka. Har kommit för långt. Men ändå finns det en saknad. Saknaden för det som inte blev. Har pratat med honom ibland. Det går bra en stund. Sedan skriver han eller säger något, och då vet jag. Då puttar han upp mig på min väg igen. Min plan är att inte ha kontakt sen, men vi har fortfarande en del saker ihop, som behöver ordnas upp. Så därför kontakten.
Hade inte väntat mig att sjunka igen. Trodde att nu går jag framåt. Men man kanske måste vänta sig svackor. Har ju levt med mannen i 20 år, så det är väl ingen Quick fix.
En dag i sönder.

gros19
fre, 2020-02-28 - 06:36

Saknaden för det som inte blev fint beskrivet. Den saknaden kanske ofta är mer smärtsam än saknaden efter personen. Vi har våra drömmar som vi vill uppfylla och ofta har nog dom sitt ursprung i tidiga brister i vårt liv. När sedan drömmarna går i kras får man ta itu med bagaget man bär med sig. Innebär kanske helt enkelt att bli vuxen. Upptäckte själv hur jag i ett förhållande försökt uppfylla mina drömmar från barndomen, allt jag hade saknat. När dom väl var uppfyllda insåg jag att det var ju inte det jag ville ha. Lite tankar i tidig morgontimma ❤

Skrållan
sön, 2020-03-08 - 22:24

Jag fortsätter kämpa. För mig. Allt går i svackor. Ibland känner jag mig så stark. Ibland undrar jag hur jag ska orka.
Det har snart gått 11 månader sedan vi inte levt ihop. Vi har undan för undan dragit oss ifrån varandra. Jag mer ihärdigt än mannen. Han tycker vi kan fortsätta träffas och hjälpa varandra. Men jag märker att han mer och mer drar sig undan. På helgerna har han sin ”älskarinna” alkoholen. Så då hör han oftast inte av sig. Skönt att inte höras när han är påverkad.
Vet inte längre om det är mannen jag saknar eller bara det som inte blev.
Tänk att det tar sådan tid att gå vidare. Förstår att allt inte är mannens fel, även om det var en bidragande orsak, så måste jag lära mig bli självständig och lära mig älska mig. Sätta mina behov och önskningar först. Veta vad jag vill.
Det är mycket att jobba med och det är lätt att bara skylla på honom.
Men jag ska ta mig igenom detta och bli stark. Och kanske jag kan träffa en man igen, men då ska jag veta vad jag vill.
Läser här på forumet, så många som kämpar. Alkoholen ställer till det för många familjer.

MalmMia
sön, 2020-03-08 - 23:01

Jag tänker också mycket nu. Tänker framförallt att om jag blir ensam så ska jag välja glädje. Försöka skärma av mannen som valde alkoholen och inte sin familj! Jag tror som du skriver det kommer att gå upp och ner med en hel del. Göra bra saker för mig.

Jag hoppas du kommer ur din svacka när du är redo. Se till att göra bra saker för dig. Går det att välja glädje, vad är glädje för dig? Hitta ro i livet, bejaka sorgen och bearbeta den. Komma framåt, sånt tar tid. Att leva med någon länge och sen sörja mannen och det livet som man så gärna ville ha. Styrkekram till dig?

Skrållan
mån, 2020-03-09 - 21:06

Tack för pepp. Känns lite bättre i kväll. Ska verkligen försöka göra roliga saker. Sånt som gör mig glad.
Hoppas det går bra för dig också. Och att du också kan välja glädjen.
Kram

InteMera
tis, 2020-03-10 - 17:15

Länge sen jag varit in här känns det som men ville sända dig Skrållan en hälsning, hoppas den spirande våren ska föra med sig lite av en nystart för dig med lite glädje och framtidshopp!

Skrållan
tis, 2020-03-10 - 22:25

Så skönt att höra från dig InteMera. Fast det klart jag önskade att du hade det bra. Har läst ditt inlägg under din rubrik.
Så jobbigt när du måste känna att du är på ruta ett igen. Sänder dig en stor styrkekram ?

InteMera
ons, 2020-03-11 - 19:04

Sänder dig en styrkekram tillbaka, säkert kan du också behöva en såhär en gråmulen onsdag! ?

Blade Runner
fre, 2020-03-13 - 17:11

Du är jättestark, blanda inte ihop dina svackor med att så inte skulle vara fallet. Du reflekterar och sörjer och bearbetar och får i rätt riktning hela tiden. Din resa är så väl värd allt det som komma skall i form av frihet och livsglädje.
Stor kram från Blade Runner som följer dig men inte orkat vara så aktiv den senaste månaden