Rosa76

Inne på min femte dag utan alkohol och nu har helgen passerat. Så skön den var...Vaknade utan den där torra smaken i munnen, ömma magen och dova huvudvärken. Jag kommer på mig själv hela tiden med att tänka..detta hade jag aldrig haft ork eller vilja att göra om det hade varit en "vanlig helg". Sen ska jag väl erkänna att jag känner mig lättretad och vass mot mannen, har inte tålamod med att någon annan går ut och är gnällig eller irriterad över något. Igår kväll flög det på en sån där akut känsla av "att vilja dricka" och jag vet nu precis vad som triggar mig
- läxläsning, samtidigt som jag planerar veckans mat, ej påbörjat kvällen mat, tvätt i tvättmaskinen som ska hängas upp, diskmaskinen som ska plockas ut, samt en hund som behöver ut på sin runda och mannen är ute och "grejar". Jag ringde honom och sa att som det var -Detta triggar mig!! Han avbröt det han fixade med och kom hem. Tidigare har jag "fixat" med allt och han har kunnat göra vad han vill, då har jag också lättare kunnat smygdricka för han inte var i närheten. Har också börjat lyssna på "skål ta mig fan", vilken igenkänningsfaktor..skrämmande faktiskt. Ett annat sätt att koppla bort tankarna har varit att jag hittat en bra serie på Netflix som jag börjat titta på när jag är själv, tiden flyger iväg och tankarna är fokuserade på serien och inte "jag vill dricka"...Är så tacksam för detta forum och ni som går in och kommenterar, det gör verkligen att jag inte känner mig själv..Ha en fin dag alla! Rosa

För varje dag kommer du att må lite bättre, även om sämre dagar kommer förstås. Få din man att göra mer hemma är nog en nyckel också! Bra jobbat ?

Lyssnar på sista kapitlet i boken nu, sen börjar jag nog om, eller lyssnar på favoritkapitlen.

Kram ❤️

Grattis till dag 5! Nu är det värsta över, och du kommer må bättre och bättre den närmsta tiden. Gäller dock att inte falla i den klassiska fällan. Dvs tycka att ” det här gick ju bra, nu kan jag säkert ta ett, bara ett glas” Kämpa stenhårt nu, så kommer dom nyktra dagarna snabbt bli fler.

Kram

Rosa76

Känner en sådan där gnagande irritation när jag kommer hem från jobbet, stör mig på allt. Känner att allt hänger på att JAG kommer hem och då kan allt för kvällen påbörjas. Jag känner att mannen funderar på om mitt humör hänger ihop med att jag inte dricker ngt. Jo, visst är det så. Mina kritiska timmar är från att jag kommer hem fram till halv 8-8. Det är då vi kan sätta oss ner och få lite kväll framför tvn. Jag måste få upp endorfinerna, antingen direkt när jag kommer hem eller innan jag kör hem för detta håller inte. Men samtidigt är jag så glad, det är så mycket jag slipper nu
- stress, planering, smygande, hålla masken uppe, undanflykter/lögner för att stanna hemma på kvällar, ont i magen (både fysiskt och psykiskt), darriga händer, svettningar, dova huvudvärken, ångesten vid 0400, rädsla för att köra morgonen efter, rödmossiga ansiktet, svullna magen....
Jag pratade en gång med en alkoholterapeut och hans ord har etsat sig fast i mitt huvud. " Det är mycket vanligt att relationer tar slut när en a-missbrukare/a-beroende kommer ur sitt missbruk. De ser allting med andra ögon och de har ofta väldigt svårt att hitta tillbaka till varandra igen. Den med ett beroende har varit en "annan person" under de år som alkoholen har speglat en stor roll i personens liv och den personen upphör att existera när man lämnar a bakom sig". Jag har ingen aning om det ligger nåt i detta men så vill inte jag ha det i alla fall, måste bara kicka igång mina promenader! Kram till er som finns här och stöttar!

Så upplever jag själv min/vår relation. Och att vi får lov att ta itu med vissa saker, mer direkt.
Att dricka är ju också att skjuta upp tankar och problem.
De kan knacka på lite hårdare vid nykterhet, är min erfarenhet,
Men det betyder ju mest att det är problem som får möjlighet att lösas.
Promenader låter som en bra idé!

Rosa76

och det kan jag tacka detta forum för. Tänk vad medmänsklighet och empati kan göra mycket. En ocensurerad sanning om ett gemensamt problem. Bara att kunna läsa att man inte är själv med alla knäppa känslor gör det lättare. Jag har gjort mer saker denna vecka som nykter än vad jag gjort på länge, framförallt älskar jag morgnarna...Sakta släpper irritationen, det hjälpte faktiskt lite bara att jag skrev det igår. Snart är det helg men nu har jag redan gjort en nykter helg så det känns ändå hyfsat ok. Jag hoppas att vi bara ska vara hemma, jag vill helst slippa utsättas för middag hos några vänner redan, känner mig inte så stark än. Jag vet att jag inte kommer dricka men ändå..Ska försöka komma igång med rask promenad eller precis som Andrahalvlek skriver 20 min löparrunda. Idag tillåter inte vädret det men jag ska komma igång till helgen. Nu tar jag en dag till och tänker att jag mår sååå mycket bättre denna torsdagen än förra :)/Rosa

Tänk, jag gillar också mina morgnar så mycket som nykter. Nya känslor!
Och tänk vilken lång resa du har gjort, på så kort tid.
Gå tillbaka och läs ditt första inlägg!
Vill också tipsa om att inte gå ut för hårt med sociala aktiviteter, det är riskfyllda tillfällen till en början, och jag tänker att det kan vara skönt att få vila lite på platåerna.
Kram!

Rosa76

Jag är inne på dag 9 som nykter, jag får sug flera gånger om dagen men jag står emot. Det konstiga är att jag känner så tydligt hur inget annat har varit viktigt och olika upplevelser har bara gått mig oberört förbi. Det är inte på samma sätt nu...Imorse upptäckte jag rabarberknoppar som kom upp från rabatten, åh så härligt ännu ett vårtecken. Detta brydde jag mig inte om innan, jag hade ryckt på axlarna, jaha....Idag ska jag köpa mig en bukett tulpaner hem som ska få möta upp mig i köket på lör och sön morgon. Önskar er en härlig nykter helg :) Rosa

Rosa76

Nu börjar tankarna på alkohol att sakta försvinna bort, det flyger inte över mig på samma sätt som för en vecka sedan. Jag har energi, jag har grejat hemma med saker som jag har bara blundat för och inte ens har orkat tänka på att göra. Självklart saknar jag den där belöningen som jag alltid sett framemot när jag gjort "ett gott jobb". Den belöningen uteblir och det kan jag sörja lite grann men samtidigt så vet jag att MIN belöning hade aldrig varit ett glas rött, nej då, det hade blivit en 5-6 goa GT eller något annat rejält dämpande. Så tacksam att jag pressades in i det hörnet (var tvungen att bryta intaget) även om jag skäms för att jag ens kunde hamna där från början men jag hade absolut inte orken att ta det fullständiga beslutet själv. Jag lyssnar på boken "Skål ta mig fan" och jag lär mig mycket om mig själv och känner så väl igen mig i mycket. Ikväll ska jag gå på mitt första träningspass på flera flera år...Wish me luck :) Ha en fin vecka i all Corona-stress! /Rosa76

Hej!

Jag har läst igenom din tråd. Det är kul att läsa om dina framsteg och du har gjort stora förändringar på kort tid.
Delar du och din man lika på hushållssysslorna? Det verkar vara som att du tar större ansvar för hemmet vilket gör dig stressad. Kan din man göra en större andel av hushållssysslorna?

Det är bra att hitta något substitut mot stress och oro. Raska promenader som du föreslog tidigare låter alldeles utmärkt.

Jag önskar dig lycka till på din fortsatta resa!

Rosa76

Nej, det kan man inte påstå..Jag har säkert förskjutit honom en del från hushållssysslorna för att jag tycker att det går snabbare och "det blir som jag vill ha det" men sen finns det absolut en medveten frånvaro från hans sida också. Han har gamla, sjuka föräldrar bara ett stenkast från oss och han är mycket och hjälper dem av naturliga skäl. Jag har all förståelse för det men vi behöver absolut få till en jämnare fördelning. Ibland kan jag fundera över vad som kom först, hönan eller ägget. Hade jag det så pressat när jag kom hem eller hittade jag en anledning till att få dricka...spelar kanske ingen roll men min trigger är absolut klockan. Jag kan ff känna ett pirr i kroppen när kl passerar 17-17:30 och tankarna börja cirkulera kring a. När kl sedan börjar närma sig 20 så börjar kroppen koppla av igen.

15 dagar idag och 4 kg lättare, det sitter mycket självförtroende i hur man mår men också hur man ser ut. Jag tittade mig i spegeln på morgnarna och hatade det jag såg, småpluffig, rödmosig, påsig under ögonen....inte ens det dyraste sminket kunde förändra min känsla av skam och avsky när jag tittade på mig själv.
Läste någonstans att ingen är så hård mot sig själv som den som missbrukar/överkonsumerar alkohol (gäller säkert andra droger också). Det finns gånger jag fått väldiga lovord i jobb och chefen har varit så nöjd med min arbetsinsats och varenda gång så hörde jag bara samma röst i mitt huvud - Du skulle bara veta vilken nolla jag är......
Känns så bra att kunna skriva av sig här och jag känner att jag nu försiktigt vågar börja "pysa ut" lite av alla de känslor jag har gått och burit helt ensam i så många år. Tack alla för uppmuntran å tack "Andrahalvlek" för peppen/Rosa

Att skriva här på forumet funkar lite som självterapi - man tvingas liksom sätta ord på vad man tycker, tänker och känner. Och då ramlar en och annan aha-upplevelse över en då och då ?

Och kan man sen få lite input från andra så känns det ännu bättre tycker jag ?

Hej igen!

Det kan vara bra att diskutera med din man hur du känner och tycker kring hushållssysslorna. Det är tråkigt att höra att han har sjuka föräldrar. Är dina barn i tonårsåldern? Har de möjlighet att hjälpa till hemma?

Rosa76

Ingen panik över att det är fredag och att jag inte får dricka a ikväll, så skönt. Ser fram emot en kall alkoholfri öl till fredagstacosen:) Mycket av all stress och irritation har släppt och tankarna fladdrar inte hela tiden till: när kan jag dricka, hur ser kvällen ut, finns det ngn som skulle behöva skjuts i familjen i kväll, har jag vad jag behöver hemma för att klara helgen....Fy fasen vad dessa tankar och all planering har tagit mycket tid och energi, men just då var det värt det, all belöning låg i a. Har funderat mycket på hur a plockar bort allt annat i livet som borde vara viktigare, bara en så enkel sak som känslan av att må bra var helt borta i min värld.

Jag väljer att inte fokusera på att "jag aldrig mer får dricka" jag lägger bara fokus på att NU är det inte rätt att dricka. Till alla som kämpar....ni har inget att förlora på att satsa på att vara nykter och jag älskar mina nyktra morgnar mest av allt. Önskar att ni alla får tanka energi denna helg i vårsolen! Kram!! Rosa76

Grattis till dina dagar Rosa! Visst är det skönt att slippa allt dividerande i huvudet kring alkohol, ingen alkohol, borde inte, jomen det skulle vara gott, jag är värd, jag är ovärd osv. Och allt i relation till sina barn och familjen. Dagar läggs till dagar.

Kram!

Rosa76

Konstigt det är med nykterhet...jag är så stolt och glad över att jag snart har klarat 4 veckor som nykter. Jag kommer på mig själv flera hundra gånger per dag med att uppskatta saker som jag helt glömt bort. Jag gör saker som jag inte orkar fundera på, på flera år. Jag vaknar inte med ångest och ligger och funderar över "hade vi en vanlig kväll igår, eller blev det något bråk här hemma...OM vi bråkade vad handlade det om...har jag gömt någon flaska på nåt nytt ställe. Jag har så mycket saker jag skulle kunna skriva ner som har malt i mitt huvud varje morgon, det kommer på pränt tids nog..
ÄNDÅ....kan den komma en saknad, av en viss känsla...ett sånt akut sug som bara var euforisk när jag fick dämpa den med en grogg. Jag känner att när suget släpper så infinner sig en bitterhet och tjurighet, varför kan inte jag som alla andra kunna ta ett glas och koppla av...