av Rosa76

Andrahalvlek
mån, 2020-03-30 - 14:14

Precis som all annan typ av sorg så kommer saknaden i vågor, och den kommer allt glesare.

Du hade inte tänkt likadant om du var glutenallergiker ”varför får inte jag äta bullar?” Tänk att du är allergisk mot alkohol.

Skönt att du överlag mår så bra av din nykterhet - fokusera på det ?

Torn
tis, 2020-03-31 - 02:06

Vad härligt att du har klarat 4 veckor nu, grattis! Du har ju upptäckt många positiva saker och mår bra. Och du kommer upptäcka fler positiva saker ju längre tiden går. Perfekt! Jag hade exakt samma tankegångar i det läget du är nu. Men som Andrahalvlek skrev, de kommer glesare och glesare. Det blir kortare och kortare också. Till slut är det bara små ögonblickstankar som försvinner direkt. Det kan ta olika tid för olika personer innan detta inträder. Jag må vara lyckligt lottad men jag kan ärligt säga att jag vill inte ens kunna dricka kontrollerat i nuläget. Ser ingen anledning liksom, har noll sug. Jag har varit nykter i snart 3 månader, hur jag känner om ett år, 2 år, eller ännu längre fram vet jag inte. Det får tiden utvisa.

Man får också acceptera att kunna ha lite tråkigt i bland, det tillhör livet.

Kram

Rosa76
ons, 2020-04-01 - 17:07

Det finns så många gemensamma nämnare! Jag hatar att köpa saker som jag måste vänta på. Har jag bestämt mig så är det nu jag ska ha det. Viss skillnad är det ändå nu, innan kunde jag kolla mailen på morgonen och inse att jag hade shoppat kläder på nätet kvällen innan, som jag helt glömt att jag gjort pga a. Att vara effektiv har alltid varit min drivkraft och kom man hem trött från jobbet så piggade ett par groggar upp och jag kunde laga mat, baka bröd och fixa fikabullar till nästa dag samtidigt..sen..blev man trött och rörde ihop det hela och ngn gång brände man de sista bullarna i ugnen för då hade man passerat både 5 och 6 glas. Idag är jag också trött när jag kommer hem från jobbet men jag har stenkoll på livet. Reflekterar över att jag har ett enormt kontrollbehov, jag har inga problem med att delegera arbetsuppgifter i jobbet men jag har koll på att sakerna blir gjorda. Jag får panik när jag tänker på att sövas, lämnas helt i händerna på andra människor medan jag sover?! Trots detta har jag helt släppt kontrollen när det gäller a, druckit så jag har problem att minnas samtalsämnena kvällen innan, glömt saker som jag lovat barnen, vissa tillfällen "jobbat hemifrån" för jag inte orkat jobba dagen efter.
Imorgon är det 4 veckor som nykter! Heja mig!!/Kram Rosa76

Rosa76
tors, 2020-04-02 - 11:30

Idag är det exakt 4 veckor sedan jag hade min första nyktra kväll på väldigt lång tid. Det är nästan så man kan tro att det är någon som testar en hela tiden sedan dess, eller har jag inte sett det innan. Aldrig har jag hamnat i så många situationer som under denna månaden där jag tänkt "vilken tur att jag inte har druckit ngt ikväll"...spontanbesök av någon vän på kvällen där jag normalt skulle haft väldigt svårt att dölja att jag hade druckit (när mannen jobbar natt), brandkårsutryckning sent på kvällen för att hämta hem ett tonårsbarn som helt plötsligt inte kan ta sig hem som planerat, distansarbete pga av Corona - hade varit som ett smörgåsbord för mig innan, massor av ledig tid att slå ihjäl, mannen jobbar mycket extra pga viruset, den planerade semester-resan i början av juni (som jag hade satt som mål att jag kanske skulle kunna social-dricka på) blir väl inställd nu..

Jag flinar nästan lite för mig själv åt allt detta, ödets ironi..men jag tänker fortsätta vara stark idag. Jag ser mer och mer a som en "lömsk djävul som jag inte tål" och som bara har ett enda mål och det är att få mig att dricka igen, han har inga problem med att gömma sig en tid och bara iaktta mig. Han nästan njuter av att jag är så självsäker och stark just nu för HAN är övertygad om att han kommer vinna tillbaka mig..

Just nu mår jag bra över att förakta honom och jag vill fortsätta göra det/Rosa

Vinäger
sön, 2020-04-05 - 14:25

Drygt fyra veckor nu. Bra jobbat.

Och du, A får man förakta, även om hat i andra sammanhang mest förgör.

Kram

Rosa76
mån, 2020-04-06 - 11:54

Första "gå bort till vänner" sen jag slutade med a.. Det kom en spontaninbjudan till middag i lördags och det fanns ingen bra "ursäkt" för att inte gå och samtidigt kände jag att det är bara att ta tjuren vid hornen. Det var ändå en lugn middag och inte en stor-fest med alla vänner. Jag såg fram att träffas och har lite suktat efter att träffa vänner. Normalt sett hade jag hunnit svepa några snabba groggar innan vi åkte och självklart planerat transport hem så vi inte skulle behöva hamna i en situation där jag skulle bli föremål för att behöva köra hem. Jag tog den "lätta" vägen och skyllde på magkatarr och ville inte riskera att det skulle bli värre. Jag tog med en a-fri öl och drack istället för välkomstdrink och det kändes ok. Jag saknade faktiskt inte a på kvällen, ingen pyrande irritation över varför inte jag får dricka när de andra kan. Jag kan dock sakna att mannen aldrig kommenterar något, aldrig en fråga eller klapp på axeln -fjärde helgen avklarad och inte ett ord. Samtidigt har han inte en aning om hur djupt jag var i flaskan så det kanske har sin naturliga förklaring. Några tillfällen har han bett mig blåsa i a-testaren bara för att kontrollera. Jag känner mig kränkt när frågan kommer samtidigt så är det just det som har räddat mig. Jag tror inte att jag hade klarat att ta steget om det inte hade varit för att det finns "någon" som vet. Men jag har inte slutat för hans skull, jag har slutat för min skull med hjälp av en viss kontroll, så väljer jag att tänka.
Mål framåt: bli en gladare fru och mamma, har inget behov av närhet (jag har fullt upp med mig själv) och jag känner mig stressad när alla är hemma (3 tonåringar och en 10 åring), detta har varit en trigger för att dricka. Alla vill ha sin del av uppmärksamhet och med barn varannan vecka så känner jag ibland att deras behov är också att ta igen den veckan de varit hos sin pappa. Hemskt, att bara skriva det -det är f-n min skyldighet som mamma att finnas där men ibland känner jag mig bara uppäten av alla samtidigt. Nu, en vecka med alla hemma och jag ska dessutom jobba hemifrån..
Måste ut och hämta energi i vår-solen varje dag/ Rosa76

Rosa76
tis, 2020-04-14 - 14:17

Dagarna rullar på och fokus på alkohol är nästan helt borta, ibland smyger sig en sorg över mig, att aldrig mer kunna få skåla med vänner i bubbel mm. Jag vet att de tillfällena var få och den stora mängden "skålar" skedde i ensamhet i en av barnens garderob och bestod i att häva i mig en rejäl vodka cola för att kunna varva ner...Sedan fortsatte kvällen med att "hitta luckor" för att smita undan utan att någon skulle märka hur jag fyllde på min fylla. Kväll efter kväll samma ritual för att lagom lullig kunna somna innan midnatt. Helt sjukt men a fick mina kvällar att rulla på i ett lite snabbare tempo vilket passade mig.

40 dagar...jag känner mig lugn och trygg med min nykterhet. Jag älskar mina morgnar som utvilad och utan ångest. Jag älskar att jag är närvarande och mina tårar rinner när jag tänker på alla saker jag gjort med och för barnen de här 40 dagarna som jag inte kunde eller orkade innan. Alla dagar är inte toppen men det är fasen så många fler timmar utan ångest nu i jämförelse med innan.
- Det går bra just nu :) /Kram Rosa

Torn
tis, 2020-04-14 - 14:46

Grattis till 40 dagar och tack för grattis! Vad glad jag är att du mår så bra nu.? Jag minns att jag läste ditt första inlägg här och tänkte: Hoppas verkligen du kan sluta. Och det kunde du? Väldigt stor igenkänning i det du skriver nu, även hur det var för mig innan, med barnens garderob osv ?

Kram

Andrahalvlek
tis, 2020-04-14 - 15:05

Grattis till dina 40 nyktra dagar! Men allra mest grattis till de kloka insikter som du har fått - och alla bra stunder du haft med barnen. Jag är otroligt glad för din skull!

Kram ❤️

pytteliten.o.trasig
ons, 2020-04-15 - 16:40

efter din kommentar..
även om "mitt" inte vart i närheten av hur du verkar ha haft det så ser och känner jag ändå sååå mkt likheter!! man känner hur hela världen rasar när man famlar efter bortförklaringar. man känner hur fruktansvärt misslyckad man är. man skäms. (just skammen... usch..) Jag har gjort andra dumheter tidigare i vårt förhållande som inte hade med drickande att göra men skammen är densamma. Och den kan verkligen kvitta. Dessutom får man antagligen jobba resten av livet för att mannen ska tro på en igen.. om det nånsin kommer bli så. Min man hittade min gömda box.. han var nog polishund i sitt förra liv.. du verkar ha "klarat dig" länge? har aldrig någon sagt nåt? luktade du inte? barnen?

Känner (som du kanske såg på det jag svarade dig) som du att "aldrig mer" känns oerhört jobbigt.. Jag själv tror att jag kommer lyckas hitta tillbaka till ett sunt förhållningssätt till alkohol.. men i nuläget säger ju mannen "aldrig mer" och DÅ tror jag det kan bli problem... Men en dag i taget.. bygga upp allt igen.. hitta tillbaka till mig själv.. få må bra..

Hejja oss!

pytteliten.o.trasig
ons, 2020-04-15 - 16:42

tipsar om de goda bubbel som finns på alkoholfria hyllan! =) ..rödvin är tyvärr omöjligt att hitta gott alkoholfritt.. (vad jag märkt) men bubbel finns flera =)

Rosa76
mån, 2020-04-20 - 08:57

Ibland känns det som om livet bara rullar på nu, inget är ångestframkallande men inget är euforiskt heller. Vet inte, det är väl egentligen bra tänker jag. Det är snart ett år sedan min mamma, mitt allt, min bästa vän dog...

Allt gick så fort, från att vi inget visste, tills hon tog sitt sista andetag tog det 3 månader. Jag känner att det kryper i mig, årsdagen närmar sig och jag har fortfarande inte förstått att hon är borta. Jag har dövat all sorg med a. Ibland har det gjort så att jag inte har brutit ihop och ibland har det hjälpt mig att kunna gråta.

Just nu känns allt som en nedräkning mot årsdagen, någonstans hoppas jag att det kanske känns lite lite lättare när dagen har varit. Då har jag varit med om allt en gång.

Inget hade varit lättare om jag nu samtidigt drack, då hade jag dessutom haft ångest för det. Så, i med och motgång, idag kommer jag vara nykter. Kram på er! Rosa

Rosa76
ons, 2020-04-22 - 09:18

Vissa dagar leker livet och man känner lycka över det mesta. Andra dagar handlar mest om att genomlida men när jag tänker på "innan"...Så var lyckan väldigt kort, det var väl i princip de första glasen man drack på kvällen som var ljuvligt avkopplande. Sedan började stress-drickandet efter en "ännu bättre känsla". Efter en tid infann sig inte den känslan på samma sätt längre. Man hade fyllt på och fyllt på men avsaknaden av den totala känslan av lugn kändes inte. Jag kunde istället känna ångest, irritation, missnöje med mig själv och likgiltighet. Just den där känslan av likgiltighet mot det mesta runt omkring mig är nog det som har förändrats mest och det inre hatet mot mig själv och det som jag höll på med.
Det är säkert en tillfällighet men jag reflekterar mycket kring all denna alkohol runt om oss överallt. All lycka ligger i det där FB/Insta inlägget med det goda glaset bubbel eller den stora kalla ölen med en vacker solnedgång i bakgrunden eller en bild på kvällens goda middag. Hela tiden är a i centrum: nu har jag rensat alla rabatter, nu har jag jobbat hårt, nu har jag klippt gräset och nu "unnar" jag mig ett glas god dricka. Jag är (*har varit) precis likadan men jag "unnade" mig på allt, även om jag inte gjort något alls, unna sog kunde man alltid göra.
I går kväll kollade vi på "Bäckström" och scenerna där han vandrar runt aspackad på natten efter att ha svept öl och whiskey ger mig avsmak (jag vet att det är film...) Visst, jag var aldrig packad här hemma på det sättet men hans känsla att bara dricka mer hela tiden kan jag relatera till..
Ja, ja det var bara lite reflektioner så här en onsdag förmiddag.
48 dagar nykter idag..Kram Rosa76

pytteliten.o.trasig
ons, 2020-04-22 - 10:19

väldigt ofta har jag märkt.
Just när man själv slutat/tagit en paus/börjar reflektera håller jag verkligen med dig om hur stort fokus det är i flödet på a... tror att det blev sån vardag för mig var just att i mitt flöde var det "ok"... "alla andra" la ju upp fredagsvinet.. (eller ska man kalla det vardagsvinet??) och särskilt mkt några av de vi umgås (numera umgicks -vi träffar aldrig någon av flera anledningar sen länge) med mest! ..där känner jag en oro inför framtiden.. inte så mkt (eller egentligen inte alls) för "att jag ska trilla dit" eller så utan mest ångesten att man ska säga nej/måste förklara sig.. blä..

intressanta tankar Flora!!

pytteliten.o.trasig
ons, 2020-04-22 - 10:56

inbjudan till spontan grillkväll... hos just ett av dessa par jag nämnde i förra inlägget... solen skiner=roséväder! Jahaja. Vad svarar man nu då? Vad gör man nu då? vädret är fantastiskt och dom bor på cykelavstånd.. dåligt med ursäkter.. o andra sidan. MÅSTE man förklara? kan man inte bara få säga nej tack?

Andrahalvlek
ons, 2020-04-22 - 12:19

Vita lögner är alltid okej om man inte vill utsätta sin sköra nykterhet för frestelse. Sjuk kan man alltid bli, så där diffust lite lagom sjuk.

Rosa76
ons, 2020-04-22 - 14:04

...jag skyllde på magkatarr...och kombo med a är ju inget bra! Man vill inte gå man vill bara krypa ner i sängen och dra ett täcke över huvudet MEN....det bästa är..Man mår så himla bra när man gjort det och framförallt (detta är hemskt...) om de andra blir onyktra och slirar....Då mår jag bra i min nykterhet och ännu bättre dagen efter! Mycket handlar om ens egna inställning till just den kvällen! Är jag bitter för att jag inte kan dricka eller så är jag glad att träffa vänner och det brukar faktiskt bli riktigt trevligt! Jag kommer säkert ha stunder när jag är bitter och lite avundsjuk att andra kan dricka, det är jag säker på. MEN just nu, känns det ok! Kram!!