av Nicka

Ensammenintestark
mån, 2020-06-22 - 11:41

Ja, som du säger är vi många. Och det finns så många sorter av oss. Jag känner igen mig i mkt av det du beskriver. Jag är en s.k. Högpresterande alkoholist. Men jag kan ärligt erkänna att de senaste åren har min prestation på arbetet påverkats av mitt missbruk. Det ser jag fullständigt klart nu efter sex veckors nykterhet.
Vilken tur du har som har en man som är inriktad på ett nyktert liv tillsammans med dig! Jag har också den turen, min sambo ser det som självklart att vi ska vara nyktra tillsammans ( han har inga som helst alkoholproblem. Jag fick i princip tvinga i honom alkohol för att skulle göra mig sällskap).
Jag förstår att det kan kännas oöverstigligt att se en längre nykterhet än en månad. Men ta en dag och ett beslut i taget. Varje dag som nykter är en väg till tillfrisknande. Ingen dag som nykter är bortkastad!??

Nicka
mån, 2020-06-22 - 17:59

Dag 6 och ännu ingen alkohol. Väldigt kort tid förstås, men för mig var det otroligt längesedan jag inte drack på 6 dagar. Innebär väl att det är ca 10 flaskor vin som kroppen sluppit. Dyrt är det också.

Känslan idag är på den negativa sidan att det är ganska tråkigt och att jag har en rastlös känsla i kroppen. Dessutom är magen fortfarande kass, tror kroppen uttrycker sin förvåning över avsaknaden på vin. Irritationen är lite bättre dock. Dock är jag fruktansvärt, helt oproportionerligt, trött. Tycker att jag borde vara pigg nu när jag inte utsätter kroppen för alkoholen, men icke…..

På den positiva sidan är att jag vaknar nykter och slipper den ständiga molande bakfyllan. Mycket skönt. Ännu bättre är dock känslan att jag inte behöver fundera på vad jag säger till min familj, När jag dricker så glömmer jag lätt bort saker och ting som hänt, och därför måste jag hela tiden pejla läget; - har jag redan berättat det här…..? - Det här som han pratar om nu; förväntas jag veta vad det är för att han sa ngt om det igår…..? etc…. Nu har jag koll på vad jag har sagt.

Och så är jag lite besatt av tanken på kontrollerat drickande. En dröm om att det efter en vit period skulle kunna funka. Men just nu parkerar jag den drömmen lite. Fokuserar på att jag är nykter idag och att just nu ska jag vara helvit.
Hoppas ni har det bra! ?

Se klart
mån, 2020-06-22 - 23:40

Ja det är otroligt jobbigt det där att inte minnas vad människor (familjemedlemmar) sagt. Man känner sig lite bakom. Jag har ibland oroat mig för mitt minne/hjärna men kan säga att det jag blivit så mycket bättre!
Tröttheten höll i sig ett bra tag för mig. Tänk inte på evighet och stora beslut nu. Bordlägg till ett senare möte med dig själv.
Bra och starkt jobbat. ?

Ensammenintestark
tis, 2020-06-23 - 07:37

Jag förstår det som att tröttheten beror på att kroppen äntligen fr en chans att reparera sig. Lite som den utmattning som kan komma efter en lång period av stress. Alkoholen stressar kroppen enormt även om man inte känner det när man dricker.
Glömskan känner
Jag igen mig i enormt. Utan alltför stora mängder alkohol kunde jag ha jätteproblem med vad jag sagt och framför allt vad andra berättat. Hade svårt att hålla isär och koll på saker. Fruktansvärt ångestskapande.

Och jag säger som Så klart: ta en dag åt gången! Bara för idag ska du välja bort alkoholen. Tänk vad tacksam du kommer vara för det i morgon?

Nicka
tis, 2020-06-23 - 15:37

Igår såg jag på ”The making of an alcoholic” (youtube) som handlar om nyhetankarets Elizabeth Vargas kamp mot alkoholen. Det var naturligtvis sorgligt att se en människa som har ”allt” låta alkoholen ta sig in och dominera/förstöra hennes liv. Det var dock en kort sekvens som kom som en fullkomlig käftsmäll för mig och golvade mig totalt.

Hon pratade om att de åkt på semestern och att hon vaknade i sängen av att ett av hennes barn står och drar i henne och undrar när hon ska komma upp. Barnet är varmt och sandigt och doftar solcreme eftersom hen varit på stranden hela förmiddagen, medan hon själv har legat och sovit ruset av sig. Det skulle varit deras tid, men hon hade alltså valt alkoholen före barnen.

Plötsligt fick jag flashbacks till när vi för många år sedan (vi bodde inte i Sverige då) skulle åka till eurodisney. Barnen hade sett jättemycket fram emot det. Jag vaknar med en kraftig baksmälla och genomlider hela första dagen, istället för att glädjas med deras stora dag. På midsommar spelade vi kubb med kusinerna. Jag råkade säga att jag inte var säker på att jag hade spelat tidigare. Mina barn och kusinerna tittade förvånat på mig ”eftersom det spelar vi ju jättemycket hos mormor och morfar varje sommar”, men sen konstaterar de att jag alltid ställer upp och är kvar i köket och tar disken. Så jag har haft sommardate med A i köket istället för att ha ”riktiga sommarkvällar” med mina barn.

Mina tre barn är nu 17-20 år. Jag inser att jag aldrig kan få tillbaka den tiden och uppmärksamhet som jag faktiskt valde att ge till A istället för till dem. Det ger mig fruktansvärd ångest.

Kennie
ons, 2020-06-24 - 23:44

Jag vet inte hur det är med dig, Nicka, men själv har jag en tendens att få ångest och anklaga mig själv för de gånger jag inte engagerat mig i barnen, och glömma de väldigt många fler tillfällen när jag faktiskt fanns där. Kanske var det så att de här sommarkvällarna när de andra spelade kubb var slutet på en lång semesterdag med barnen, och du behövde vila? Och hade du inte druckit hade du kanske stannat inne i alla fall..Och EuroDisney, bakis eller inte är det svårt att dela barns eufori över nöjesfält, och de hade säkert en toppendag ändå. Jag förstår din ångest, och det är nog bra att hantera den och kanske prata med barnen om det är något särskilt, men glöm inte allt du också gjort för dina barn och döm inte dig själv för hårt. .

Nicka
tors, 2020-06-25 - 20:11

Tack Kennie, det är klart att du har rätt, att visst har jag för et allra mesta varit där för dem. Men det är väl nu när de håller på och lämna boet som jag tänker att jag borde ha tagit vara på varenda stund ordentligt. Tror jag har lite av en 50-års kris som inte bara, eller inte ens primärt, handlar om alkohol utan om att omdefiniera min egen roll när barnen successivt flyttar ut. Tror i och för sig att denna "kris" har påverkat att mitt drickande har accelererat. När jag dricker slipper jag liksom tänka så mycket på annat i livet.

Andrahalvlek
tors, 2020-06-25 - 23:05

Minns hösten då äldsta dottern flyttade med bävan ? Hårt drabbad av klimakteriet dessutom, och allt toppat med vin. Jag grät och grät och grät, otröstlig.

Alla mina kollegor har reagerat likadant. Första halvåret är överjävligt. Det finns inga genvägar, man måste ta sig igenom det. Som vilket sorgearbete som helst typ.

Även nykterheten har likheter. Tufft som sjutton i början, sen nyorienterar man sig lite, får svackor då och då, men det blir allt glesare mellan svackorna.

Kram ?

Nicka
fre, 2020-06-26 - 16:15

Tack Andrahalvlek, måste väl inse att jag har lite av en livskris. Barnen flyttar och ja, kombinera det med klimakteriet, så blir det väl tydligt att jag måste ”omdefiniera” mig själv.

Jag har alltid satsat mycket på karriären och den har fått styra en hel del. Vi har tex bott utomlands pga mitt jobb och resten av familjen har fått anpassa sig och följa med. Jag har förstått att detta gjort att många av mina vänner inte trott att mammarollen är så stark del av min identitet. Ingenting kunde vara mer felaktigt. Även om jag har arbetat mycket så har familjen alltid kommit före allt annat såsom vänner, intressen mm. Helt rimligt kan man tycka, men eftersom jag arbetat så mycket så har jag sakta men säkert monterat ner mycket av mitt sociala liv. Eftersom jag är borta många kvällar på jobb/resa så har jag valt att tacka nej till mycket socialt och valt att vara hemma mer, och efterhand har fikorna efter jobbet (ok kanske ofta en drink), den gemensamma träningen, teatern eller bokklubben blivit alltmer sällsynta.

Min amatörpsykologiska förklaring blir att innan hade jag jobb och barn som tog all tid, och barnen tvingade mg att släppa jobbet (”en nödvändig ventil”) så jag fick återhämtning genom att vara med dem och fokusera på annat. Nu har jag inte barnen på samma sätt som ”aktiv ventil” och då måste jag hitta ett annat sätt att släppa jobb, stress och krav. Och då hittade jag min kompis A, (eller för min del min kompis V, har alltid bara varit vin för mig).

Denna vänskap måste dock få ett slut, eller i alla fall definitivt omdefinieras. Jag saknar dock mitt vin. Jag har dock svårt att sätta fingret på vad det är jag saknar.

Idag är i alla fall dag 10, och än så länge är jag nykter!
Hoppas ni alla får en fin, om än mycket varm, fredag! Kram!

AmandaL
lör, 2020-06-27 - 13:29

Nicka, jag läste din kommenterar hos Charlie om det var tråkigt att aldrig få dricka. Jag ville bara dela med dig att igår var jag på en fest, jag hade jätte roligt, jag dansade och sjöng, badade i poolen tillsammans med vänner och klockan 02:15 körde jag hem! Jag var glad, tillfredsställd och kände mig inte ett dugg präktig som hoppade i pool i bara underkläderna, jag var fri och jag var nykter! Idag är jag den enda i sällskapet som ska träna, den enda som orkar njuta i solen, den enda som har kunnat njuta av en lång och god frukost, jag skulle säga att jag är den enda vinnaren från festen, och allt detta för att jag var nykter. Hoppas det kan hjälpa dig lite till att vilja fortsätta kämpa, och grattis till 11 nyktra dagar! Jag har ”bara” 23 nyktra dagar och minns hur det kändes då jag var där du är, tankarna var många, känslorna ett enda stort virrvarr och alkoholdjävulen ville att jag skulle ta bara ett glas. Men håll ut, allt verkligen allt blir bättre efter ungefär tre veckor, iaf var det så för mig! Igen grattis till 11 dagar och hoppas du fann lite glädje och styrka i det jag kunde dela med dig ??

Se klart
lör, 2020-06-27 - 18:43

När barnen frågar varför jag slutat dricka berättar jag inte hela sanningen men det som är alldeles sant är att livet utan barn hemma dels ledde mig in i en jobbig just livskris- av samma slag som du beskriver. Men det öppnade också upp för nya alkoholvanor.
Två saker som inte gick så bra ihop... för mig.
Är som du en arbets- och karriärinriktad person, har trott om mig själv att jobbet nästan gått före allt. Men barnen har varit väldigt mycket i fokus, hela mitt vuxna liv.
Det var först när de började flytta ut som det gick upp för mig.
När drivkrafterna liksom växlar spår så dramatiskt och man kommer till insikt sätts stora landplattor i rörelse. Önskar vi hade lite mer ömhetskänslor för oss själva, överlag.
Och just då var jag inte oroligt för att inte ha det roligt, men meningsfullt? Meningen med mitt liv flyttade, under en period av några år, med ett gäng kartonger.
Jag ville bara dela med mig av hur det var för mig. Har inga lösningar men däremot blev mitt liv visst meningsfullt igen, på nytt sätt.
Jag kan nu njuta väldigt mkt av att inte vara behövd 24-7. Jag är megastolt över barnen. Jag har ett urfint liv som jag riskerat att supa bort på ett hyfsat sofistikerat vis.
Inte längre. Kram, tålamod och TILLIT till att livet blir bra kommer här. ?

Nicka
lör, 2020-06-27 - 20:03

Tack AmanadL och SeKlart, era kommentarer var precis vad jag behövde!

AmandaL, jag blev lite stärkt av att du kunde ha så kul på fest när du var nykter. Och så tar jag åt mig och begrundar det faktum att du tyckte att det blev mycket lättare efter tre veckor. Jag är ju inte där riktigt än, men snart så!
Och SeKlart, känns ändå skönt att känna att jag inte är ensam med att tycka att det är jobbigt när livet går in i en ny fas, med barn som ger sig ut på egna äventyr, Men att det kan bli bra ändå! Och med en annan vän än A.

Tack, och hoppas ni får en riktigt bra kväll!

Nicka
sön, 2020-06-28 - 22:31

Dag 12 idag, en inte helt lätt dag.

Jag försöker identifiera och känna igen när jag tycker det är svårt och jag saknar A som mest. Idag hade jag och min 18-åring ett bråk (som inte var relaterat till A) som gjorde mig väldigt ledsen. Efter det blev suget enormt.

Annars har jag upptäckt att den svåraste tiden för mig inte är på kvällen utan sen eftermiddag/tidig kväll. Vinet när jag lagar mat är nog det jag saknar mest. Det är helt ok med en kopp te senare på kvällen, men just den där övergången mellan jobb och matlagning/familj, då saknar jag vinet som brygga som får mig att släppa jobbet och orka gå in i nästa fas.

Apropå orka så är det en annan reflektion, hur sjutton orkar man dricka så mycket som jag gjort? Den här helgen har vi jobbat på för fullt med ett projekt vi håller på med. Det har inneburit att klockan varit ställd på före kl 6 varje morgon och att vi hållit på och arbeta till ca kl 22. Jag är helt slut nu på kvällen – vilket i och för sig är ganska naturligt. Men jag kunde ju ha sådana här helger när jag drack. Och jag förstår inte hur sjutton jag orkade. Om vi jobbade till 22 så drack jag väl 22-00 och fick i alla fall i mig en flaska och sen upp före kl 6 nästa morgon igen……Fattar inte hur det funkade? Har dock märkt att nu när jag inte dricker så tjafsar inte jag och min man på samma sätt kring vårt projekt, utan nu är vi ett team som jobbar tillsammans Har inte haft tillstymmelse till irritation/tjafs/bråk under hela helgen trots ganska svåra val, tidspress mm. Någonting säger mig att avsaknaden av alkohol gav oss bra förutsättningar för ett riktigt roligt samarbete. Det känns bra!

Nu ska jag sova! Hoppas ni alla haft en fin helg!

Se klart
mån, 2020-06-29 - 17:20

Hej
Kaveldun har skrivit om just detta med skarven mellan jobb och stress och att liksom komma över på andra sidan- och hur lätt det är gjort med alkohol. Många är vi som använt just det och behöver hitta nya vägar. Att röra på mig funkar ganska bra här, vill liksom ha lite fart, städa eller plocka, så stressar jag av/ner lite. Ibland kommer jag så mycket in i det att jag saknar lust att laga mat/äta middag.
Idag har jag jobbat nästan i ett streck så nu ska jag rensa ogräs och skura golv. Men sen ska jag göra ingenting ett tag! Grattis till dina nya insikter. Låter banalt men så viktigt att höja upp till tusen, det som är och går bra! ?

Nicka
tis, 2020-06-30 - 20:51

Det är hela två veckor (om ni inte visste det ?). För mig är det enormt! Känner mig stolt och glad.

Note to self: när man är nykter kan man övningsköra efter middagen med dottern. Har aldrig varit möjligt tidigare. Ytterligare en ”nykterhets bonus”!

AmandaL
tis, 2020-06-30 - 20:53

Grattis nicka till dina 14 dagar nykter! Skönt att du börjat uppleva dom positiva effekterna nu med nykterhet, det gör mig glad och roligt att ni kunnat övningsköra, det är en sådan frihetskänsla att alltid kunna sätta sig i bilen oavsett tid på dygnet!
Grattis och bra jobbat ???

Allic
tis, 2020-06-30 - 21:34

Härligt att du ser fördelarna med att vara nykter. Visst är det härligt att inte behöva tänka om man vågar köra än... eller säga att man avslut kan övningsköra i kväll. ? Starkt jobbat av dig ?