av Vinäger

Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

Vinäger
tis, 2020-06-23 - 15:28

Åv, vad roligt att få ett livstecken från dig. ? Och att det inte har gått helt utför. Måendet upp och ned, fler nyktra dagar än inte... Skulle kunnat vara jag som skrev det.

Men vi ger aldrig upp. Aldrig!

Många kramar till dig

Vinäger
ons, 2020-06-24 - 12:52

Nu blev jag lite extra rörd. De orden behövde jag just nu (och du vet ju att jag tycker detsamma om dig, en av mina absoluta förebilder). ?

Kram

Vinäger
tors, 2020-06-25 - 15:16

Men ska jag då aldrig lyckas fullt ut? Så tänker jag ibland - och säkert många med mig. Att det bara går utför är en sanning med modifikation, många har trots allt lyckats förändra sitt drickande till det bättre. Även jag till viss del, även om detta varken var eller är mitt mål. På sikt ser jag mig som helvit.

Läser ofta om att det inte går att bli det vi kallar normaldrickare om man hittat hit/anser sig ha ett beroende. Eftersom jag på rak arm kommer på tre i min bekantskapskrets som varit nere i skiten, men sedan många år kan dricka ett par glas då och då vet jag att det kan funka. Det finns även en del studier/litteratur som visar att en del kan klara det.

Som sagt, själv är jag helt inställd på helvitt i framtiden, även om mitt drickande just nu är hyfsat ok. Dessutom är jag jätteförsiktig med att säga att det är lätt att dra ned på konsumtionen utan att sluta. Jag vet bara att en del - förmodligen mycket få - har gjort det.

Förespråkar absolut ett helvitt liv, då jag tror att det är det bästa för de allra allra flesta, oavsett problematik, men vill ändå skriva ned mina erfarenheter. Det finns även flera här på forumet som minskat sin konsumtion rejält, men jag upplever att en del knappt vill skriva om det, då det är lätt att få mindre uppmuntrande ord då.

Självklart menar jag inte att vi ska heja på strategier vi inte själva tror på. Är säker på att vi hittar likasinnade att peppa och stötta oavsett var vi befinner oss på resan. Har fått påminna ibland i en del trådar att sidan heter Förändra sitt drickande, när vissa har blivit ifrågasatta för sina val.

Är övertygad om att så gott som alla skriver av välvilja och omtanke, men det kan ibland få motsatt effekt. Jag hoppas därför att vi kan fortsätta respektera varandras val och mål.

Ännu en gång, jag förespråkar alltså inte att prova dricka om man har haft problem. Tvärtom. Men jag dömer inte heller dem som testar att dra ned.

Var och en måste göra sin egen resa.

Hoppas innerligt att mitt inlägg inte uppfattas som ett negligerande av alkoholproblem. I så fall har det missuppfattats totalt.

Ha det gott alla vänner. ?

Kram kram

Andrahalvlek
tors, 2020-06-25 - 15:18

Håller med dig till hundra procent! Var och en måste få både välja och gå sin egen väg i detta. Det finns inga rätt och fel - det finns bara olika vägar.

Jag tror på positiv förstärkning, det vill säga att i alla lägen lyfta positiva exempel, som i sin tur kan bli förebilder för andra.

Kram ?

Mrx
tors, 2020-06-25 - 15:40

Vinäger, jag tycker du resonerar väldigt sunt i ditt senaste inlägg. Det var nästan en tanke överföring som du skrev i min tråd. Jag är ju en sån där människa som vet att jag mår bäst av helt vita dagar, veckor och månader. Ändå envisas jag med att dricka lite vin och öl ibland. Jag försöker verkligen ha stenkoll på min konsumtion och det funkar för det mesta. Hade jag inte hittat detta forum för några år sedan vet jag inte vad min konsumtion har gjort med mig. Jag har dragit ned rejält och fått en helt annan inställning till A-djävulen. Hoppas du får en bra sommar och kramar tillbaka. En dag i taget! ;)

/MRx

Pianisten
tors, 2020-06-25 - 16:26

Ja Vinäger, vi är nog fler än vad som hörs här som på nått vis fått det att fungera, åtminstone lite bättre än innan, utan att sluta helt. Jag vet exakt vad du menar och för mig känns det också lite som en skam att prata om det, men jag gör det ändå för att kanske dela med mig till någon som kanske vill prova samma väg om man provat allt och inte klarar att bli helt vit.
Vi tänker nog lika där alla av oss också att varför i sjutton måste jag ta de där glasen då när jag vet att jag mår bäst utan. Kruxet i kråksången tror jag är att man måste dra ner på det såpass mycket att man kan lära känna sig själv utan alkoholen och på det viset förstå varför man dricker. Skrev i min tråd för ett litet tag sedan om min "svarta hund". En del som verkar vara en del av min personlighet som jag inte kan bli av med och jag behöver träna på att hantera utan alkohol, men jag blir nog aldrig av med honom helt.. och hade jag inte minskat mitt drickande så mycket som jag gjort nu så hade jag nog aldrig lärt känna honom så mycket som jag gjort den senaste tiden. Samtidigt har det faktiskt gett mig en liten större förståelse varför jag väljer att ta de där glasen fortfarande ibland, mina "fredags-glas". För jag har den där hunden, oavsett om jag dricker eller ej och ibland måste jag ha få en liten kort paus. Balansen är hårfin men den går också att träna på som allt annat och jag vet nu att om jag skulle få för mig att vilja ta en längre paus från min hund så växer han till en VARG runt hörnet som attackerar så fort jag vaknar till igen.

Kram Vinäger

Lennis
fre, 2020-06-26 - 14:05

Tänkvärda o fina ord som alltid! Det stämmer ibland kan man få känslan att trots sidan heter förändra ditt drickande så är det inget annat än helvitt som räknas. Alla måste få göra sin resa utan att få pekpinnar om man inte lyckas (eller kanske ens vill) köra helvitt. Förändra sitt drickande kan vara dricka mindre eller helvitt. Det är inte svart eller vitt alla känner vad man mår bäst av! Ta hand om dig o du vet bäst vad som är bra eller rätt för dig ❤️❤️ Precis som jag för mig! Alla kämpar mot sina egna mål stora eller små ibland går det med myrsteg o ibland jättekliv. Ha en härlig sommar ☀️☀️ Njut av solen o värmen! Ta hand om dig ?? kram kram

Fibblan
fre, 2020-06-26 - 23:19

..blir galen på uppkopplingen ibland. Hade skrivit ett långt inlägg som bara försvann, då wi-fi:t krånglade. Orkar inte skriva det igen. Men jag har iaf tänkt det jag tänkt och fått ner det på pränt i min egna mänskliga hårddisk ?. Och kanske var det inget som ändå utgjorde något vettigt för någon annan?!
Men jag vill iaf tacka dig Vinäger för ditt inlägg. Dina reflektioner drar alltid igång mina egna..☺️. Det är så berikande med dig här på forumet?! Tack än en gång för kloka ord?!
Önskar dig ett fint slut på veckan❣️
Många kramar!
/Fibblan ?.

Rosa-vina
lör, 2020-06-27 - 13:16

Två steg fram och ett bak. Ibland i medvin och ibland i motvind, men viljan att förändra är stark. Tack för dina fina delningar. De ger eftertankar och även kraft. Önskar dig en fin sommar med mycket glädje och balans ?

Mrx
lör, 2020-06-27 - 22:49

Vi kämpar mot samma spöke dvs alkoholen. Vi tar steg framåt men ibland går vi bakåt. Vi har hittat detta forum av samma anledning. Vi är medvetna om våra problem. Vi har olika bakgrund och går framåt med olika förutsättningar. Vi kämpar i alla fall mot en förändring. En dag i taget ?. Bryt inte ihop bara för att du inte gjorde rätt första gången.

Vinäger
lör, 2020-07-04 - 09:40

Först av allt, tack för all fantastisk respons mitt befarade relativt provocerande inlägg fått. Min erfarenhet visade sig delas av flera andra.

Bra eller dåligt?

Vet bara att det finns många sätt att göra rätt på. Och att allas resor ser olika ut. Vissa är övertygade om att helvitt är enda vägen, andra vill förändra sitt drickande.

Det måste vi respektera.

Självklart utgår vi från våra egna erfarenheter. Har vi varit djupt nere i A-träsket vill vi oftast inte dricka mer. Någonsin. Vi väljer det säkra före det osäkra. En form av överlevnadsstrategi. Andra vill förändra sitt A-intag då de är rädda för att det kan bli för mycket.

Det är här det kan bli en krock, tänker jag. Vi som varit längst ned vill förstås förskona riskpersonerna att hamna där. Med all rätt. Vem vill se en medmänniska i värsta fall supa bort sitt liv?

Men hur varnar vi på bästa sätt?

Det är här det kan se olika ut. Minst sagt. Vissa är mottagliga för skräckexempel, andra tar inte till sig det alls. Andra vill höra framgångssagor, vissa lyssnar inte på dem. Vi måste komma ihåg att vi kommit olika långt på resan. Ibland får vi stå och se på när någon sjunker djupare. Vi når den helt enkelt inte.

Insikten måste komma inifrån.

Men är det något som brukar hjälpa så är det omsorg, råd och stöd på ett individuellt plan. Många känner sig missuppfattade och ibland attackerade. Det ger sällan goda resultat.

Min strategi vad gäller att hjälpa andra är att peppa, peppa och åter peppa. Hur många gånger någon än fallit. Om det hjälper? Ingen aning, vi har inte facit. Men, det jag vet är att jag kan försöka bidra till att personen känner sig åtminstone något mindre misslyckad.

För det är ju det vi känner, vi som inte lyckats ända ut. Misslyckade. När vi hänger här och kämpar och kämpar. Och kämpar lite till. Självklart blir vi stärkta av alla som hittat det självklara vita livet. Är oerhört tacksam över er som fortsätter att skriva och kommentera efter flera/många år av nykterhet. Oerhört tacksam.

Håller med Andrahalvlek fullt ut om att förstärka det positiva. Som pedagog i botten vet jag att det är mycket framgångsrikt. Men vi får inte glömma bort alla som det tar extra lång tid för. Eller - sorgligt nog - aldrig kommer fram.

I min värld är det viktigaste vapnet för att kunna hjälpa andra ödmjukhet. Självklart, jag upprepar, självklart måste vi hjälpa på det sätt vi kan/mäktar med.

Som jag skrivit tidigare, vi brukar hitta likasinnade här på forumet. Alternativt vissa som vi känner lite extra för. Skriv till dem du orkar/vill/kan. Stötta, stötta och åter stötta. Vi/de behöver det. Även om vi inte når/nått dit vi vi vill. Målet. Åtminstone inte ännu. Jag är säker på att det finns förståelse för om en del inte klarar av att se den långa kampen hos vissa. Vi är här för att i första hand själva må bra. Det ska inte finnas någon press.

Vill också betona att forumet måste få vara en frizon. Fri i den bemärkelsen att alla känner att de får skriva av sig. I min värld är det själva vitsen med Alkoholhjälpens sida. Om vi bara fick läsa om framgång skulle ingen våga sig hit. Och då har forumet helt förlorat sitt syfte.

Ber om ursäkt för om mitt inlägg är svamligt och fullt av upprepningar
Trots den forna svenskläraren i mig väljer jag att skriva utan för många redigeringar. Kände efter att ha läst något inlägg att även detta måste bli sagt. Känslorna tog över.

Alla alla alla måste få känna dig välkomna här, oavsett A-status.

Tack för mig.

Kram på er

Andrahalvlek
lör, 2020-07-04 - 09:48

Håller med dig till hundra procent! Vi måste ha respekt för att vi har tagit oss olika långt på den nyktra resan. Och peppa och stötta så mycket vi förmår och orkar.

Men alla mina inlägg här måste vara hundra procent ärliga, även om de gör lite ont hos mottagaren.

Jag kommer aldrig att skriva inlägg för att göra mottagaren nöjd, om jag upplever att vb lever i förnekelse och enbart söker stöd för sin uppfattning. Då avstår jag hellre från att kommentera.

Kram ?

Vinäger
lör, 2020-07-04 - 09:59

Det är precis det jag menar. Du peppar och stöttar på ett suveränt sätt. Självklart måste vi ifrågasätta, det är en del av processen. Slutar vi med det, riskerar vi att aldrig komma framåt. Det är ju själva vitsen. Och i mina ögon klarar du balansen. "Då avstår jag hellre från att komnentera." Huvudet på spiken.

Tack för att du finns. ?

Kram

VaknaVacker
lör, 2020-07-04 - 10:30

Tänker att alla vi som är här har antingen påbörjat resan för att förändra drickandet, eller så har vi kommit en bit på väg.
Var vi än är i den så är den inte avslutad. För många av oss börjar den med att vi vill minska. Hur många har bara slutat helt? De är nog lätt räknade?
Så var det för mig. Försökte minska på olika sätt och misslyckades. Så finns det några som lyckas med det. Skulle aldrig falla mig in att uppmana alla att sluta helt. Man måste göra sin resa.
Den enda jag varit bestämd emot är mig själv. Och det behövde jag då och nu?

Kram?

Torn
lör, 2020-07-04 - 11:47

Ett mycket bra inlägg av dig Vinäger! Jag känner att jag inte kan peppa någon som vill
och strävar efter att dricka kontrollerat. Alltså de som absolut inte VILL bli kvitt alkoholen för gott.
Det är som om jag skulle peppa någon att äta en maträtt som jag tycker smakar jätteilla.
Då kommenterar jag hellre inte alls. Sedan så skulle jag vilja peppa mer här på forumet men
ju mer tiden går så blir det mindre och mindre har jag märkt. Helt naturligt tror jag.

Önskar dig en fin sommar! Kram

Fibblan
lör, 2020-07-04 - 14:44

Som vanligt från dig Vinäger ❣️
Alla gör ju sin resa och jag har för egen del förutom vid något enstaka tillfälle under mina 1 1/2 år här (tror jag det hunnit bli), bara mötts av kärlek och respekt! Det är det som är till hjälp ju, precis som du säger?☺️! Och vi vet ju alla hur respektlös man kan bli när man dricker..så det inlägg jag syftade på för egen del, togs nog bort tror jag av admin. Personen verkade frustrerad och ja, kanske också onykter som sagt. Samtidigt så tog jag inte det hårt på något sätt, för jag tänker att det är så missbruket är och ter sig för hos många. Man blir ledsen och besviken på sig själv, och så när vettet gått ur, där alkoholen gick in, så är det lätt att den riktas åt någon annan. Sorgligt, men inte så konstigt.

Min uppfattning är också att de allra flesta söker sina likasinnade här och på så vis, blir forumet så hjälpsamt det kan vara?!

I början kunde jag bli stressad över att jag vill ge tillbaka, när jag fått så mycket. Och jag är inte alls så på hugget att välkomna nya längre. Men sådant där varierar ju också beroende på vart man har sig själv för tillfället. Både vad gäller tid och energi att lägga här och hur livet utanför ser ut. Ens egna mående etc..

Jag är iaf evigt tacksam att jag fann det här stället och att så många nya också gör det☺️!

För mig är du en viktig person i det❣️
Stor kram!
/Fibblan ?.

Mrx
lör, 2020-07-04 - 19:33

Vinäger, denna kamp tar olika lång tid för alla och målen blir olika. Vi är människor och gör vårt bästa. Vi forum vänner har samma fiende dvs alkoholen. Jag är evigt tacksam att jag hittade detta forum för några år sedan. Jag är inte helt vit men har dragit ner rejält. Jag mår bra i min situation just nu. Jag mår absolut bästa när jag dissar alkoholen. Men just nu väljer jag att konsumera lite grand under kontrollerade former. En dag i taget ?

Se klart
lör, 2020-07-04 - 21:25

Tack för ditt inlägg. Makes u think.
En erfarenhet har varit grundläggande viktig för mig. När jag var ung arbetade jag natt ihop med en kvinna som blev slagen av sin man. Hur det kom sig begriper jag inte men jag fattade på något vis att ord som ”lämna honom” ”du kan inte ha det så här” var verkningslösa. Hon var inte d ä r.
Efter två år lämnade hon honom. Jag vill verkligen inte påstå och jag tror inte heller att jag hade så mycket med det beslutet att göra, men lite. Vi gick bredvid varandra de där nätterna, delade tankar, våra livs berättelser. Hon visste och jag var tydlig med vad jag tyckte. Men jag var snarare rädd att mista hennes förtroende genom att vara bestämt eller kravställande.
Människor är olika men ett tror jag och det är att vi alla gör det bästa vi bara förmår. Det tänker jag är utgångspunkten i alla möten, här och i livet. Tack för att du påminner! Kram.